Semikolonet har hamnat i klädbranschen.
Så skriver Lager 157 sin logga. Efter det faktiska namnet på klädkedjan får ett semikolon leda vidare till preciseringen basic.
Det vi har att göra med är lagerförsäljning av baskläder. Den brandas av ett semikolon. Hur tolka det?
Jag sprinner vidare på tråden från förra inlägget, om ordspråk och fasta fraser som omvandlas. Och tar en av mina favorit-fraser. Exempel (min fetstil):
Alltså inte stopp och belägg.
Ordspråk ger uttryck för klokskap i en kondenserad och rytmisk form. Det har lång hävd, varför deras betydelse med tiden kan förändras och fördunklas.
Det gör att de är tacksamma att leka med, att omformulera för att det är kul, för att ironisera över folkliga visdomar eller för att göra en nutidskommentar.
I ett tidigare inlägg tog jag upp interjektionen meh. Den har en historia i vilken såväl getens läte på jiddish som TV-serien Simpsons spelar viktiga roller.
Det är presidentvalsår i USA. Just nu pågår republikanernas primärval. Och meh finns med, vilket denna politiska kommentar visar.
Continue reading
Droppen över i - vad är det för uttryck? I Vetenskapsradion Språket finns det med på en lista, hämtad från nätet, över folketymologier. Det sägs då vara en ombildning av pricken över i. Men droppen möter också i ett annat talesätt, droppen som får bägaren att rinna över.
Jag har haft droppen-över-i:et-kul och nystat i detta.
Trelleborgs konstmuseum, en utsällning med bilder av bland annat Bo Hylander. Verken är både expressiva och naiva, ett barns blick på en osammanhängande värld. Ansikten omgärdas ofta av lösryckta ord och fragment. Ja, ungefär så var mina intryck. Och jag tyckte mycket om konsten.
I utställningskatalogen mötte bilden bredvid. Språkmänniskan i mig hajade till. STÖRE ÄN JAG, står det. Det tangerar den kanske mest klassiska käpphästen i språkvårdssammanhang.
I generationer har barn blivit rättade för att de säger äldre eller större än mig. Det påstås heta äldre än jag, med argumentet att man ska lägga till nåt som inte finns i frasen, ett är, och utläsa det hela som äldre än jag är.
Det är sällan jag irriterar mig i språkriktighetsfrågor, men i det här sammanhanget kan det hända att jag stönar lite. Barnen säger nämligen rätt grammatiskt sett. Det finns inget språkligt skäl för vuxna att utöva makt och rätta och säga felfelfel.
I min språktolkning av bilden underminerar felstavningen STÖRE effektivt det föregivet korrekta i ÄN JAG. Ansträngningen att säga och göra rätt misslyckas. Att jämföra storlek och säga att nån annan är större visar också på makt och markerar ett tydligt underläge. Inte minst när det upprepas tre gånger på tavlan. Det blir nästan lite obehagligt.
Jag inser att det är en övertolkning att säga att bilden är ett viktigt språkriktighetsinlägg och att den visar på en maktaspekt som ofta glöms bort i såna sammanhang. Jag får försvara mig med att den inbjuder till det!
Vill du veta de grammatiska argument som brukar anföras läser du vidare.
Här ett utdrag ur serien Asterix:
Återigen svordomar, och nu på flera språk, eller i grafiska former som lekfullt etiketteras som galliska och gotiska.
Svordomar och könsord hör hemma i slutna sällskap, i det flyktiga talet och de plötsliga känslorna. I skrivna texter, som ofta är planerade, beständiga och offentliga, är de sällsynta.
Fast riktigt sant är inte det. Känslor och starka markeringar letar sig in också i skrift. Det finns tillfällen då man vill både uttrycka och tala om svordomar och könsord.
Det har slagit mig att det finns speciella sätt att använda invektiv och tabuord i skrift. Man kan skriva dem utan att skriva dem. Jag ska förklara vad jag menar.
I den här videon berättas samma historia på olika språk. Den handlar om kardinalen Giuseppe Mezzofanti, som var flerspråkig (eller polyglott som det också heter) och talade en 30– 40 språk. Hur många av språken känner du igen?
Videon fungerar som en trejler för boken Babel No More: The Search for the World’s Most Extraordinary Language Learners, skriven av Michael Erard. Boken handlar alltså om mänskor som liksom Mezzofanti behärskar många språk. Är du sugen på den kan du delta i tävlingen och mejla in rätt svar (jag kan avslöja att svenska är ett av språken):
How good are you at identifying spoken languages? I asked friends from all over to say one line of a story about Cardinal Giuseppe Mezzofanti, and all the lines are assembled here. Send an email message with 1) the name of each language and 2) in the order in which they appear to info@babelnomore.com, and I’ll put your name in a drawing for a signed copy of Babel No More. Deadline is February 23.
(Boken och tävlingen kom till min kännedom genom Language Log.)
Jag stötte på formen konstantera. Och den stannade i huvudet: konstantera, varför det?
Du märkte skillnaden: ett /n/ har letat sig in, så vi har inte att göra med ett det vanliga konstatera.
Så varför uppstår en sån form? Jag gav mig ut på ett detektivarbete, som resulterade i två förklaringar. Märk väl att jag förutsätter att vi inte har att göra med nåt oförklarligt fel. Det var den övertygelsen som gjorde att den fastnade i mitt huvud från början. Den är motiverad för de som använder den.
