Brösttårta, spexhuggare och sockerplast å mina vägar: fyra nya nattuttryck

En av de längre serierna på den gamla bloggen rörde nattuttryck, det som på engelska kallas eggcorn. I ett nattuttryck finns en nybildning som låter (nästan) likadant som en ursprungsform och som ger mer mening än denna.

Ljudlikheten gör att nybildningen hamnar i mörker, så att säga, den behöver inte synas. Det går att vara coollugn i stället för kolugn utan att det märks eller hörs. Nån kan, när hon väl skriver ordet, upptäcka att den mycket meningsfulla formen korrigerad plåt väcker munterhet och att ens medmänniskor bestämt hävdar att det heter korrugerad plåt. Det hör också till nattuttrycken, att nybildningarna kommer fram i ljuset.

Jag avgränsar nattuttryck efter tre kriterier:

• Det fonologiska kriteriet: Ursprunguttrycket och nybildningen uttalas lika eller nästan lika.
• Det kognitiva kriteriet: Nybildningen ger mening, ofta mer mening än ursprungsutrycket.
• Det sociala kriteriet: Nybildningen är spontan och inte en produkt av inlärning.

Nedan tar jag i tur och ordning upp de nattuttryck som nämns i rubriken.

Brösttårta
Min dotter Ella kom hem från dagis för ett par år sen: ”Vet du, Anna säger brösttårta och inte bröstvårta.”. Detta är ett typiskt nattuttryck. Det är klart att brösttårta borde ge mer mening än bröstvårta för ett barn.

Uttalsmässigt är skillnaden mellan /t/ och /v/ tillräckligt liten för att orden i snabbt tal ska låta ungefär likadana. Att det tonande och labiala i /v/ försvinner med nybildningens /t/ var ändå tillräckligt för att de andra barnen skulle reagera.

Och då kommer nattuttrycket fram i ljuset. Det Anna tagit för självklart och meningsfullt räknas inte längre. Det visar sig att det är en vårta vi har och att det är den som åsyftas. Orden har ju inte samma referens, och nåt bra barnord för det runt vårtan finns veterligen inte; vårtgård är ett vuxenord.

Typiskt för nattuttryck är att de nybildas spontant av olika personer. Eftersom nyordet är meningsfullt borde det uppkomma igen och igen; det är något annat och mer än en felsägning. Jag har hittat ett nätexempel från en nedlagd blogg: fyraåringen tror att bröstvårta heter brösttårta.

Annars finns det bokstavliga brösttårtor, vilket var mer än jag visste. De är lättgooglade för den som är intresserad!

Spexhuggare
Det är inte ovanligt med den här typen av meningsskapande hos barn. Taggtuss i stället för kaktus är ett sött exempel, och ännu ett nattuttryck är spexhuggare för späckhuggare. En bloggberättelse (min fetstil):

Sen är det alltid en upplevelse utöver det vanliga att vara ute på sånna här äventyr med en 3-åring som snappar upp allt och alltid lyckas blanda ihop saker med varandra. Bland annat har jag lärt mig att det tydligen finns […] spexhuggare (troligen späckhuggare) i skogen.

Kognitivt sett är ordet klockrent: spex är härligt meningsfullt, medan späck sannolikt inte betyder så mycket för ett barn. Fonologiskt gäller att det finns ljulikhet men att nybildningens s-uttal (eller x-stavning sett från skriftbilden) gör att den som försöker använda det utmärkta ordet riskerar att bli rättad.

Socialt finns det mycket som tyder på att barn spontant nybildar ordet. Det finns en barnteatergrupp som heter Spexhuggarna och som står för de flesta nätträffarna. Det tas med på en nätordlista över påstått felaktiga ord.

Sockerplast
Sockerplast är en klassiker för mer än en generation. Sockiplast, som ju är ursrungsnamnet, lanserades 1959 och såldes in på 1990-talet. Det som översvämmas av nostalgi kan för övrigt gå med i Föreningen sockiplastens vänner (fast jag är osäker på om nybildningen är godkänd av dem!).

Nybildningen sockerplast ger på många sätt det perfekta nattuttrycket. Visst, sock-i-plast var inget dumt ord, det beskriver tillverkningsmaterialen, men sockerplast är ett fint, nästan längtansfullt ord för ett uppväxande släkte.

Fonologiskt är det liten eller ingen skillnad på orden, eftersom den andra stavelsen är obetonad. Det spontana uttalet blir i båda fallen nåt i stil med sockeplast, så socker-anhängarna avviker inte eller bara marginellt från ursprungsordet.

Det sociala kriteriet är kanske inte helt uppfyllt, eftersom nybildningen är så populär. Det kan till vardags vara tveksamt vilket som är det rätta namnet. Det finns många som vittnar om att de sagt sockerplast.

En googling (som måste tas med många nypor salt!) ger vid handen att sockerplast står för 28 procent av nattuttryckets googleträffar (som totalt är 14 590). Ett par exempel:

• Ja det var tider de,blå sockiplast fast jag kallade dom för sockerplast av någon konstig anledning.
• Och jag som liten trodde det hette ”sockerplast”:o)

En bra, nattlig nybildning uppstår spontant hos olika människor och kan leva länge i skymundan. Så är det för dessa sockor, och jag avslutar med det här exemplet (min fetstil):

Jag erkänner härmed att jag länge… ja, till och med väldigt länge… jag menar ända in i vuxen ålder… alltså väldigt vuxen ålder… trodde att de där små mockasinliknande sakerna man har på fötterna på gympan, hette SOCKERPLAST och inte sockiplast. Jag tror det ju såklart inte nu, idag, men jag trodde det som sagt länge, länge. Kanske lite för länge.

Å mina vägar
Ett återkommande nattuttryck är att å mina vägnar nybildas som å mina vägar. Orsaken är att vägnar är ålderdomligt och inte ger så tydlig mening, medan vägar är konkret och klargörande. Historiskt har båda uttrycken samma betydelse – vägnar är en gammal pluralform av väg – men det kan inte en nutida språkbrukare veta.

Uttalsmässiigt finns det en tydlig skillnad, eftersom ursprungsuttryckets nasala –ngn– byts ut mot ett stummare /g/. Att nybildningen ändå är livskraftig kan förklaras med att den hör till skriften snarare än talet. Nätexemplen är många, här några där jag varierar det possesiva pronomenet (mina, hans, hennes):

• Men det mest kontroversiella (som inte ens är kontroversiellt) som några kanske skulle uppfatta som pinsamt å mina vägar är att jag tycker att genren modefoto är så sjukt tråkig att jag hellre skulle kolla på en Colin Nutley film.
• Som alternativ kan han ge pengar till en trovärdig person eller organisation så de kan köpa mat för att ge till de fattiga å hans vägar.
• Jo, han mindes min dotter och jag kände mig smickrad å hennes vägar.

För att få en uppfattning om spridningen har jag lagt samman träffarna för ”å mina/hans/hennes vägnar” och ”å mina/hans/hennes vägar” och räknat ut procenttalen. Det visar sig då att nybildningen står för 5 procent av förekomsterna (som totalt är 225 000).

Slutord
I ett nattuttryck finns det en nybildning som skuggas av en ursprungsform på så vis att uttrycken låter (nästan) lika. Nybildningen mer mening än ursprungsformen, och den uppstår spontant i vårt språkande. Så är fallet, om än inte på samma sätt, för de här uttrycken. Jag kan garantera att det kommer att finnas barn i framtiden som spontant säger brösttårta och spexhuggare. Sockerplast finns i mångas minne är ett spritt ord. Å mina vägar är en förenkling som inte kommer att försvinna.

Exkurs
Min term nattuttryck är en försvenskning av det som på engelska kallas egg corn, lanserad av Language Log. Den historien tar jag upp i mitt första inlägg om nattuttryck.