I mitt inlägg Hen i bloggossfären: spridningsmönster lovade jag en uppföljning om den faktiska användningen av hen som tredje personens pronomen. Den kommer här.

Det förra inlägget visade att hen inte är vanligt på bloggar men fått ett uppsving 2012. När det förekommer är det ofta i metaanvändning, dvs. i diskussioner för och emot hen. Jämfört med han och hon står hen för promilleandelar av träffarna.

Som jag ser det finns hen som ett stilistiskt alternativ vid personreferens, dock i begränsad omfattning och i särskilda kontexter. Det här inlägget syftar till att precisera vilka de språkliga och sociala kontexterna är.

Jag har slumpvis excerperat 100 fall där hen används pronominellt från Språkbankens Bloggmix. Med hjälp av en analysmodell har de sorterats in i olika språkliga kontexter (se nästa avsnitt). För att ge en bredare bild av hen kommer jag också att skissa användningen i andra medier och sammanhang. Långt blir det, jag tror det längsta inlägget hittills på denna blogg.

Analysmodell
Hen används på olika sätt. För att få fatt i det har jag utgått från en analysmodell där olika språkliga kontexter urskiljs utifrån främst grammatiska kriterier. I första hand har korrelatets referens, det ord hen syftar tillbaka på, varit styrande och mer exakt dess specificitet. Jag exemplifierar kategorierna:

Könsöverskridande hen (definit hen, korrelatet är könat och har specificitet): Det var först när jag lärde känna Minou som jag förstod att jag fanns – och sedan lärde hen mig att inte känna skuld över min existens.

Anonymiserande hen (definit hen, korrelatet är okönat och har specificitet): Samtidigt som det inte är så hett, jag menar, tidigare i kväll blev en av ungarna * säger inte vem * helt förstörd för att hen inte klarade av att framkalla ett gäsp.

Okänt kön (definit hen, korrelatet är okönat och har specificitet): Jag ska göra en telefonintervju typ exakt nu eller om två minuter men nu har ungjäveln (eller om det är gnälltanten?) i lägenheten nedanför dragit igång pianokonsert. Det låter som att hen sitter och spelar i vårt vardagsrum.

Indefinit hen (hen har specificitet, korrelatet har icke-specifik referens): Hade någon sagt till mig för tio år sedan – eller bara fem hade nog räckt – att Jocke Berg från Kent skulle sjunga ledmotivet i en Pixar – film hade jag sagt att hen var galen och borde kolla upp sig hos lämplig psykolog.

Generiskt hen (hen och korrelatet är icke-specifika och generiska): Vill man går det även att koppla köpet till köparens Facebook-sida så hens vänner direkt ser att hen köpt en fika för pengarna.

Kort grammatisk beskrivning av hen-kategorierna
Den som bryr sig mindre om grammatiska överväganden kan hoppa till nästa avsnitt, för såna kommer nu. Grovt sett kan korrelatet antingen peka ut en specifik referent för läsaren eller inte göra det. I det förra fallet blir hen definit (pekar ut en unikt identifierbar referent) och kateoriseras som antingen könsöverskridande hen, anonymiserande hen eller okänt kön.

I det senare fallet har vi indeifnit eller generiskt hen. Skillnaden är förenklat att indefinit hen pekar ut en referent eller person inom en grupp referenter medan generiskt hen refererar till vem som helst inom en klass eller grupp.

Kategorierna är delvis överlappande, men det har i stort fungerat att skilja exempelvis indefinit och generiskt hen. Kategorierna anonymiserande hen och okänt kön har jag dock slagit samman i den kvantitativa uppställningen. De kategorierna är funktionella och måste läsas ut från kontexten.

Jag ska inte fördjupa mig mer i grammatiken. Av mina exempel kommer det att framgå vad som faktiskt fångas av kategorierna. (Det hela är en del av ett projekt där jag och min kollega Benjamin Lyngfelt undersöker hens användning. Vi hoppas att snart få ihop en forskningsartikel, där den grammatiska analysen blir utförligare.

Kvantitativ överblick
De 100 hen som ingår i materialet fördelar sig så här:

Könsöverskridande hen            15 %
Anonymiserande hen och
okänt kön                                  40 %
Indefinit hen                              15 %
Generiskt hen                           30 %

De mest anmärkningsvärda tycker jag är att hen så ofta används anonymiserande och för okänt kön; 40 % av beläggen är sådana. Det innebär att man på bloggar talar om bestämda personer men utan att ange kön.

Generiskt hen, som annars lyfts fram som en vettig kontext för hen, står för mindre än en tredjedel av beläggen. Det kommer sig säkert av att bloggare skriver personligt och mer sällan har anledning att uttala sig om klasser och kategorier av människor. Den kategori som ligger närmast det generiska hen är det indefinita, där en person ur ett kollektiv fokuseras; den omfattar 15 %.

Den mest radikala användningen av hen är att nämna en könad person, exempelvis genom att ange ett egennamn. Att pronominalisera med hen blir då könsöverskridande. Användningen finns och omfattar 15 %; den är alltså inte så stor.

Jag går i det följande igenom materialet kategori för kategori.

Könsöverskridande hen
Könsöverskridande hen motsvarar det jag tidigare kallat hbtq-hen. Exempel (med hen och ibland andra pronomen i fetstil och löpande numrering):

(1) Minou sa att hen önskar att hen vore mer som en apa. Schimpanser använder tår som vi använder fingrar. (härifrån)

(2) Samtidigt i badrummet är Jimmy och hen smörjer in sig med någon ansiktskräm efter att hen duschat. (härifrån)

(3) I ljuset av detta är Reinfeldts tal om ungdomsarbetslösheten som en synvilla extra allvarlig. Det är egentligen inte att förvånas att han misslyckas – hen ser inte problemet som ett problem. I statsministerns ögon är det med hans egna ord en ”skapad synvilla”. (härifrån)

(4) Jag har varit tillsammans med min kille i 6 månader och har aldrig varit såhär kär. Hade tidigare ett 4 års långt förhållande. Och jag kan inte minnas att jag var så kär då. Iaf… så kommer paniken då o då – är jag för ung för att ha hitta ‘den rätta’ (jag är 24). Och får panik på tanken att aldrig vara med någon annan. Men sen när jag verkligen tänker på det, så hen ändå den enda jag vill ha. (härifrån)

(5) Möter en person i trapphuset, gissar att det är en man. Hen ser ut som en typisk vaktmästare, med arbetsbyxor, marinblå fleecetröja och neongul skyddsväst ovanpå.

När vi går förbi varandra känner jag lukten av jordgubbar. För en sekund tänker jag ”Wow, är det Body Shops jordgubbsschampo?”. Sedan inser jag att det antagligen bara är för att hen ätit sylt till lunchen, för hen verkar inte nyduschad. (härifrån)

I exempel 1 och 2 är det Minou respektive Jimmy som pronominaliseras med hen. I exempel 3 blir Reinfeldt först han men sen hen. I exempel 4 och 5 är hens korrelat en substantivfras med definit betydelse, min kille, respektive en fras med indefinit betydelse men specifik referens, en man.

Substantiven kille och man är ju väldigt könade, och det är inte att förvåna att exemplen kommer från två genuspolitiska bloggar som dessutom står för mycket av hen-användningen i Bloggmix, Trollhare och HannaPee. Könsöverskridande hen finns i såna sammanhang, vilket också framgår av att exempel 5 föregås av rubriken: Riktiga mantimmer luktar inte hallon – utan jordgubbe.

I tre fall är Gud korrelat och pronominaliserat med hen. Man kan fundera på Guds essens och kön, men jag har sett detta som könsöverskridande, som i exempel 6:

(6) Om det finns en gud så är hen en jäkligt sadistisk sådan, som placerar John Isner och Nicolas Mahut i samma ”bracket”. De båda maratonmännen kan mötas redan i andra omgången! Jisses… (härifrån)

Anonymiserande hen
Det finns, inte minst i sociala medier, tillfällen då man vill tala om en vän, arbetskamrat eller bekant utan att röja personens identitet. Hen hjälper då till genom att avköna. Det kan som i exempel 7 handla om en medpatient på en behandling, som i exempel 8 om en person med kognitivt funktionshinder eller som i exempel 9 om en person med psykiska besvär:

(7) Det är så kul när man sitter och väntar, för dietisten kommer alltid gående där och är hur snackig som helst. VARJE gång jag sitter och väntar på a så kommer hen och är helt snackig och glad! hehe, idag pratade jag dessutom en del med ”chefen”.. Lite kul att jag alltid träffar en massa andra där, men min behandlare sitter och måla naglarna på sitt rum ^^ hehe… ups, tur att hon inte läser detta ^^ haha…. (härifrån)

(8) Jag vet att ingen av de där eleverna hade kognitiva funktionshinder. De hade säkert kunnat gå i en vanlig klass. Och jag vet att en av dem nu är förtidspensionerad. Jag vet inte varför. Men kanske hade saker och ting sett annorlunda om hen bara fått en chans. (härifrån)

(9) Detta inlägg handlar om en person som mått dåligt under många år och som även haft tufft i skolan. Hen har också frågor om antidepressiv medicin. (härifrån)

Det går inte alltid att säkert veta att bloggaren väljer att anonymisera, utan det är en tolkning som får göras. I exempel 7 blir anonymiseringen extra tydlig eftersom bloggaren avidentifierat namnet till a, som är korrelatet, och använder pronomenet hon om sin behandlare. Exemplen tolkar jag som etiskt betingade, dvs. bloggarna vill skydda identiteten på människor som har det svårt på ett eller annat sätt.

Det finns skäl att anonymisera även arbetsrelationer. Det har ju hänt att anställda fått varningar och till och med sparken när ofördelaktiga beskrivningar hamnat i cyberrymden. Hen används i exempel 10–12 i tur och ordning om en chef (en anställd har skrivit inlägget), en anställd (en arbetskamrat har skrivit inlägget) och en kund, närmare bestämt en flygplanspassagerare (en flygvärdinna har skrivit inlägget).

(10) En av mina chefer säger exv när hen föreslår arbetsuppgifter till mig; att hen vill ”inkludera mig”…

Jättekul att bli inkluderad och bli ianspråktagen och göra riktiga arbetsuppgifter.. MEN Jag bryter då mot mitt fackliga löfte… Jag utför riktigt jobb till en bråkdel av den lön som är satt för att utföra jobbet. (härifrån)

(11) Mitt halvgoda humör blev testat då en arbetskamrat som inte har jobbat allt för länge på min arbetsplats slänger ur sig att ”Du är ju en riktigt dålig chef”, bakgrunden till detta är att jag imorgon skall åka med en jag inte brukar åka med och köra ett pass som personen i frågan inte är van vid och då får jag agera ”chef” som vi säger mest på skämt.

Till saken hör att jag för några veckor sedan körde med den nya på jobbet ett pass som inte jag var van vid alls och jag visste inte gatorna så himla bra och det blev lite rörigt, något som inte hade varit nödvändigt om personen i frågan hade kunnat tänka lite mer med arslet och insett att hen körde gatorna nästan varje vecka. (härifrån)

(12) På en av kortflygningarna jag gjorde i dagarna, kom det ombord en storvuxen person som hade en kroppsodör som fick mig att kväljas. Stanken liksom hängde sig kvar efter att hen satt sig, och när jag gick och räknade passageraren blev jag stoppad av en kvinna som satt i stolen precis bakom. (härifrån)

Anonymiserande hen i uppsatser: informant-hen
En social kontext där anonymiserande hen har fäste är uppsatser och examensarbeten i högskolevärlden, vilket jag berört här. Det handlar om ett informant-hen.

Informanter kan vara relevanta på olika sätt i vetenskapligt arbete. Ibland är deras individuella egenskaper viktiga, vid andra tillfällen kan det vara yrkesrollen som står i fokus. Den som exempelvis har intervjuat lärare eller elever kan välja att låta hen bidra till en anonymisering av informanterna. I det här examensarbetet, som handlar om läxläsning i hemmet, förklarar studenterna hur de tänkt:

(13) Eftersom vi i denna studie inte ämnar studera likheter och skillnader i flickor och pojkars berättelser har vi valt att skriva ”hen” på de ställen vi annars skulle skrivit ”hon” eller ”han”. Detta har varit en fördel för oss och är en fördel för läsaren, anser vi, eftersom risken att egenskaper och personlighetsdrag som kan uppfattas som könsspecifika omedvetet läses in i elevernas svar minskas.

Elever har intervjuats om sin läxläsning, och i redovisningen pronominaliseras den aktuella eleven med hen:

(14) Måndagar och tisdagar gör hen sina läxor tillsammans med mamman, och på onsdagar och torsdagar själv. Läxorna görs alltid direkt efter skolan, för att det ska finnas tid för något roligt på kvällen.      Läxorna är inget som känns tråkigt för eleven, men hen menar att när man gjort det man måste kan man ha roligt. På måndagar brukar läxan ta en halvtmme till fyrtio minuter, då det mest är repetition. Hen menar att det är ganska lagom tid att hålla på.

I följande uppsats har en lärare besvarat en enkät. Studenten är intresserad av lärares hållningar till språkfrågor i allmänhet och väljer därför att använda hen och skriva bort kön:

(15) På frågan om läraren sett en ökning av särskrivningar svarar hen att det har hen, men att det pågått under en lång tid.

Läraren hade inte heller anmärkt på dessa meningar i följdfrågan vilket kanske inte säger så mycket då hen använt denna fråga till att skriva om annat.

Okänt kön
Ibland vill man tala om en specifik individ som man inte vet könet på. Det gäller inte minst på nätet, vilket exempel 16–18 visar:

(16) Avdelningen används mest som uthängningsforum, ivrigt påhejad av en av moderatorerna som istället för att moderera verkar delta med så mycket irrelevant skitprat hen kan i snart sagt varje skvallertråd. (härifrån)

(17) Det smärtar i blogg-bröstet då man hör att flera av er inte kan läsa min blogg genom Bloglovin. Men nu skrev en läsare att hen hade lagt till mig igen på bloglovin och då hade det fungerat! (härifrån)

(18) Mycket kan man göra på sin arbetstid

Tydligen. Till exempel kan man göra som den person som från en företagsdator i dag har googlat på ”Det perfekta förspelet”.
Hur personen då har hamnat på den här bloggen är också en intressant fråga.
Hoppas dock att hen får till ett perfekt förspel i kväll då.

Korrelaten är i tur och ordning en av moderatorerna, en läsare och personen, tidigare introducerad som den person som från en företagsdator i dag har googlat. Vi kan inte utesluta att nån av bloggarna känner personen i fråga och använder hen anonymiserande. Men grundtolkningen måste vara att det inte utifrån nicks och användarnamn på nätet går att sluta sig till könet på den som skriver.

Brevbärare och reklamutdelare har en liknande status. Vi vet att vi får post av dem, att det rör sig om en unik person, men vi vet inte nödvändigtvis vem, som i exempel 19 och 20. Båda introduceras med ett definit substantiv, Brevbäraren respektive reklamutdelaren.

(19) Brevbäraren kan ju öppna postfacken på ett annat sätt än vad vi som boende kan så för hen var det ju inget problem att stoppa in lådan men att få ut den var en annan femma.(härifrån)

(20) Spännande lapp som reklamutdelaren har lagt i min brevlåda. Jag har inte flyttat. Det här skapar ju lite frågor. Tror hen att jag har flyttat? Har hen lagt lappen i fel brevlåda? Tycker hen att den lapp jag har nu om att jag ej vill ha reklam är så otydlig, så hen vill att det ska stå att jag är avflyttad också, för att det då blir tydligare? (härifrån)

Okänt kön och anonymiserande hen i nyhetsrapportering
Ett av mina exempel är från en blogg på Hallands Nyheter. En läsare förfasar sig över att tidningen använt hen och ser det som en äcklig och rent politisk våldtäkt på språket och får svaret:

(21) Du ska nog inte ta det så allvarligt. Skribenten gjorde bara en grej av att hen (vet inte om det var en han eller hon som skrev) förmodligen inte visste om det var en han eller hon som behövde ambulanstransport. (härifrån)

Detta belyser att hen är ett omstritt pronomen och visar på ännu en användning av okänt kön (det är oklart om skribenten är en han eller hon). Det visar också på att hen kan användas i notiser just för okänt kön (oklart om en han eller hon behövde ambulanstransport). Den aktuella olycksnotisen lyder så här:

(22) Påkörd person i Hyllinge

HYLLINGE. Vid 18.30-tiden på tisdagen blev en person påkörd av en bil på Ådalsvägen i Hyllinge. Personen skadades dock inte så allvarligt att hen behövde ambulanstransport.

Att hen för okänt kön förekommer i nyhetsrapportering visar också följande exempel från en C-uppsats av Klara Bertils (2012:27)*:

(23) En person i Ulricehamn är med allra största sannolikhet omåttligt glad i dag. För 20 satsade kronor på Stryktipset vann hen inte mindre än 1,2 miljoner. (GT 2012-10-29 s. 10)

Även anonymiserande hen förekommer, exempelvis för att dölja identiteter på misstänkta (Bertils 2012:28):

(24) En 53-årig Märstabo har frihetsberövats vid tre olika tillfällen sedan september 2011. Misstankarna mot hen var […] (Upsala Nya Tidning 2012-11-21 s. 6)

När vi talar om barnen
Hen används som pronomen för barn, ofta tänkta och ofödda, men även världsliga. Ofta är det för att könet är okänt för det kommande barnet:

(25) Om bäbisen som tryggt vilar i mammas mage just nu (eller har jag missat något?) visste vad som väntar hade hen nog gärna stannat kvar inne i värmen ett tag till. (härifrån)

(26) Över en vecka sen bebisen hade sitt due date. Jag har konstaterat att hen inte vill komma ut innan huset blivit friskare. Alla är sjuka på ett eller annat sätt. (härifrån)

(27) Hon frågade till och med om Carin hade känt att hen hade rört sig idag… Gissa om jag fick lite högre puls ett tag! Sen efter ytterligare några sekunder, som kändes som en evighet, så lyckades hon hitta lilla hjärtat och det pickade på precis som det skulle! Lättad skulle man väl kunna uttrycka min känsla! (härifrån)

Korrelatet är vanligen bebisen, som i exemel 25 och 26. I exempel 27, från bloggen En chefspappas vardag…, tar upp en ultraljudskontroll för Grynet, som arbetsnamnet på bebisen är. Bebisen pronominaliseras med hen och barnmorskan med hon. Barn, fast inte ofödda, kan också anonymiseras, som i exempel 28 och 29:

(28) Jag såg en unge på kanske åtta år gå mot disken för att ta den andra så jag skyndade mig och tog den rakt framför näsan på hen. (härifrån)

(29) Jag går till en psykolog och pratar om mitt lilla barn. Jag säger att barnet blir misshandlat av sin pappa (som jag är separerad ifrån) men det finns inga bevis så anmälan jag gjorde lades ner och nu vill jag ha stöd i hur jag ska gå vidare med barnet och hantera hens upplevelser. Jag berättar för psykologen hur barnet reagerar när jag pratar om pappa, vad barnet berättat för mig och hur barnet mår. Det framgår klart och tydligt av min berättelse att hen inte alls mår bra utan är mycket orolig och rädd och att det är kopplat till pappans misshandel. (härifrån)

Åtta av de 40 beläggen inom kategorin anonymiserande hen/okänt kön handlar om barn. I avsnittet om genrerisk referens nedan finns ytterligare exempel på att barn och relationer henifieras.

Går vi till Familjeliv.se, en stor mötesplats på nätet, diskuteras och används pronomenet. Googlar man nätsidan kommer hela 3700 nätträffar upp, vilket är betydlgt fler än i Bloggmix, som har drygt 2000 träffar totalt på 345 miljoner ord. (Sökningen är gjord med strängen ”hen ”site:www.familjeliv.se””, och den rymmer mycket få falska träffar. Jag vågar inte garantera hur tillförlitligt Google är i en sån här sökning, men nog är hen betydligt vanligare på Familjeliv.se än i Bloggmix.)

Indefinit hen
Korrelaten för indefinita hen är av två huvudtyper. För det första med någon som korrelat:

(30) Om någon har en annan förklaring kan hen väl återkoppla till mig i kommentarsfältet nedan.(härifrån)

(31) Känner du någon som är en riktig gottegris? Varför inte ge hen en gummibjörn i julklapp, en riktigt stor gummibjörn vill säga. Över 1000 gånger större än en vanlig gummibjörn och innehållandes 12600 kalorier borde denna björn vara än nog för att tillgodose allas sweet tooth.(härifrån)

I exempel 30 syftar någon på de bloggläsare som tar del av inlägget. Med hen markeras att en i denna grupp avses. Denna typ av någon förekommer i sociala medier, eftersom en bestämd grupp läsare pekas ut (vännerna på Facebook, följarna på Twitter etc.). I exempel 31 markeras den grupp som korrelatet pekar ut med en restriktiv relativbisats, någon som är en riktig gottegris.

För det andra finns indefinita substantivfraser med icke-specifik referens:

(32) Själva filen är knuten till en användare och skulle jurymedlemmen skicka den vidare, kan nästa person ändå inte se den om hen inte har lösenordet. (härifrån)

(33) Tycker det är märkligt hur man hela tiden utgår från att man måste tycka likadant för att gilla varandra, att jag umgås och tycker om en person innebär ju inte att jag jämt tycker likadant som hen. (härifrån)

I exempel 32 är korrelatet nästa person, som anaforiskt går tillbaka på en användare – märk att det återigen rör sig om skeenden i den digitala världen. I exempel 33 är korrelatet en person, som är insatt i en diskussion om bloggarens sociala relationer. Detta exempel vetter mot det generiska; det finns som sagt ett visst överlapp mellan de kategorierna.

Generiskt hen
En knapp tredjedel av hen-beläggen har som framgått generisk referens. Institutionella roller behandlas gärna generiskt:

(34) Under andningsregistreringen kollar man på andningsmönster, puls, blodgaser, vilket håll patienten ligger på, om hen snarkar, om hen sover oroligt, hur syresättningen är, om hen har andningsuppehåll och säkert en del till. Om patienten har en andningsmaskin så ser man om det är hen eller maskinen som initierar andetagen. (härifrån)

(35) Det är sådana småsaker som gör att Ocean Beach Club är mer en ett vanligt hotell, det är inget charter med massindustri utan varje gäst blir uppmärksammad och sedd, alla känner sig viktiga. Det är ovanligt i servicebranschen; kunden är sällan i det fokus hen borde… (härifrån)

(36) Jan Björklund jämför skolan med en arbetsplats, att det på ingen arbetsplats skulle accepteras att man hade olovlig frånvaro. Det han missar är att det på en arbetsplats direkt tas kontakt med den anställda ifall hen inte kommer i tid, medan det i skolor allt för ofta tillåts gå flera dagar innan någon kontakt eventuellt tas. (härifrån)

(37) Jag tänker att en bra skolbibliotekarie har riktigt bra koll på barn- och ungdomsböcker så att hen kan hitta den perfekta boken till elever med olika behov och smak. Hen gillar verkligen att arbeta med barn och kan och vill samarbeta med lärarna på skolan. (härifrån)

Det är vanligt att korrelatet är en substanitvfras i bestämd form, som patienten i exempel 34, kunden i exempel 35 och den anställde i exempel 36, där också han används för specifik referens (till Jan Björklund) . Att hen är generiskt innebär att det refererar till vem som helst inom gruppen eller kategorin som korrelatet etablerar. I exempel 37 är den indefinita substantivfrasen en bra skolbibliotekarie korrelat. Hen har ett fäste på bokbloggar, vilket gör att generiska författare förekommer:

(38) När en författare (vilket är vem som helst som fäster ord på papper) skriver gör hen det först ensam på sin kammare med stängd dörr. Det ska så vara. Sen bearbetar den som vill bli publik författare sina ord, först därefter öppnar hen dörren till världen. (härifrån)

(39) Kanske något kort om författaren, t.ex. om hen skrivit några böcker tidigare eller varifrån hen kommer. (härifrån)

I exempel 38 har substantivfrasen i korrelatet obestämd form, en författare, och i exempel 39 bestämd, författaren. Även människan henifieras. Exempel 40 är lite kul:

(40) Människor äskar att se sig själv på kort, oavsett om hen erkänner det eller inte. (härifrån)

Korrelatet är här pluralt, människor, så vi får vad vi kan kalla ett pluralt hen. Exemplet visar också att generisk referens mycket väl kan uttryckas med plural, och då är dom, eller de, naturligt. Exempelvis kan exempel 36 ovan skrivas om pluralt utan att förlora sin genericitet: Det är ovanligt i servicebranschen; kunder [och inte kunden] är sällan i det fokus de [och inte hen] borde.

Till sist används generiskt hen gärna när barn och familjerelationer tas upp och generaliseras. Det finns åtta sådana fall i materialet (utöver exemplen på okänt kön och anonymiserande hen ovan). I några fall växlar pronomenbruket:

(41) Ett barn kan få tillgång till hela sin tradition med undantag av de kränkningar som flera kulturer utövar. När denne sedan är vuxen så står hen fri att exempelvis skära av en del av snoppen eller varför inte klitoris? (härifrån)

(42) ” First Steps ” – mockasiner med gummisula ger ditt barn trygghet i sin aktiva tillvaro när hen ska springa eller krypa. Med halkfri sula som ”andas” genom hålen så att man kan använda dem året runt. (härifrån)

(43) Jag är stolt över att min dotter är stark och vågar säga ifrån när något inte känns rätt. Och jag berömmer henne, lättad över att hon är hemma helskinnad.

Tyvärr är det en del föräldrar som istället reagerar med förmaningar, att man ska lyssna på den vuxna i sällskapet och göra som hen säger. Bara för att man är vuxen betyder inte det att man automatiskt har bättre förstånd! (härifrån)

I exempel 41 introduceras referenten som ett barn, som pronominaliseras med det könade denne, som föregår hen. I exempel 42 finns en växling från hen till man, och i exempel 43 används hon specifikt och hen generiskt.

Generisk hen i andra sammanhang
Generiskt hen är belagt i fler sociala sammanhang, exempelvis i tidningsspråk (Bertils 2012:26):

(44) […] vilka krav som gäller för att en person ska vara valbar till nämndeman. Hen måste vara svensk medborgare, myndig och folkbokförd i kommunen. (Svenska Dagbladet 2012-11-07 s. 11)

(45) Lika viktigt som det är för en stockholmare om hen är född på Söder är det för en ölänning om hen är född i Sandby eller Torslunda. (Östran 2012-10-14 s. 11)

Här är en person (exempel 44) respektive en ölänning korrelat (exempel 45). Att tidningar använder hen innebär att det har fäste hos offentliga aktörer. När Miljöpartiet 2012  lanserade sitt nya partiprogram var hen en del av det, vilket väckte uppmärksamhet i media. Aftonbladet slog upp det hela stort (24/9 2012) och exemplifierade till och med:

I arbeten på högskolor är generiskt hen återkommande – åtminstone i vissa ämnen, som svenska språket, medie- och kommunikationsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap (jfr detta inlägg). Det är många som vittnar om att dagens studenter skriver hen, utan att det innebär ett starkt sexualpolitiskt ställningstagande. Här exempel som jag stött på:

(46) Då allt finns medfött är det ingen fara att vänta och se om det är ett barn som ligger lite efter sina kamrater. Tids nog kommer hen ikapp.

(47) Vi tänker oss även ett portätt på personen i fråga där hen röker. Bilden ska verkligen inte romantisera rökning utan snarare tvärtom.

(48) Det viktigaste är att pedagogen har goda kunskaper i den metod hen väljer att använda.

Korrelaten är ett barn (exempel 46), personen i fråga (exempel 47) och pedagogen (exempel 48).

En offentlig aktör som skulle kunna använda sig av hen är myndigheter. De processar ju världen generiskt, i kategorier som arbetstagare, student, trafikant, gäldenär, arbetssökande, skolhuvudman etc. Det finns gott om tillfällen för generiska hen. Men myndigheter använder så gott som aldrig hen (muntlig kommunikation med Karin Milles, som undersökt saken).

Diskussion
Det tål att upprepas att hen inte är ett frekvent pronomen. De många hen-exemplen kan ge bilden att hen används mest överallt. Det jag gjort är att jag exerperat hen när det faktiskt används som pronomen i bloggar och i utblickar mot andra medier och offentligheter visat på parallella användningar.

Ett huvudresultat är att hen, när det väl tas i bruk, används för anonymisering eller okänt kön. Det rör sig om ett hen som har definit betydelse, som markerar en unikt identiferbar referent grammatiskt sett – men hen gör att könet inte anges.

Det kan handla om att skydda identiteten på personer eller att maskera könet på chefer, arbetskamrater och kunder. I nicks och användarnamn på nätet är exempelvis inte kön uppenbart, så här kan hen komma till pass. Särskilt vanlig är användningen när det gäller barn, inte minst för bebisar som skribenten inte vet könet på.

Indefinit hen används ibland, för att fokusera en individ (som inte är unikt identifierbar) inom en grupp, exempelvis läsarna av den aktuella bloggen. Även könsöverskridande hen används ibland, som regel på ett radikalt sätt för att överskrida könsuppdelningen mellan kvinna och man och hon och han.

Generiskt hen är en större grupp, som bland annat används när institutionella roller behandlas, liksom i litterära sammanhang om författare. Barn och relationer återkommer som något som skribenter generaliserar över. Generiskt hen finns också i tidningsspråk, liksom i examensarbeten.

En poäng är att hen till största delen är ett skrift- och inte ett talspråkspronomen. På frågan i vilka skriftliga sammanhang det kan tänkas få ordentligt fäste är texter och gemenskaper som handlar om barn och relationer ett bud. Som framgått är Familjeliv.se en mötesplats på nätet där hen används regelbundet. I genuspolitiska sammanhang är pronoment också självkart; i Bloggmix är det den typen av inlägg som står för de flesta hen.

Anonymisering och okänt kön, men även generiskt hen, är användningar som har stöd hos många högskolestudenter. Det förbättrar hens framtidsutsikter. Om hen börjar användas av unga personer kan det med tiden etableras på allvar.

Det går inte att ta upp hen utan att säga nåt om den symbolladdning det fått i offentligheten. I tidningsbranschen har hen ofta stöd. Se exempelvis på denna Aftonbladet-nyhet från förra årets melodifestival (10/3 2012).

Hen används här för anonymisering. Dess korrelat, den vinnare som läsarna röstat fram, får man om man klickar på VISA RESULTAT längst ner. Det är retoriskt verkningsfullt, och det är förstås fullt medvetet som en offentlig aktör som Aftonbladet slår ett slag för hen. Föga förvånande väckte artikeln mycket diskussion för och emot på nätet.

Vi har alltså ett läge där användningen av hen är sällsynt i spontant skriftspråk i allmänhet, som i mitt bloggmaterial, samtidigt som det finns offentliga aktörer (ibland kallade en genusmedveten kulturelit) som medvetet tar ställning för hen.

Att säkert bedöma hens framtid är ogörligt. Men den bör, menar jag, beskrivas som att hen kan bli ett mer eller mindre etablerat stilistiskt alternativ vid personreferens i tredje person. I hen-debatten har det ibland diskuterats som om det här gäller svenskans pronomensystem, som att det skulle förändras på ett avgörande sätt. Det är knappast fallet.

Det finns i de språkliga kontexter jag urskiljt många sätt att uttrycka singular tredjepersonsreferens, vilket också framgår av exemplen. Vad gäller könsöverskridande hen är han och hon alternativen. I de övriga kontexterna är den ofta ett könsneutralt alternativ. Singulart dom är könsneutralt och förekommer i vissa kontexter (jfr detta inlägg). För generisk referens gäller som framgått att plural mycket väl kan användas, så att just pluralt dom blir ett könsneutralt pronomen. Sen finns det en uppsjö andra, mer eller mindre vanliga, pronomenalternativ: han, han eller hon, hon eller han, denne, vederbörande m.m.

Med andra ord finns det många stilistiska alternativ med varierande könsneutralitet. Vilka som har framtiden för sig återstår att se.

Hen har blivit ett symbolord, ett ord som många känner till men få anväder som pronomen. Om debatten och uppmärksamheten hjälper eller stjälper dess framtid kan vi bara spekulera om.

* Bertils, Klara (2012): Hen – ett könsneutralt pronomen på väg in i allmänspråket. En studie av funktionen och spridningen av ordet hen i bloggar och dagspress. Examensarbete på kandidatnivå, 15 hp. Institutionen för språkstudier. Umeå universitet.