Kultur förknippas oftast med livsmönster som språk eller konst. Det kan även handla om värderingar eller normer i en population, något som ofta överförs från en generation till en annan. I Sverige hittas kända vardagsnormer som jantelagen eller den svenska avundsjukan, men även positiva sådana som en stark tillit och viljan att följa nedskrivna avtal.
Hur kulturen och mångfalden hänger ihop
Fördelen med att ha kulturer från flera olika länder är att olikheter brukar väcka nyfikenhet. Den svenska mångfalden ses därför som en styrka, både inom samhällsutvecklingen och kunskapsutbyten mellan människor.
Detta är även anledningen till att vi har en större insikt i andra länders traditioner och seder. Vi respekterar också olika högtider och vanor, samtidigt som företagskulturen är mån om att inkludera alla människor – oavsett bakgrund eller etnisk tillhörighet. Sverige har däremed blivit en av de mest liberala länderna i världen.
Kulturkrockar sker hela tiden
En vanlig företeelse med kulturen är krockarna som kan uppstå mellan individer. Dessa inkluderar normer som inte delas med varandra, eller svårigheter med kommunikationen. Det är även så att vissa kulturer är mer dynamiska och föränderliga, medan andra är bundna i traditioner som dessutom är defensiva.
Den svenska kulturen kännetecknas bland annat med högtider som midsommar och kräftskivor. Man tar även i hand när man träffas första gången. Kramar kvinnor emellan är i sin tur mer förekommande jämfört med när två män träffas. Förnamn används ofta vid tilltal, medan det även är av stor vikt att komma i tid.
Vikten av att kulturen förvaras
I Sverige har vi flera minoritetsspråk som finska, samiska, jiddisch eller meänkieli. Under våren 2022 beslutade regeringen att satsa mer på dessa enligt ett pressmeddelande på deras hemsida. Tanken är att språken ska bevaras och främjas så att de kan överföras till nästa generation, en viktig del av kulturarvet.
I satsningen ingår fler utbildningsvägar, men även en förstärkning av lärosäten som ansvarar för minoritetsspråk.
