• Hem
  • Kontakt
  • Om bloggen
  • Om mig
  • Översikter

På svenska

En djupdykning i det svenska språket

; igen

6 februari, 2013 by Per

Semikolon har, liksom kanelbullar och menlösa barn, en särskild högtidsdag, som är denna dag. Jag är inte säker på hur det ska tolkas, men det ger mig en anledning att rekapitulera och länka tidigare inlägg. Tänk på klassförhållanden, genuspolitiska hållningar, den amerikanska modernismen, en gammal italiensk boktryckare, loggor, sånger, poeter, design – semikolon dyker upp i såna sammanhang.

Här bredvid är det frimärken, och som synes samsas semikolon med komman. Grafiskt och designmässigt är det snyggt. Men ser vi till skiljetecken och språkriktighet är det fiender vi urskiljer. Den ena skyr den andra som pesten.

Jag exemplifierar hur det brukar stå i handböckerna. Semikolonet har en grundläggande uppgift; det står mellan två huvudsater och markerar att den andra på nåt sätt preciserar den första. För kommat är det tvärtom. Kommat kan användas på många sätt men inte just så här, det får inte stå mellan två huvudsatser.

Det kanske låter konstigt för den som inte är bekant med språkriktighetsregler, men det är så det är. Där det står ett semikolon får det inte finnas ett komma och vice versa. Semikolon vill vara speciella och exklusiva.

Nu till länksamlingen med tidigare inlägg:

Sex och semikolon
Semikolonsången
Klass och semikolon
Semikolonfrimärken
Och så semikolonets dag
Kläder och semikolon

Filed Under: Interpunktion Tagged With: komma, semikolon, semikolonets dag

Grammatikdagen, Grammarman och Sammy Colon

3 februari, 2012 by Per

Det är Grammatikdagen idag, som du kanske har noterat. Ett samarbete mellan Språkkonsulterna och Svensklärarföreningen i syfte att statushöja grammatiken (se också detta inlägg i Språktidningens blogg). Det hålls föreläsningar på universiteten i Uppsala och Lund, det är seminariedag på Kulturhuset, det finns recept på en grammatikbakelse.

Bra så. Att instifta temadagar har länge varit en trend, och det lätt att argumentera för att grammatik borde uppmärksammas lika mycket som kanelbullar.

På hemsidan framställs det som att omvärlden inte förstått hur viktigt grammatik är. Även om det är sant, tror jag att man också behöver fundera på den grammatiksyn som är förhärskande i undervisning och i samhället i stort.

Det är ofta en encyklopedisk och enspråkig gramamtiksyn. Grammatik består av en massa ordklasser, satsdelar, bisatser m.m. Man lär sig alla termer för detta och tar ut subjekt, predikat, temporala bisatser, adjektiv etc. i svenska exempelmeningar. Problemen i undervisningen kommer sig av det encyklopediska: ska alla ordklasser, satsdelar osv. gås i genom blir det ofelbart så att en särskild ordklass eller satsdel inte riktigt får plats. Kunskaperna kan bland annat tillämpas i språkriktighetssammanhang, där det finns ett antal återkommande käpphästar.

Ungefär så framställs det hela på hemsidan. Lathunden GrammaTiken svarar på frågor som: Vad är det för skillnad på adjektiv och adverb? Heter det imperfekt eller preteritum? Före eller innan? Var eller vart? (Det två sista frågorna har jag skrivit inlägg om här och här.)

Inget ont i det. Men det finns en risk med den grammatiksynen, och det är att grammatik fortsätter att vara ett evigt termtragglande med kopplingar till språkriktighet.

Ett alternativ är att utgå från ett bestämt fenomen och tänka att grammatik bidrar till en typ av förståelse. Barns (språk)utveckling och socialisation är ett sådant fenomen. Det är i min värld ganska poänglöst att ge en encyklopedisk grammatikkurs för lågstadielärare, men att använda valda delar av grammatiken för att belysa hur barn tar sig in i språk- och samhällsvärldar är spännande.

Ett annat fenomen rör andraspråk. Det är många i Sverige som inte har svenska som modersmål eller förstaspråk. De har att ta sig in i både samhället och språket, inte minst i skolsammanhang, och detta handlar bland annat om grammatik. Mitt förslag är att Grammatikdagen nästa år fokuserar på svenska som andraspråk (eller flerspråkighet, som i mitt tycke är ett bättre ord för detta).

Går vi utomlands kan vi hälsa på Grammarman. Han finns till i ESL-kretsar (alltså English as a second language, han behövs alltså för andraspråkstalare) och är en ganska kul figur. Hemsidan innehåller serier och filmer och mycket annat. 

Grammarman bor i Verbo City och kämpar mot bad english. Han har medhjälpare, roboten Alpha-Bot och rymdvarelsen Syntax, som hjälpar honom i kampen mot skurkar, som den jobbiga Interrupter och Uncle Uncountable.

En skurk som jag vill framhålla, med tanke på vad jag skrivit om semikolon, är Sammy Colon, the interpunction vilain. Här är det äventyret:

 

Sammy Colon har en manick som gör att interpunktionen försvinner och att talet blir ohörbart, eller svårt att urskilja utan ordmellanrum, det syns i pratbubblorna (den som är språkforskare inser det orimliga – det finns inte interpunktion i tal, det hör skriften till). Som tur är griper Alpha Bot in och fixar det hela genom att dra för gardinerna.

Varje äventyr har en fråga från Grammarman på slutet och ett svar med uppochnedvänd skrift nere till vänster. Här är den hur Alpha Bot kunde fatta detta med gardinerna. Svaret får man om man tyder pratbubblorna utan ordmellanrum, vilket alltså är den pedagogiska poängen. Sammy Colon säger nämligen att hans interpunctuation-stealing machine är solar powered, och fördragna gardiner tar ju bort den energikällan.

Filed Under: Års Och Högtider, Böcker, Serier, Tidskrifter, Avhandlingar, Interpunktion, Utbildning Och Skola Tagged With: ESL, grammarman, Grammatikdagen, grammatikundervisning, interpunktion, Sammy Colon, semikolon, svenska som andraspråk

Semikolonsången

11 januari, 2012 by Per

Som det förra inlägget visade är semikolon heta kulturellt sett. De drar på sig uppmärksamhet och tolkningar. Och sånger, visar det sig. Vad sägs om Sången om semikolon från det numera nedlagda humorprogrammet Pang Prego på P3:

Jag skriver ut inledningen av texten:

Det svåraste tecknet som finns
Det heter semikolon om du minns
Hur man ska använda det är du störd
Du är autist eller någon slags nörd
Semikolon används av folk
Som Fredrik Lindström när han har rökt holk
(mumlande: ironisk meningsbyggnad)
Semikolon används när
Du vill hålla satser isär
Som förhåller sig till varann
Som gitarrister i samma band
(mumlande: lite haltande metafor)
Om punkten är för hård, för definitiv
Och kommat inget alternativ

(Tack till Greger Andersson som tipsade mig om sången.)

Filed Under: Interpunktion, Medier, Genrer Och Format Tagged With: humor, musik, Pang Prego, sången om semikolon, semikolon

Sex och semikolon

10 januari, 2012 by Per

Slå upp vilken språkriktighetsbok som helst och det står nåt i stil med att semikolon är ett mellanting mellan punkt och komma. Hur man ska förstå detta mellanting har det aldrig rått nån riktig enighet om. Det är en fråga som kan debatteras.

I det här inlägget ska tar jag upp semikolonet ur ett sexuellt perspekitv. Och ja, du läste rätt, en sån diskussion har förts, inte minst i USA, och den leder in i den amerikanska litterära modernismen och till dueller med svärd mellan juristprofessorer i Paris.

Semikolon är inte manliga i USA…
En sådan rubrik finns på en krönika av en amerikan vid namn James J. Kilpatrick; den lyder närmare bestämt The Sissy Semicolon. Kilpartick tar i ordentligt i artikeln. Semikolon är girly, de är the most pusillanimous, sissified, utterly useless mark of punctuation ever invented.

Man kan tycka att det mest blir löjligt att kalla semikolon fega och flickaktiga. Men debatten togs upp i Jan Freemans språkspalt i Boston Globe med hänvisningar till semikolon-hatande amerikanska modernister.

Det tuffaste citatet kommer från Kurt Vonnegut. Eller citaten, för (som vanligt) på nätet är det svårt att belägga sådana. Jag tar två varianter som florerar:

Here is a lesson in creative writing. First rule: Do not use semicolons. They are transvestite hermaphrodites representing absolutely nothing. All they do is show you’ve been to college. (härifrån)

If you really want to hurt your parents, and you don’t have the nerve to be a homosexual, the least you can do is go into the arts. But do not use semicolons. They are transvestite hermaphrodites, standing for absolutely nothing. All they do is show you’ve been to college. (härifrån)

Inget manligt över semikolon, alltså. Det är ingen stake i dem, de är transvestiter och hermafroditer.

Och visst, tänker man efter är sådana som Raymond Chandler och Ernest Hemingway och, får man tro, Stephen King allt annat än semikolon. Även det noterar Vonnegut kongenialt: When Hemingway killed himself he put a period at the end of his life; old age is more like a semicolon. (Källan är här nyhetsbyrån AP.)

… men omhuldade i Frankrike
Den här historien får illustrera att semikolonet är viktigt i Frankrike:

When the Times of London reported in 1837 on two University of Paris law profs dueling with swords, the dispute wasn’t over the fine points of the Napoleonic Code. It was over the point-virgule: the semicolon. ”The one who contended that the passage in question ought to be concluded by a semicolon was wounded in the arm,” noted the Times. ”His adversary maintained that it should be a colon.”

Den franska 1800-talsduellen mellan juristprofessorerna förlorades alltså av semikolon-förespråkaren. Att semikolonet går förlorat präglar en nutida fransk debatt, där försvinnandet ses som ett kulturellt förfall – eller en engelsk påverkan, vilket är samma sak. Det är klart att högstående författare, en Gustave Flaubert, Victor Hugo eller Marcel Proust, använde semikolon.

I en krönika i The Guardian redogör Jon Henley för denna debatt och citerar en fransk supporter som menar att semikolonet

finds its rightful home in the subtlety of a fine and rich analysis, one which is not afraid to pronounce – and sometimes to withhold – judgment where mere affirmation might be found wanting. It allows the writer to link ideas without breaking a train of thought; by contrast, over-simplified communication and bald, efficient discourse whose simplistic style is the best guarantee of being widely understood is naturally wary of this punctuation mark.

Semikolonet ger oss alltså möjlighet att nyansera och göra finare distinktioner. Särskilt utrymme får författaren Michel Houellebecq, som säga tillhöra de som fortfarande använder skiljetecknet. Den semikolon-mening som citeras lyder översatt: Han kunde inte minnas när han hade erektion senast; han väntade på stormen.

Eller på franska: Il n’arrivait plus à se souvenir de sa dernière érection ; il attendait l’orage. Den som vill läsa om det här i original kan gå till Un appel du mouvement contre la disparition du point-virgule.

Avslutande könsbestämning av semikolonet
Jag vet inte riktigt om det här kan sammanfattas. Klart är att semikolonet är kulturellt laddat, så även i Sverige, även om det inte disuteras i termer av kön samma sätt. Jag hoppas i ett senare inlägg komma tillbaka till semikolon och svenska författare.

Att det inte är stake i skiljetecknet har i alla fall sagts även hos oss. Nedan könbestäms skiljetecknet, och nu blir dess feminina egenskaper ett plus och inte, som i den amerikanska modernismen, ett minus:

Av de fyra ”klassiska” skiljetecknen i det svenska skriftspråket – punkt, kolon, kommatecken och semikolon – har jag största förtroendet för de båda sistnämnda. Ett av skälen är att jag förbinder kommatecken och semikolon med mjukhet och kvinnlighet; de två har inte tillnärmelsevis samma manhaftiga karaktär som en brysk slutpunkt eller ett väl så barskt kolon. För mig är de feminina skiljetecknen sangvinskt blodfulla – de maskulina tvära och koleriska.

Ett feminint, sangviniskt, blodfullt och alldeles utmärkt skiljetecken, lyder denna bedömning. Det är förresten återigen en journalistisk text vi möter, en blogg på Värmlands Folkblad.

I en krönika i Dagens Nyheter (från 12 september 2008) nämner Lars Linder en del av det jag beskrivit ovan. Han sammanfattar det hela i en fråga som gör semikolonet radikalt och up to date: Skriftspråkets mest queera tecken?

Själv har jag antagligen förläst mig på Hemingway i ungdomen, för spontant tycker jag att semikolon mer rör till än förklarar och nyanserar. Men det är skillnad på ens värderingar och handlingar. Söker jag igenom mina blogginlägg så dyker de allt upp, och ganska många av dem, de där semikolona…

Till sist ett tack till Ulla Moberg som satte mig på det här spåret genom att ge mig den DN-krönika som jag nyss citerade.

Exkurs om källorna
Jag har länkat till de krönikor och nätkällor jag använder. Dock har jag inte hittat alla förstahandskällor. Det framgår av inlägget att det är oklart om Vonnegut verkligen sagt det som står i citaten; kanske är det hela en skröna så bra att vi håller den för sann. Inte heller Houellebecq-citatet har jag hittat i original, och även det kan vara lite för bra för att vara sant. Sånt är ju inte ovanligt, snarare tvärtom, alltså att citat tillskrivs berömdheter felaktigt. Jag fick t.ex. nyss höra att det med sannolikt inte är sant att Flaubert sa: Madame Bovary, c’est moi!

Filed Under: Interpunktion, Journalistik, Samhällsdebatt Tagged With: ernest hemingway, feminint, författare, gustave flaubert, könsbestämma, kurt vonnegut, semikolon, skiljetecken, transvestit

Senaste inläggen

  • Debatt om enhets-dom
  • Enklitiska pronomen och tempus: det är bara att gilla’re
  • Literacy som semiotisk mediering: en föreläsning
  • Dem och det hos en åttaåring
  • Barn och brev

Kategorier

  • Adverb
  • Års Och Högtider
  • Böcker, Serier, Tidskrifter, Avhandlingar
  • Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck
  • Fraser Och Satser
  • Interjektioner
  • Interpunktion
  • Journalistik
  • Läs Och Skriv
  • Medier, Genrer Och Format
  • Nattuttryck
  • Nybildning, Nyord
  • Ord, Ord, Ord
  • Ordböjning
  • Prepositioner
  • Pronomen
  • Reduplikation
  • Retorik
  • Samhällsdebatt
  • Semiotik
  • Språkförändring Och Språkutveckling
  • Språkregler Och Språkriktighet
  • Språkvård Och Språkriktighet
  • Substantiv
  • Svordomar, Kraftuttryck Och Slang
  • Universitetsliv
  • Utan ämneskategori
  • Utbildning Och Skola
  • Verb

Etiketter

adverb barnspråk bindestreck coollugn de-dem dom eggcorn engelska lånord fina ord folketymologi fonologi fula ord handburgare hen humor hän jämställdhet Kalle Anka könsneutralt pronomen Language Log meh metafor mumsbit namn nattuttryck nyhetsspråk nyord ordbildning retorisk figur rocky sammanskrivning semikolon Simpsons snowclone språklek språkpolitik språkvård särskrivning talspråk ungdomsspråk woop Zlatan Örebro universitet å andra sidan å ena sidan

Copyright © 2021 · Lifestyle Pro Theme on Genesis Framework · WordPress · Log in