Björklund och den moderna myten om sms-språket

Posted on 06/02/2012 by

Utbildningsminister Jan Björklunds uttalande i Dagens Nyheter förra veckan har väckt berättigat uppseende. Så här sa han:

– Eleverna behöver lära sig att läsa långa texter och böcker. Det är ett problem att yngre generationer läser mindre och kortare texter. De lär sig ett slags sms-språk och det kommer att tunna ut det svenska språket.

Detta har renderat i en del kommentarer i bloggosfären, t.ex. av Mikael Parkvall på Lingvistbloggen.

Naturligtvis har Björklund fel. 1986 gav Bengt af Klinteberg ut boken Råttan i pizzan, som handlar om moderna folksägner. Ofta rör det sig om ångestfantasier, som att det på pizzerian finns ett hemligt rum ur vilket slaktade råttor tas fram, skärs upp och serveras i pizzan. Resultatet blir att att det fastnar något (en råttand) i munnen på matgästen, som får uppsöka sjukhus.

Den här typen av moderna myter häftar också vid modern teknik. Sms-språket är en farsot som på nåt sätt letar sig in i ”språket” och obönhörligt sprider sig. Det leder till uttunning, förflackning, förfall.

Continue reading →

Posted in Medier, genrer och format, Samhällsdebatt, Utbildning och skola | Tagged , , , , , , , | 4 Comments

Och så semikolonets dag

Posted on 06/02/2012 by

Det är ingen måtta på dessa temadagar. Grammatikdagen i fredags, och denna måndag har man försökt göra till semikolonets dag. Språkrådet puffade för den 2009, men tycks sen ha gett upp. Sporadiskt finner man ändå semikolon-inlägg den 6 februari, nu senast på Språkbloggen på Svenska Dagbladet.

Datumet kommer sig av att den italienska boktryckaren Aldus Manutius dog denna dag senrenässans-året 1515 (se Wikipedia). Manutius tryckte 1494 det första semikolonet, och hans barnbarn kom att ge ut den första handboken för interpunktion. Semikolonet användes, precis som idag, för att åtskilja påstånden som var beroende av varandra och för att separera ord i listor.

Manutius är förresten också berömd för att ha uppfunnit den kursiva stilen och pocketboken. (Rent tekniskt innebär detta att han använde det s.k. oktav-formatet och en kompakt kursiv stil för att skapa böcker som var enkla att ta med.)

Semikolon är spännande. De har förknippats med sex, klass, sånger, frimärken och skurkar.

Posted in Års- och högtider, Interpunktion | Tagged , , , | Leave a comment

Grammatikdagen, Grammarman och Sammy Colon

Posted on 03/02/2012 by

Det är Grammatikdagen idag, som du kanske har noterat. Ett samarbete mellan Språkkonsulterna och Svensklärarföreningen i syfte att statushöja grammatiken (se också detta inlägg i Språktidningens blogg). Det hålls föreläsningar på universiteten i Uppsala och Lund, det är seminariedag på Kulturhuset, det finns recept på en grammatikbakelse.

Bra så. Att instifta temadagar har länge varit en trend, och det lätt att argumentera för att grammatik borde uppmärksammas lika mycket som kanelbullar.

På hemsidan framställs det som att omvärlden inte förstått hur viktigt grammatik är. Även om det är sant, tror jag att man också behöver fundera på den grammatiksyn som är förhärskande i undervisning och i samhället i stort.

Continue reading →

Posted in Års- och högtider, Böcker, serier, tidskrifter, avhandlingar, Interpunktion, Utbildning och skola | Tagged , , , , , , , | 4 Comments

Semikolon-frimärken

Posted on 27/01/2012 by

Det är ju så: har man väl fått upp ögonen för nåt stöter man på det överallt. Som semikolon (tidigare inlägg här, här och här).

Jag visste inte att Posten givit ut semikolon-frimärken. Men så är det. Fyra stycken för 44 kronor (här). Två med semikolon och två med komma i utgåvan Europa 2008 – Brev.

Snygga, tycker jag. Konstfack i Stockholm ligger bakom, och designern heter Pontus Björlin.

Han förklarar: Mitt slutliga val blev kommatecknet och semikolonet; ett tecken som kan användas då en punkt uppfattas som för stark och ett kommatecken för svagt. Det är viktigt att motivet fungerar i frimärkets lilla skala och det gjorde de tecken jag valde. Och här vände jag på steken. Vanligtvis förminskas bilderna för att passa till frimärksformatet. Jag gjorde tecknen mycket större än normalt, säger Pontus Björlin.

Posted in Interpunktion, Medier, genrer och format | Tagged , , , , , | Leave a comment

Den virtuella akademikern

Posted on 27/01/2012 by

Det är internationalisering som gäller på universiteten. Rent språkligt innebär det att skriva på engelska. Trevligt nog kommer sajten The Virtual Academic till ens hjälp.

Det är bara att klicka på en knapp så får man en smaskig mening av Pootwattle, som vår akademikervän heter. Jag gjorde det, och det tycks som om Pootwattle är insatt i den svenska genusdiskussionen om hen som ett jämställt pronomen, för han tar direkt upp patriarkal grammatik:

The discourse of the master-slave dialectic functions as the conceptual frame for the fundamental principle of patriarchal grammar.

 

Inte nog med det. Sajten är som en seminariediskussion. Varje utsaga kommenteras av Smedley, the Virtual Critic(TM). Smedley menar att Kinbotes arbete om patriarkal grammatik nog fått för stort utrymme hos Pootwattle:

Pootwattle’s paradoxical yet not contradictory work on the relationship between the discourse of the master-slave dialectic and the fundamental principle of patriarchal grammar perhaps overstates the influence of Kinbote.

En härlig parodi på akademisk diskurs! Och det går att skriva egna meningar. Givetvis tar vår virtuella kritiker Smedley sig an dem direkt.

(Sajten drivs av University of Chicago och är kopplad till deras skrivutbildning. Jag fick reda på den genom den ofta läsvärda bloggen Language Hat.)

Posted in Medier, genrer och format, Universitetsliv | Tagged , , | Leave a comment

Skriv som du talar, skriv dom!

Posted on 25/01/2012 by

När man pratar om att ändra skriftspråket i dag är det ofta genusbetingade uttryck som hamnar på dagordningen. Senast hen som könsneutralt pronomen i denna livligt kommenterade debattartikel i Svenska Dagbladet, skriven av min kollega Karin Milles. (I skrivande stund finns det nästan 1000 kommentarer!)

Och den debatten är bra. Men ett minst lika viktigt pronomen är talets dom, som skriften skyr. I stället tvingas vi som skribenter välja mellan de och dem, och det valet är svårt. Det blir fel, ofta och systematiskt och särskilt för det uppväxande släktet.

I det läget kan vi välja att rätta och förmana. Eller kan vi välja att anpassa skriftspråket efter talspråket, ungefär som vi gjorde när pluralböjningen av verb försvann. Jag förespråkar alltså det senare: Skriv dom!

Continue reading →

Posted in Ord, ord, ord, Samhällsdebatt, Språkregler och språkriktighet | Tagged , , , , , , , , , | 5 Comments

Några ord om nattuttryck, folketymologier och språkförändringar

Posted on 23/01/2012 by

Jag ska ta tag i den diskussion som fanns i detta inlägg, om det finns nån skillnad mellan nattuttryck och folketymologier och i så fall vilken.

Låt mig först slå fast likheterna. Det är att ord omtolkas så att de blir meningsfulla (det har jag kallat ett kognitivt kriterium) men fortsätter låta ungefär likadant (det har jag kallat ett fonologiskt kriterium).

De flesta säger åkerbrasa idag, eftersom det ger mening. Ursprungsformen åkarbrasa har omtolkats eftersom den är lite underlig – i dagens samhälle är åkare som stannar och värmer sig ingen framträdande företeelse. Uttalsskillnaden är liten. På samma sätt blir kolugn till coollugn, chatta till chattra eller feuilleton till följetong. Nybildningarna ansluter ljudmässigt till ursprungsordet.

Det vedertagna ordet, åtminstone på svenska, för detta är folketymologi. På engelska har termen eggcorn myntats och kommit in i ordböckerna för delvis samma sak. Den termen har jag försvenskat till nattuttryck.

För mig ligger skillnaden mellan de två överlappande termerna i hur man förstår nybildnigarna sociala spridning, alltså i hur språkförändring modelleras. Det har jag i tidigare inlägg kallat det sociala kriteriet. Som jag ser det förusätter folketymologi att sociala grupper anammar nybildningen, så att den till sist mycket väl kan hamna i ordboken, medan eggcorn/nattuttryck tar fasta på en spontan och omedeveten nybildning hos en språkbrukare.

Jag tar termerna i tur och ordning. Och låt mig slå fast att detta inte är en rätt och fel-diskussion. Den som vill hålla fast vid den traditionella termen folketymologi gör det, och den som tycker att eggcorn/nattuttryck är ett ord som hjälper till att förstå språkförändring lägger sig till med det.

Continue reading →

Posted in Folketymologier, eggcorn, nattuttryck, Språkförändring och språkutveckling | Tagged , , , , | Leave a comment

Juholts framtid: en språklig prognos utifrån retoriska schabloner

Posted on 20/01/2012 by

När detta skrivs har Socialdemokraternas verkställande utskott avverkat den första mötesdagen. Så långt tycks Juholt få stöd av ledande socialdemokrater. I dag fredag fortsätter mötet.

Jag har kollat vad man kan förutspå om Juholts framtid utifrån retoriska schabloner. Alldeles särskilt utifrån den här mallen: P är Z:s Y. Den ska utläsas som att relationen mellan P och Z beskrivs av Y. 

P står för en person eller plats, Z för ett sammanahang och Y för en utmärkande egenskap, ofta språkliggjord i ett egennamn.

För städer tenderar vi att använda schablonen slagordsmässigt för att frammana flärd och internationell puls: Malmö (P) är Nordens (Z) New York (Y)! Göteborg (P) är Sveriges (Z) Paris (Y)!

Det intressanta i detta inlägg är vilka egenskaper Juholt tillskrivs. (Schablonen har en amerikansk bakgrund och är vanligare på engelska, vilket jag tar upp allra sist.)

Continue reading →

Posted in Retorik, Samhällsdebatt | Tagged , , , , , , , , , , , , | 5 Comments

Fan vad jag är irro!

Posted on 19/01/2012 by

Nyordet är irro, av irriterad, och både ordet och fenomenet är spritt, vilket rubrikutropet visar.

I det här inlägget beskriver jag först irro och sen en nyordsidé som det visar sig att jag inte är först med.

Continue reading →

Posted in Adjektiv, Nybildning, nyord, Ordböjning, Particip, Substantiv | Tagged , , , , , | 7 Comments

Den enda bestående är förändring: en retorisk managementschablon

Posted on 17/01/2012 by

Ännu en retorisk schablon, alltså (se detta inlägg). Som alla sådana kan den å ena sidan vara slående och tänkvärd och å andra sidan tom och klichéartad. Mallen är denna:

Allt X är icke-X

Denna schablon uttrycker en paradox. Något är tvärtemot vad man kan tro, ett begrepp eller en kategori visar sig djupare sett inte existera.

X byter man ut mot en abstraktion – som verkligheten, kunskapen, kärleken. Med ett utpekande pronomen eller adjektiv som all eller den enda eller den sanna antyder man nåt stort, och sen vänder man det hela i sin motsats. Typ All kärlek är hat, eller omvänt Hatet är den enda sanna kärleken.

Mallen kan alltså fyllas i på olika sätt. Den schblon jag mest kommer att ta upp är Det enda bestående är förändring. Den används inom management, som här (min fetstil):

Det enda bestående är förändring och förändring kräver ny kompetens. Vi hjälper människor och organisationer att utvecklas. Människor med kunskap vågar ta större ansvar och ökat ansvarstagande föder utveckling. (härifrån)

Continue reading →

Posted in Medier, genrer och format, Retorik | Tagged , , , , , | 2 Comments