• Hem
  • Kontakt
  • Om bloggen
  • Om mig
  • Översikter

På svenska

En djupdykning i det svenska språket

Attbropå blindgalen

14 mars, 2013 by Per

Nattuttryck piggar alltid upp. Senast var det ledarmot, dramaskri och älgskog, som är roliga nybildningar på så vis att de mer eller mindre måste uppstå hos språkbrukare oberoende av varandra. De låter som ursprungsorden och ger mer mening.

Ett märkligt ord är attbropå. Nybildningen drivs fram av fonologin. Det låter som ursprungsordet apropå, men trivs inte i skrift. Blindgalen (av bindgalen) är ett mer klassiskt nattuttryck som vi nog alla kan tveka inför: kan det inte heta så?

Blindgalen
Att ursprungsordet bindgalen ombildas till blindgalen beror på kulturförändringar. Dvs. det urspringliga bind-, av verbet binda, har bleknat som morfem. Inte så att det i sig är obegripligt, men det ger inte så mycket mening. Om man nu inte är van vid att galna mänskor binds fast.

Vi kan jämföra med nattuttryck som coollugn av kolugn (i dagens urbana värld är kor inte så aktuella) eller åkerbrasa för åkarbrasa (åkaren med häst och vagn som gör paus vid en brasa, eller i brist på dylik klappar sig varm, har gått ur tiden).

Att den som blir galen av nåt förlorar sin verklighetsuppfattning är enklare att ta till sig. Självklart är en sådan person blindgalen. Nybildningen ger mer mening än ursprungsordet, och fonologiskt är den rätt så likaljudande. Eftersom det inledande /b/ är en tonande konsonant, funkar den med ett likaledes tonande /l/. Exempel (min fetstil):

Vänstern gör istället tvärtom, i blindgalen godtrogenhet. De vill försvara de stackars turkarna som enligt dem ”utpekas” som folkmördare (vilket är nonsens). Solidariteten tar vid där hjärnan slutar fungera. (härifrån)

Den ökände Newt Gingrich, som är lika blindgalen som Ruben Agnarsson, sa att han oroar sig för att USA håller på att förvandlas till ”ett sekulärt ateistiskt land, potentiellt dominerat av radikala islamister.” (härifrån)

Slutligen en helt annan kategori, den mest mobbade. Stackars Sten Rosenberg får hänga med en blindgalen Paolo Roberto på boxning nonstop i två veckor. Och när det väl är över får han som vanligt ägna sig åt att kommentera grenarna som blir över för att ingen vill ta i dem ens med tång, typ släggkastning för damer, 20km gång osv. (härifrån)

Blindgalen är ett ovanligt ord, även om exemplen kommer från Newsmill och Afronbladet Aftonbladet. En googling ger 24 träffar, och i alla korpusar på Språkbanken finns bara ett enda exempel från en tvitt: Vem skulle ersätta ? Bodström ? Det namn jag mest sett . Han är ju både inkompetent , blindgalen – och man […]

Detta är ett typiskt nattuttryck, som lever en skuggtillvaro i språkets utkant. Det roliga är att språkbrukare har uppfunnit och kommer att uppfinna det var för sig i spontana omtolkningar av ursprungsordet.

Apropå: etymologi, morfologi och fonologi
Prepositionen apropå har franskt ursprung, à propos, där à motsvarar den svenska prepositionen till och propos betyder ’framställning’ eller ’förslag’. Den nutida betydelsen är ’på tal om’.

Den som inte kan franska vet inte det och försöker ge mening åt ordet. Det avslutande på är en bekant preposition. Men med den (etymologiskt felaktiga) segmenteringen blir det inledande apro helskumt, ett restmorfem som inte betyder.

Fonologiskt finns, liksom i många ord med romanskt ursprung, slutbetoning, apropå. Jämför andra trestaviga ord som originell, inflation, magnifik etc. Ett nattuttryck är definitionsmässigt sådant att det inte märks i tal, att språkbrukaren inte vet att hen använder ett ord som inte finns i ordboken. Så ska restmorfemet apro göras om blir det nödvändigt att hitta språkgods som har en liknande ljud- och stavelsestruktur med slutbetoning och samtidigt fungerar som preposition.

En verbfras blir preposition: att bero på
Lösningen blir en kombination av ord, så att vi får en syntaktisk struktur som fungerar som preposition. Den vanligaste varianten är verbfrasen att bero på, som tillåter samma slutbetoning, vilket också innebär att de två första orden i nybildningen, att bero, bli så obetonade att uttalsskillnaden mot apropå blir ganska liten.

Att en verbfras fungerar som preposition är udda. Flerordsprepositioner byggs så gott som alltid kring ett substantiv och har strukturen P1 SUBST P2: på grund av, med anledning av, med hänsyn till, på toppen av, i början på etc. Verbfrasen är lättare att slutbetona, så att den klarar de fonologiska kraven.

Den är inte svår att belägga på nätet:

Att bero på vänner
Vänner måste ju vara den ”familj” vi själva väljer!
Eller…? (härifrån)

Att bero på tidigt tal
Min dotter 1,5 år sa idag: – Nej den bätte (bättre). och kom med andra skor än de jag tyckte hon skulle ha. (härifrån)

Att bero på inaktivitet ..
.. så är Baywords problem inne på sin tredje månad. (härifrån)

Språket i P1 har tagit upp denna nybildning, och min kollega Lars-Gunnar Andersson är förtjust. (Missa förresten inte programmets intressanta diskussion av sydsvenskt tungrots-r, som är en relativt sen och svårförklarlig uttalsförändring.)

En fonologisk justering: attbropå
Riktigt häftigt blir det när frasen reduceras ytterligare och blir till ett (sammanskrivet) ord. Jag stötte på attbropå i höstas fick läsa om innan jag fattade:

Attbropå pappan som lämnade sin son ute och stack sin väg

Han lämnade sin son utanför sporthallen i Uppsala utan ytterkläder och drog sin väg. Pappan blev uppringd av en tränare som såg pojken gråtande ute i kylan och har nu polisanmält pappan.

Varför? Jo han tyckte att grabben spelat dåligt i innebandymatchen.

Jag insåg snart att nybildningen är återkommande:

Attbropå priset på kablaget: Jämför med rolex och klockan du köper på clas ohlson för 200. Båda går rätt, du ser lika bra vad klockan är mm. Ingen skillnad i funktion, men rolexen är kul att ha för somliga. (härifrån)

Attbropå LHC”fans”: hyllade dom sitt lag någon gång under 60min? Förstod dom ens själva varför dom befann sig i en bur? Nae, inte är dom några ”fans” i mina ögon iallafall. (härifrån)

attbropå dokumentärer, så såg jag att det fanns en ”damian marley” dvd ute, eller om det var någon annan marley, är det någon som kollat in ? (härifrån)

Och att-bro-på bilkörning så är det en del kunder (både med avstånds glö och prog) som besväras av utsträckta halos på mötande bilar vid skymning/mörkerkörning. Uppkommer detta endast pga av deras glasögon, dvs att ljuset bryts/sprider sig i glasen, eller är det andra anledningar? (härifrån)

Här blir nybildningen fonologiskt fulländad. Tre stavelser med slutbetoning och med så gott som identiskt uttal som apropå. Restmorfemet apro har nybildats till två vettiga ord, att och bro. Fast de kombineras i ett ord, och det hela blir en underlig kombination, en flerordordspreposition och ettordspreposition på samma gång, med ett konstigt bro i mitten.

Så kan det bli när språkbrukare stöter på restmorfem och försöker ge mening åt det som inte betyder. Attbropå funkar i tal (det går knappast att höra att någon lagt sig till nybildningen) men avslöjas obarmhärtigt när den hamnar på nätet och en upplyst datorskärm. Det sista exemplet ovan får en kort kommentar: Gissar att du menar apropå(fr. à propos) ? Och det nästa sista leder också till undran: vad betyder attbropå? är det något nytt ord eller?

En ung tjej söker på ett nätforum stöd för det franska originalet:

Jag och min kompis gav oss in i en diskussion om huruvida man säger ”apropå” eller ”att bro på”.

Själv så tycker jag att det är självklart att det är ”apropå”, liksom korrekt svenska och finns i ordboken.

Hon sa att det obviously var ”att bro på” då. Att det iallafall är det som används.

Så är det med nattuttryck. De har sin logik. Men tål offentlighet dåligt.

(Tack till Ylva Byrman, som gjorde mig uppmärksam på blindgalen.)

Filed Under: Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck Tagged With: att bero på. apropå, attbropå bindgalen, blindgalen

Comments

  1. Orla Vigsö says

    15 mars, 2013 at 07:23

    Egentligen konstigt att ”bindgalen” inte lever kvar, med tanke på hur mycket det har skrivits om bältesfixering på psykiatriska avdelningar. Men att det blir ”blindgalen” kanske även har anknytning till ”blint raseri” (inte filmen med det namnet, utan fenomenet)?

    • Per Ledin says

      15 mars, 2013 at 07:40

      Ja, du menar att bindgalen inte ger mening för vissa; det är ju fortfarande standardordet. Jag tror att associationer av den typ du säger spelar roll, till å ena sidan blint raseri, att förlora verklighetskontakt (blindgalen) och å andra sidan bältesspänning, att vara farlig för sig själv och andra (bindgalen). Det slår mig att Stieg Larssons Millenium-triologi till stor del handlar om Lisbeth Salander är bindgalen eller inte…

  2. Jonas Bergenfalk says

    14 maj, 2013 at 16:23

    Kikade lite i min dotters blogg och råkade få syn på det underbara ”Herre min get vad tiden går snabbt”. Har aldrig sett eller hört förut, men ”herre min get” ger hela 106 000 Googleträffar. En hel del tycks handla om skämtsam användning och ha kommentarer som ”som X sade när hon var liten”. Ja ja, du får väl själv avgöra om det är intressant eller inte. Jag tyckte i alla fall det var kul. Hädanefter ska jag alltid säga det :)

    • Per Ledin says

      15 maj, 2013 at 14:03

      Haha, vilken bra get! Till tipsen jag fått på senare tid hör också majskorv och bergsärkargång – snart dags för ett nytt inlägg om nattuttryck…

  3. Anna Isaksson says

    14 juni, 2013 at 11:06

    Hur är det med nattduksbord respektive nattygsbord? Jag har för mig att jag har läst någonstans att båda är korrekta?

    • Per Ledin says

      16 juni, 2013 at 15:36

      När jag för snart fem år sen skrev det första inlägget om nattuttryck var det faktiskt det nattliga i de två orden som fick mig att välja den termen. Nattduksbord är det ursprungliga ordet och det som brukar föredras i ordböcker. Natttygsbord uppstod sen. Det vanligaste ordet idag är väl sängbord. Men båda orden har använts länge i svenskan, så visst måste de ses som korrekta.

Senaste inläggen

  • Debatt om enhets-dom
  • Enklitiska pronomen och tempus: det är bara att gilla’re
  • Literacy som semiotisk mediering: en föreläsning
  • Dem och det hos en åttaåring
  • Barn och brev

Kategorier

  • Adverb
  • Års Och Högtider
  • Böcker, Serier, Tidskrifter, Avhandlingar
  • Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck
  • Fraser Och Satser
  • Interjektioner
  • Interpunktion
  • Journalistik
  • Läs Och Skriv
  • Medier, Genrer Och Format
  • Nattuttryck
  • Nybildning, Nyord
  • Ord, Ord, Ord
  • Ordböjning
  • Prepositioner
  • Pronomen
  • Reduplikation
  • Retorik
  • Samhällsdebatt
  • Semiotik
  • Språkförändring Och Språkutveckling
  • Språkregler Och Språkriktighet
  • Språkvård Och Språkriktighet
  • Substantiv
  • Svordomar, Kraftuttryck Och Slang
  • Universitetsliv
  • Utan ämneskategori
  • Utbildning Och Skola
  • Verb

Etiketter

adverb barnspråk bindestreck coollugn de-dem dom eggcorn engelska lånord fina ord folketymologi fonologi fula ord handburgare hen humor hän jämställdhet Kalle Anka könsneutralt pronomen Language Log meh metafor mumsbit namn nattuttryck nyhetsspråk nyord ordbildning retorisk figur rocky sammanskrivning semikolon Simpsons snowclone språklek språkpolitik språkvård särskrivning talspråk ungdomsspråk woop Zlatan Örebro universitet å andra sidan å ena sidan

Copyright © 2021 · Lifestyle Pro Theme on Genesis Framework · WordPress · Log in