Jag ska ta tag i den diskussion som fanns i detta inlägg, om det finns nån skillnad mellan nattuttryck och folketymologier och i så fall vilken.
Låt mig först slå fast likheterna. Det är att ord omtolkas så att de blir meningsfulla (det har jag kallat ett kognitivt kriterium) men fortsätter låta ungefär likadant (det har jag kallat ett fonologiskt kriterium).
De flesta säger åkerbrasa idag, eftersom det ger mening. Ursprungsformen åkarbrasa har omtolkats eftersom den är lite underlig – i dagens samhälle är åkare som stannar och värmer sig ingen framträdande företeelse. Uttalsskillnaden är liten. På samma sätt blir kolugn till coollugn, chatta till chattra eller feuilleton till följetong. Nybildningarna ansluter ljudmässigt till ursprungsordet.
Det vedertagna ordet, åtminstone på svenska, för detta är folketymologi. På engelska har termen eggcorn myntats och kommit in i ordböckerna för delvis samma sak. Den termen har jag försvenskat till nattuttryck.
För mig ligger skillnaden mellan de två överlappande termerna i hur man förstår nybildnigarna sociala spridning, alltså i hur språkförändring modelleras. Det har jag i tidigare inlägg kallat det sociala kriteriet. Som jag ser det förusätter folketymologi att sociala grupper anammar nybildningen, så att den till sist mycket väl kan hamna i ordboken, medan eggcorn/nattuttryck tar fasta på en spontan och omedeveten nybildning hos en språkbrukare.
Jag tar termerna i tur och ordning. Och låt mig slå fast att detta inte är en rätt och fel-diskussion. Den som vill hålla fast vid den traditionella termen folketymologi gör det, och den som tycker att eggcorn/nattuttryck är ett ord som hjälper till att förstå språkförändring lägger sig till med det.
Continue reading →
Det är ju så: har man väl fått upp ögonen för nåt stöter man på det överallt. Som semikolon (tidigare inlägg här, här och här).
