Det här är mina hoods

Man stöter på dem då och då, folk som är i sina hoods. Och det är inte luvtröjor jag snackar om. Sådana har, etiketterade med det engelska ordet hood eller hoddie, sålts länge i vårt land.

Nej, det här är det amerikanska slangordet hood, en kortform av neighborhood, som ju betyder ’omgivning, grannskap’. Man kan nuförtiden träffa folk i vanliga, svenska hoods, och det finns också de som är på vift ute i hoodsen.

När formen kortas blir betydelsen, på engelska, mer urban, så att den gärna syftar på ett kvarter eller område i en stad. I en sorts hiphop-betydelse är det ghettot, eller en person från ghettot, som åsyftas (se exempelvis Urban Dictionary, som också listar fler betydelser). Inom både film och hiphop har ghetto- och gangstavärlden skildras under en titel av typen Boyz n da Hood.

Som lånord används hood gärna i en mycket svensk form, hoodsen. Alltså först en engelsk s-plural, hoods, och sen bestämd form, –en.

Jag har inventerat användningen. Huvudbetydelserna liknar de engelska. En huvudbetydelse är ganska allmän, ’omgivning’ eller ’kvarter’. En annan huvudbetydelse är ghetto-inspirerad och används för förorter av det slitna eller sunkiga slaget.

Continue reading

Posted in Nybildning, nyord, Ord, ord, ord | Tagged , , , | 2 Comments

Hen är ett bra pronomen som inte gör samhället mer jämställt

Pronomenet hen har varit årets snackis. Det är dags att ta upp det även på denna blogg. Jag ska göra det i par inlägg, och jag börjar med startskottet för hen-debatten, en artikel i Svenska Dagbladet.

Det höga tonläget kring hen får jag stundtals lätt huvudvärk av. Polariseringen är stor. På den ena sidan finns utopiska och feministiska röster. Med hen kommer vi få ett jämlikt samhälle, fritt från könsförtryck. Pronomenet tillåter oss att tänka på och förhålla oss till varandra utan att hela tiden behöva göra könsdistinktioner.

På den andra sidan finns dystopiska och anti-feministiska röster. Med hen går vårt samhälle under. Barn kommer inte att erövra en könsidentitet, och det är stor risk för att de kommer att växa upp med åsiktsförtryck, eftersom genusvetare och andra helt säkert kommer att påbjuda ett politiskt korrekt och helt könsneutralt språkbruk. 

Min hållning är att det står var och en fritt att använda hen, att detta är bra och att hen i sig inte gör samhället mer jämställt. Med den ger jag mig in i den stormiga diskussionen.

Continue reading

Posted in Pronomen, Samhällsdebatt, Språkförändring och språkutveckling | Tagged , , , , , , , | 2 Comments

Plastpåsen och kylskåpet. Om en lapp och dess språkhandlingar

Det finns ett kylskåp som jag då och då passerar. Det står i ett personalutrymme. På det sitter en lapp och har så gjort i månader.

Det här är en retorik som känns igen från olika byråkratier. Något har inträffat, och någon har reagerat. Ansvariga tar tag i frågan och behandlar det hela som ett principfall.

Det vi har att göra med är enligt lappen att platspåsar orsakar en kontaminerad kylskåpsmiljö. Rent principiellt skulle vem som helst skulle kunna kontaminera kylskåpet. Varje anställd och varje påse kan ses som en risk. Det blir logiskt att förutsätta att människor på det hela taget är idioter. Det behövs åtgärder och påbud, i vårt fall en lapp på det aktuella kylskåpet.

Jag ska gå igenom lappens retoriska uppbyggnad och försöka beskriva dess språkhandlingar.

Continue reading

Posted in Medier, genrer och format, Retorik | Tagged , , , , , | 2 Comments

Magdröm, snörpligt, fördödande. Fler nattuttryck

Nattuttryck är en följetong på denna blogg. Alltså att vi spontant omtolkar ord på ett sätt som ger mer mening samtidigt som det nya uttrycket låter ungefär som det gamla. Nybildningen lever ett skuggliv, den hörs eller märks inte. Förrän den dras fram i ljuset, ofta genom att den synliggörs i skrift.

Det är många som genom åren har tagit för givet att det heter coollugn, stopp på belägg och handburgare, och inte kolugn, stopp och belägg och hamburgare. Och som blivt förvånade, ibland chockade, när det uppdagats att alla andra inte använder deras så logiska och meningsfulla form.

Jag ska gå igenom orden i rubriken.

Continue reading

Posted in Folketymologier, eggcorn, nattuttryck | Tagged , , , , | 4 Comments

Breiviks retorik och yttrandefriheten

Rättegången mot Anders Behring Breivik pågår. Olika manifest av Breivik återkommer. Som den videofilm han – tillsammans med ett 1500-sidig skrift – publicerade på YouTube strax innan morden. Den spelades upp i förrgår, på rättegångens första dag. Breivik grät.

Det är en otäckt fascinerande video, särskilt slutet, där Breivik, som tempelriddare, står beväpnad på ett foto. Här kan du se den i kommenterad form. Det är (den norska tidningen) VG som anlitar historikern Øystein Sørensen, som får redogöra för innehållet.

Breivik är naturligtvis en galen massmördare på vardagsspråk, om än inte sjuk i rättspsykiatrisk mening. Mediebilden är till stor del psykologiserande och bekäftar detta. Hans olika manifest blir ur det perspektivet vansinniga, ett fruktansvärt och meningslöst pladder.

Anlägger man en retorisk synvinkel ansluter han till en högerradikal hatpropaganda. Det är en konspirationsretorik som finns varstans runt om i Europa. Retoriken utmanar på flera sätt vår liberala demokrati och väcker besvärliga frågor, inte minst om yttrandefrihetens gränser.

Detta står det mindre om, åtminstone i svenska tidningar. Därav detta inlägg på denna språkblogg.

Continue reading

Posted in Retorik, Samhällsdebatt | Tagged , , , , , , | 1 Comment

Njut av en god vurre! Eller frulle! Mer om svensk slangfonologi

Nu är pårren över. Men ordbildningstypen lever kvar, och jag ska ta upp fler tvåstaviga slangord med långt /r/. Och kommentera en liknande bildning, tvåstaviga ord med långt /l/. Det hela blir lite stockholmskt.

Continue reading

Posted in Svordomar, kraftuttryck och slang | Tagged , , , , , , , , | Leave a comment

Glad pårre!

Glad pårre! önskar jag alla. Det är jag inte ensam om. Några exempel (min fetstil):


Glad pårre
får man väl ta att säga! Har varit på jobbet sen halv 10 imorse och slutar 16, schööönt! (härifrån)

GLAD PÅRRE Hej bloggen! Sitter just nu i skolan och har svenska. Vi tittar på Frankenstein filmen, men eftersom vi inte har några jävla persienner så ser man inte ett skit. (härifrån)

Glad Pårre på er! Hej alla påskglada (och ledsna) prickar där ute! Jag ville mest in och säga hej och hälsa er en glad påsk. (härifrån)

Glad pårre! Blev lite träning efter mina vilodagar, märker att kroppen inte riktigt var med, men i morgon är det en ny träningsdag. (härifrån)

 

Det finns en tradition av att språkleka med helger och högtider. Kristi himmelsfärd kallas gärna Kristi flygare. Vårt pårre fungerar inte som ett allmänt beskrivande substantiv, utan är en del av den fasta fras vi använder för påskhälsningar.

Det jag ska ta upp är det aktuella ordbildningsmönstret, som jag tycker är spännande.

Continue reading

Posted in Års- och högtider, Fraser och satser, Svordomar, kraftuttryck och slang | Tagged , , , , , , , , , | 2 Comments

Det nya nejet. Sudden, Zlatan, Rocky och tolkningsföreträdet

Det finns ett nytt nej i svenskan. Själv har jag hört det särskilt i sportintervjuer, där sådana som Henrik Larsson och Zlatan Ibrahimovic kan inleda med ett  även när de bekräftar det som journalisten påstår.

Jag inleder med exempel och kommentarer hämtade från en spontan diskussion på den här nätsajten (min fetstil):

Vart ska du åka på semestern?
Nää, jag ska åka till Mallorca.

Nu är du väl jätteglad över segern?
Näää, jag är jätteglad!

Precis! Det är verkligen vanligt bland idrottsmän, i synnerhet fotbolls- och ishokeyspelare, att de börjar varje mening med ”nej”.

Henke Larsson har ju så långa ”Näääääääää” så att sändningstiden hinner ta slut för TV-sporten. :-|

Hur ser banan ut?
Näe, det blir ju rätt så isigt här…

Continue reading

Posted in Interjektioner, Språkförändring och språkutveckling | Tagged , , , , , | 2 Comments

QWERTY-effekten eller Varför vi gillar högerhandsskrivna ord

En forskningsartikel har publicerats. Den hävdar att språket på viktiga sätt betingas av tangentbordets utformning. Precis som talet påverkas av vår talapparat påverkas skriften av vår skriftapparat, av det s.k. QUERTY-tangentbordet (namngett efter bokstävsräckan uppe till vänster). Artikeln heter The QWERTY Effect: How Typing Shapes the Meaning of Words och är skriven av Kyle Jasmin och Daniel Casasanto.

Language Log har ett långt inlägg om artikeln – som även uppmärksammats i media – särskilt med fokus på den statistiska metoden. Det här inlägget är till stor del en försvenskning och popularisering av det som sägs där.

Huvudresultatet är att ord som domineras av bokstäver från den högra sidan av tangentbordet (y, u, i, o, p, h, j, k, l, n, m plus å, ö, ä i Sverige) värderas som mer positiva än ord skrivna på den vänstra sidan av tangentbordet (q, w, e, r, t, a, s, d, f, g, z, x, c, y, b). Ordsamlingar från engelska, spanska och nederländska har testats på försökspersoner och matchats mot tangentbordsplaceringen.

Tar man resultaten på allvar kullkastar de grundtankar om språk .Exempelvis att språket är arbiträrt eller godtyckligt på så vis att ljud- eller bokstavsbilden inte i sig har något att göra med ett ords betydelse (vare sig det heter stol eller chair betyder det en sittmöbel etc.).

Tesen är att skriftteknologin, och mer exakt tangentbordsplaceringen, påverkar betydelsen. Ord som miljon, holk och killing tenderar att av tangentbordsskäl bli mer positiva än ord som trasa, frack och dragare, om jag försvenskar resultaten (kolla själv på ditt tangentbord och notera höger- respektive vänsterplaceringen av bokstäverna).

Continue reading

Posted in Medier, genrer och format, Samhällsdebatt, Språkförändring och språkutveckling | Tagged , , , , , , , | 2 Comments

Anders Borgs metaforer

Den ekonomiska situationen i Grekland är återkommande i nyheterna. Finansminister Anders Borg uttalade sig i Ekot 21 februari efter att eurozonens finansministrar beslutat om ett räddningspaket.

Borgs budskap är att den ekonomiska sitautionen är bättre ur svensk synvinkel. Journalisten undrar om Greklands villkor inte är väldigt hårda. Borg instämmer och förklarar:

nu har man hela tiden skjutit krisen framför sig å dragit fötterna efter sig 
å tyvärr har man då trampat ner så djupt i problemen att man helt enkelt sitter fast i dom

Ingen brist på metaforer. När de är många och krockar kallas det för katakres. Att både skjuta en kris framför sig och dra fötterna efter sig är svårt om man läser mer bokstavligt. Samtidigt som man trampat ner och sitter fast.

Continue reading

Posted in Retorik, Samhällsdebatt | Tagged , , , , | Leave a comment