Jag planerar att skriva några inlägg om retoriska schabloner. Alltså om klichéartade uttryck som återkommer i olika sammanhang. På engelska kallas detta ibland snowclones – se denna Wikipediartikel och avslutningen på inlägget.

En retorisk schablon bygger på en frasmall där en del av konstruktionen är fastlagd och en annan kan varieras. Det resulterar i en komprimerad, lite ordspråksliknande sentens, som blir just retorisk. Dvs. den spetsar till texten och ger en poäng av något slag.

Retoriska schabloner tenderar att uppträda inom vissa register och verksamheter. Den schablon som jag tar upp och som exemplifieras i rubriken används inom nöjesjournalistiken. Den bygger på denna grundmall:

Slå upp O i en ordbok och du hittar/finner en bild av P

Här ska O utläsas som ett ord och P som en person. O och P är öppna, vilket gör att mallen kan anpassas till olika situationer.

Några exempel
Det första exemplet är från kultursidan i Aftonbladet (30/12 2008). Journalisten Karin Magnusson nämner en för framtiden intressant filmregissör (jag har fetstilat mallens O och P):

Slå upp ”ojämn” i en ordbok och du hittar en bild av Gus van Sant. Varje ny film ser jag fram emot med nervös entusiasm.

En googling på ”i en ordbok och du hittar/finner” ger fler exempel:

• Slå upp ordet ”löjligt” i en ordbok och du finner en bild på de här snubbarna [twittrat om artister i schlagerfestivalen].
• Hon är ju så dum! Leta upp ordet dum i en ordbok och du hittar en bild på henne!
• Slå upp “erfaren” i en ordbok och du hittar mitt namn. Jag har varit med och pumpat ut skit i form av bokstäver förut.
• Jag är INTE förvånad. Inte efter att ha lyssnat på, och läst hans [=Mike Tysons] yttringar i media de senaste åren. Slå upp “stabil” i en ordbok och du hittar en bild av den exakta motsatsen till Mike Tyson.
• Slå upp ”tråkigt” i en ordbok och du hittar kanadensarna [=gruppen Destroyer] på bild.

Det är en poäng att att något av verben hitta eller finna används för ordbokspersonen. Verben betecknar en händelse i den yttre och fysiska världen. Vi kan hitta en tjuga eller våra borttappade nycklar När vi talar om ordböcker använder vi annars gärna inre och mentala verbprocesser. Vi får veta eller lära oss vad olika ord betyder.

Som exemplen antyder används schablonen när det talas om musik. Den förekommer i medier när musikartistier och deras framträdanden ska karakteriseras. Här en recension från Västerbottens Folkblad:

Härligt politiskt inkorrekt

EN KOMPIS TILL till mig brukar med, som jag upplever det, lika stora delar kärlek som elakhet kalla mig indiepopare.
Jag tar det alltid som en komplimang, och det gör mig även till den berömda målgruppen för en artist som Kristian Anttila.
När Anttila denna lördagsafton vinglar in för att öppna stora scenen – iklädd hatt och en prålig, kortärmad läderjacka – och startar med att riva av ”Världens snuskigaste man” ser jag också Trästockfestivalens mest oemotståndliga entré.
[…]
Dessförinnan har Anttila bland annat berättat att det tog honom tre år (i själva verket är det två år sen han senast gästade Trästock) efter sitt förra Skelleftebesök att hämta ”magsäck, tarmar och psyke” sedan han ätit calzskrove, den bisarra kombon av pizza och skrovmål.
Slå upp politiskt inkorrekt i en ordbok, och du hittar en bild på Kristian Anttila.
Oemotståndlig, var ordet.

Recensenten är positivt inställd till Kristian Anttilas framträdande. Han lägger ut texten om det (även i den av mig uteslutna mittdelen) och sammanfattar med vår retoriska schablon: Slå upp politiskt inkorrekt i en ordbok, och du hittar en bild på Kristian Anttila. Som en extra knorr hängs ett avslutande meningsfragment på: Oemotståndlig var ordet.

Löjligt och klyschigt eller slagfärdigt och välfunnet?
Retoriska schabloner ger en komprimerad utsaga om världen. Den här schablonen knyter bestämda ord-egenskaper till en person – angtingen negativa (ordet ”löjligt”, ordet dum) eller positiva (ordet karisma, ”erfaren”).

Den är metaspråklig. Den bygger på att personer görs till föremål för ett (fingerat) ordboksarbete. Metaspråkliga uttryck är inte ovanliga när vi ska förstå världen. Det är bara förnamnet är ett sådant av liknande, hyperbolisk karaktär. Det metaspråkliga ger en viss metaforik, eftersom domänen lexikografi eller ordboksarbete aktualiseras.

Att en retorisk schablon innehåller en komprimerad och tillspetsad utsaga gör dels att den sticker ut, dels att den lätt blir klichéartad. Den här schablonen balanserar i min värld på gränsen mellan det slagfärdiga och det lite löjliga. Den är inte lätt att använda.

Tar vi recensionen i Västerbottens folkblad – som på det hela taget är välskriven och genretypisk i mina ögon – kan man tycka att det är ganska snyggt att ta till schablonen sist i artikeln som en knorr. Men det går också att se den som ganska ansträngd. Den är alltså ett tveeggat retoriskt vapen.

För mig ligger tolkningen mer åt det senare hållet. Det finns något jargonartat över den, vilket stämmer på recensionen i stort (jfr rubriken Härligt politisk inkorrekt). Med det sagt ska jag erkänna att jag själv slängde mig med den i Stockholm på 90-talet 🙂 Och den som är positivt inställd till artisten eller själv använder den här typen av jargong skulle säkert säga att den var välfunnen.

Till sist. Som framgår av mina exempel är det inte bara i nöjesjournalistiken som schablonen finns. Men även när den används utanför de domänerna skapas gärna en sorts kändisjournalistik – eller ibland skryt om den används i första person – eftersom den är så hyperbolisk: Slå upp “erfaren” i en ordbok och du hittar mitt namn.

Exkurs om snowclones
Language Log-bloggarna kallar alltså såna här schabloner för snowclones. Termen myntas i detta inlägg. Den går tillbaka på mallen: If Eskimos have N words for snow, X surely have Y words for Z. Utifrån det felaktiga påståendet om eskimåernas många ord för snö görs en analogi med ett annat språk eller en annan kultur, just i denna mallform. Det blir en klyscha som upprepas i alla möjliga sammanhang.

Language Log har många exempel på metaspråkliga snowclones. Här en lista på sådana från detta inlägg.

Can’t even spell/pronounce W
Not know the meaning of W
W isn’t in X’s dictionary/vocabulary
W is not in L
W is X’s middle name
W and V are (not) found in the same U
Look up W in the dictionary and you’ll find a picture of X
Hate the word W
Not know the name of X
Hear the word W and reach for one’s N

Förkortningarna ska utläsas som att W står för ett ord (word), L för språket (language), U för ett yttrande eller en mening, X för ett namn, N för ett substantiv (noun).

Många av de här känns inte igen från svenskan. Men den aktuella retoriska schablonen finns med: Look up W in the dictionary and you’ll find a picture of X.