Som jag visade i det förra inlägget präglas nattuttryck av osynlighet, meningsfullhet och social vaghet. Dessa tre egenskaper följer av de här kriterierna:

• Det fonologiska kriteriet: Ursprungsordet och nybildningen uttalas lika eller nästan lika.
• Det kognitiva kriteriet: Nybildningen ger mening, ofta mer mening än ursprungsordet.
• Det sociala kriteriet: Nybildningen är spontan och inte en produkt av inlärning.

Min poäng är inte att skapa och följa en stenhård definition. I stället ska kriterierna hjälpa till att förstå vad som händer på språkets skuggsida och lyfta fram det typiska hos nattuttryck.

I det här inlägget och ett följande ska jag exemplifiera för att i ett avslutande inlägg återvända till vad som utmärker nattuttrycken.

Jag har åtta exempel på möjliga nattuttryck (utöver nattduksbord → nattygsbord, som jag tog upp i förra inlägget). Av utrymmesskäl delar jag alltså upp dem på två inlägg och tar i bokstavsordning de fyra första nybildningarna: centripedal, coollugn, copyrighter och faximil.

Centripedal
Språkförändringen är centripetal → centripedal. Ordet centripetal är svårförståeligt. Man kan väl ana att förleden kommer från centrum men efterleden petal ger endast mening för den som kan sitt latin. Att byta ut den och i stället säga centripedal är meningsfullt och harmonierar med ordets betydelse, ’en rörelse mot centrum’.

Att ursprungsordet och nybildningen blir likaljudande beror på att klusilerna /t/ respektive /d/ får ungefär samma uttal när det står mellan vokaler i en betonad stavelse.

Ordets fackspråkliga karaktär gör att det inte dyker upp i det spontana internetspråkande. Här ett exempel från en rapport från Göteborgs universitet (min fetstil):

De centrifugala tendenserna i dagens samhälle med dess globaliserande och fragmentariserande tendenser till utveckling måste balanseras av en centripedal utveckling som bygger på sammanhållande traditioner. Orden centrifugal och centripedal kommer av italienskans fugale, som står för utåtriktad, och pedale som står för inåtriktad.

Exemplet är lite pinsamt (rapporten handlar förresten om lärarutbildning, vilket i min värld inte gör saken bättre). Författaren försöker rationalisera sin nybildning genom att ge en (felaktig) etymologi utifrån ett italienskt pedale. För den som undrar är det det latinska rörelseverbet petere vi har att göra med i slutleden.

Exemplet visar i alla fall att språkbrukare gärna ser de ord de använder som meningsfulla. Och möjligen att nattutryck inte riktigt tål offentlighetens ljus utan gör sig bäst i mer undanskymda sammanhang.

En googling ger 7 träffar för centripedal mot 1380 träffar för centripetal – nybildningen står allstå för mindre än 1 procent av användningen på internet.
 
Centripedal har också uppmärksammats på hemsidan för egg corn.

Coollugn
Språkförändringen är kolugn → coollugn. I en urban och internationaliserad värld ger den mening. Den lantliga kon har bytts ut mot det engelska cool som får modifiera efterleden lugn. Fonologiskt har vi att göra med två identiska ord och alltså med en språkförändring helt på skuggsidan.

På Lingvistbloggen har Mikael Parkvall uppmärksammat ordet och ger följande internetexempel:

• Han blev coollugn, men skrek upp sig när jag lämnat honom
• Jag trodde att jag skulle vara jättenervös, men jag va helt coollugn.
• Först fick jag typ panik, sen blev jag helt coollugn!

Mikael har också noterat ordet i journalistisk text. Han har hänvisningar till Mikael Reuter och Siv Strömquist som uppmärksammade nybildningen för ett par år sen, närmare bestämt 2006 (här Reuters iakttagelse).

Stavningen av uttrycket varierar, har jag märkt, och sker gärna med bindestreck eller med särskrivning, t.ex.: Ragdoll är en katt som är cool-lugn i sitt sätt.

En googling ger 2260 träffar för de olika stavningarna av coollugn, att jämföras med 9090 för kolugn. Nybildningen står alltså för hela 20 procent av användningen och är spridd. Vi kan jämföra med exemplet nattduksbord → nattygsbord, där det finns 9780 respektive 68600 belägg och nybildningen natttygsbord följaktligen står för 12 procent av användningen.

Det kan tilläggas att Mikael Parkvall även tar upp andra engelskinspirerade stavningar med oo, som poolare. I min värld är det dock coollugn som ger mest mening och som därför är det bästa nattuttrycket.

Copyrighter
Språkförändringen är copywriter → copyrighter och båda formerna står för en reklamskribent. Den är meningsfull, eftersom den som jobbar som copy arbetar inom ett område där copyright är viktigt. Uttalsmässigt är formerna identiska.

Några exempel, även från affärsvärlden:

• CC Services välkomnar vår nya projektledare och copyrighter Malin Swanström. (härifrån)
• Anlita en copyrighter som kan uttrycka sig lite mer ”hypnotiskt”. (härifrån)
• … a great illustrator, designer and copyrighter … (härifrån)

Det sista exemplet är som synes på engelska – en sökning på svenska sidor ger även texter skrivna på engelska som använder nybildningen. Mycket riktigt är copyrighter med på hemsidan för egg corn med exempel som: Discover how to become an effective internet copyrighter.

Det finns 434 träffar för copyrighter på svenska sajter mot 225000 för copywriter. Bland de 434 träffarna är det dock flera som har andra betydeleser, t.ex. som pluralform av copyright i betydelsen ’upphovsrätt’, som i detta fall: De flesta sagorna kan tyvärr inte återberättas på grund av författarnas copyrighter. Nybildningen används alltså i mindre än 1 procent av fallen.

Att det är lätt att blanda ihop orden understryks av att en tredje stavning finns, copywrighter, som har 119 träffar. Här kollapsar betydelserna ’reklamskribent’ och ’upphovsrätt’ i samma ord, vilket för övrigt Jan Anward uppmärksammat i en språkspalt.

Faximil
Språkförändringen är faksimil → faximil. Återigen är ett främmande latinskt språkgods som görs om. Det är inte lätt att veta att ursprungsordet innehåller ett simil – jfr engelskans similar – som betyder ’liknande, likadan’. Lättare att förhålla sig till i dagens samhälle är en fax som kopierar och skickar dokument i identisk form. En meningsfull nybildning, alltså.

Några exempel:

• Museets kataloger i faximil (härifrån)
• Bilden är en faximil ur en colombiansk tidning och visar en annons mot abort. (härifrån)
• Med i specialtidningen var också ett faximil av det första rosa numret (härifrån)

Jag kan inte låta bli att påpeka att det första exemplet är en rubrik från hemsidan för Historiska museet i Stockholm. Nattuttryck är som sagt riskabla när de hamnar i offentlighetens ljus – just detta museeum tar helt klart en risk när de bortser från det historiskt sett korrekta ordet.

Faximil har 1430 svenska googleträffar, att jämföras med 24000 för faksimil, och står därmed för 6 procent av användningen. Nybildningen har uppmärksammats av bland andra Mikael Reuter i en språkspalt.