På engelska används singulart they för könsneural referens. Alltså att ett singulart, personbetecknande uttryck kan pronominaliseras pluralt: When I tell someone a joke they laugh. Här är det singulart någon (someone) som pronominaliseras med pluralt dom (they) och inte med ett könat och singulart han (he). (Den som vill fördjupa sig i den engelska användningen hänvisas till Language Logs arkiv med inlägg om singular they.)

Samma ska händer ibland i svenskan. Exempel (min fetstil):

• Om någon såg oss skulle dom fråga vilket mentalsjukhus vi har rymt ifrån ;D (härifrån)
• Hjälp??? Någon, hur ser man om någon har tagit medicin dom inte ska ta???? (härifrån)
• Samma sak med att om någon säger att dom tycker att invandringen är ett problem. (härifrån)

I de här exemplen, alla från informellt skriftspråk, är referensen specifik och indefinit, grammatiskt sett. Det betyder att en bestämd person avses (specifik referens) men att man inte kan veta vem (indefinit referens). Korrelatet är det singulara någon, som i grammatikorna är just ett indefinit pronomen. Detta är en vettig kontext för singulart dom, eftersom den indefinita referensen gör att en unik individ inte pekas ut. Det förekommer (och är kanske vanligt, är det någon som vet?) i tal.

Även hen kan användas i denna språkliga kontext. Jag exemplifierade det i ett tidigare inlägg:

• Nå, om någon ångrar sig eller läser detta först nu kan hen nå mig på XXX-XXXXXXX.
• Om ngn inte hinner läsa alla fem så får väl hen ta bort svenska som andraspråk.

I hen-debatten har, vad jag vet, inte indefinit hen diskuterats. Som regel talas det om generiskt hen, där vem som helst avses, eller om hen med unik referens, där en identifierbar individ avses.

Även den passar utmärkt i såna här kontexter:

• Om någon är bättre på att slåss, ska den då straffas hårdare? (härifrån)
• Om någon blockat mig så jag ej ser denne alls, kan den se mig? (härifrån)
• Om någon kallar dig ful, ge den en kram och visa att du stödjer deras synfel. (härifrån)

De första två exemplen är helt parallella med de föregående: den fungerar (liksom dom och hen) indefinit. Detsamma gäller i det tredje exemplet, som dock, intressant nog, också har en possesiv form i plural: deras synfel, som föregås av den, som har korrelatet någon. Kongruent med den vore possesiven dess, men det blir nog väl opersonligt. Så exemplet kombinerar indefinit den med singulart dom (i possesiv form).

Mitt inlägg visar att det finns flera konkurrerande tredjepersonspronomen som är könsneutrala. Vårt pronomensystem rymmer stilistiska alternativ. Det kan kanske vara värt att säga, eftersom det ibland framstår som om hen och ingenting annat vore det könsneutrala alternativet.

Går hen att använda går för det mesta också den att använda. Skillnaden är att hen är mer animat och tydligare kodar att det är människor som åsyftas. Den är mer opersonligt. Men tar vi in dom så får vi ytterligare ett alternativ som är animat, om än pluralt och inte singulart som hen och den.

Jag vet inte om bettingbyråer som Ladbrokes och Betson tänkt utöka sin verksamhet. I så fall tycker jag att detta inlägg visar på ett bra spelobjekt. Vilket könsneutralt tredjepersonspronomen kommer att vinna? Vilka är oddsen på att dom, hen respektive den tar över i indefinita kontexter? Kommer singulart dom att slå igenom på bred front?