• Hem
  • Kontakt
  • Om bloggen
  • Om mig
  • Översikter

På svenska

En djupdykning i det svenska språket

Nattuttryck dyker upp varstans: dramaskri, ledarmot, älgskog

16 december, 2012 by Per

Nattuttryck har varit en följetong på den här bloggen. De där nybildningarna som inte märks, som sker omedvetet och som ger vår tillvaro mening.

Det handlar om att göra om en del av ett ord så att en fräsch betydelse uppstår och göra det på ett sådant sätt att det inte hörs. Det går inte att veta att man själv använder en nybildning som avviker från det som majoriteten säger.

En favvo är handburgare. Klart det heter så. Originalets ham– ger inte mening, det måste vara hand-. Det är en burgare som vi håller i handen och äter. Det intressanta är att barn oberoende av varandra gör omtolkningen och att den sker omedvetet. Det hela sker på språkets skuggsida. Därav min term nattuttryck.

Nybildningarna i rubriken är klockrena nattuttryck, som bara måste uppstå. Jag tar dem i tur och ordning.

Ramaskri → dramaskri
Visst finns ordet rama. Vi har det som idiom, i fasta uttryck, vilket TV-serien Rena rama Rolf på sin tid utnyttjade. Titeln för tankarna till rena rama dumheterna etc.

Vad rama egentligen betyder är svårt att veta. Det handlar knappast om verbet rama, om ett inramat skrik. Underligt är det, och bättre att kalla ett dramatiskt skrik för ett dramaskri. Uttalsskillnaden är inte stor. Konstruktionerna ett ramaskri och ett dramaskri går det knappast att höra skillnad på (prova själv att uttala dem!).

Så här kan Steve Jobs död beskrivas (min fetstil):

Det är trist att den här mannen passerade näst intill obemärkt – till skillnad från Steve Jobs vars död orsakade dramaskri världen över. Om det var någon som bidrog till att förändra människors liv så var det ju Dennis Ritchie. (härifrån)

Och på Facebook finns det helsköna dramaskri. Märk att ordet används oböjt (det får inte pluralformen dramaskrin):

min klasskompis josefine skrev ett hatiskt meddelande om bikboks senaste reklam på facebook, där hon menade att tjejen i den senaste annonsen sitter så fruktansvärt obehagligt på sina skor. världens roligaste diskussion startade, och för att ni ska veta vad jag pratar om postar jag här bilden som startat detta helsköna dramaskri över facebook. (härifrån)

Återstår frågan vad det rama är för nåt. Vi provar att gå till Svensk etymologisk ordbok från 1922 som beskriver denna adjektiviska betydelse:

Notera den sista meningen: F. ö. dunkelt, alltså oklart. En grundbetydelse är i alla fall ’stark, kraftig, väldig’. Så ett ramaskri är ett kraftigt skrik med den tolkningen. Och titeln Rena rama Rolf får betydelsen ’väldigt mycket Rolf’. Fast man kan undra. Ordbokens exempel, liksom titeln på TV-serien, är ju fraser av typen en ram trollkarl, medan vi har att göra med ett enda, sammansatt ord.

Den riktiga etymologin finns i Bibeln och Gamla testamentet, i staden Rama utanför Jerusalem. Så här står det i Jeremia 31:15: Rop hörs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, hon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer. (Se Wikipedia eller denna Bibelsida.) Ramaskri är ett klagoskri med biblisk bakgrund.

Det är nu skillnad på etymologi och spontant språkande. Dramaskri är en logisk och välfunnen ordbildning, ett utmärkt nattuttryck.

Ledamot → ledarmot
I ledamot finns det inte nån helt obegriplig orddel. Men visst kan man undra vad förleden leda- egentligen står för. Verbet leda kanske – men det stämmer ju inte. I så fall borde mot vara en verbpartikel, så att vi fick samma fras som i falla ner, stiga upp, plocka ut.

I ledarmot blir det bättre. Förleden blir då ledare, en avledning av verbet leda. Det blir tydligt att det är en person som är med i nåt slags beslutande sammanhang, styrelse, förening etc. som avses.

Nybildningen är vanlig. Extra kul blir den när Svenska Akademien blandas in. Inte minst för mig när min kollega Tomas Riad omnämns:

Den nya ledarmoten i Svenska Akademien heter Tomas Riad

Det har precis meddelats från Svenska Akademien att den nya ledarmoten som tar över efter Birgitta Trotzig heter Tomas Riad och är fil.dr i nordiska språk vid Stockholms Universitet. Han kommer att sitta på stol nummer 6 och tar plats jämte Göran Malmqvist på femman och Knut Ahnlund på sjuan. Ta nu hand om er nye klasskamrat och inga häftstift på stolen. (härifrån)

Annars är nätexempelen ofta av den här typen:

  • Ledarmot i Skolledarföreningen i Lärarförbundet. Arbetar som rektor i Kungsbacka kommun. Engagerar mig i skolfrågor och samhällsdebatt om barn och unga.(härifrån)
  • Johanna är ledarmot och senorreprecentant tillsammans med Alexander (härifrån)

Återstår frågan om förleden leda och vad som är den etymologiska uttydningen av sammansättningen. SAOB ger snabbt besked: ställe där två leder (skelettdelar) mötas. Substantivet led, allstå. Och ursprungsbetydelsen ’kroppsdel’. Den betydelsen är försvunnen och inte lätt att lista ut. Nybildningen behövs!

Älskog → älgskog
Den som omedvetet urskiljer en förled äl– i ursprungsordet blir förbryllad. Den betyder ju inte. En lätt justering av förleden ger älgskog, och det är två meningsfulla orddelar. Uttallsskillnaden är inte stor i spontant tal. Den tonande konsonanten /l /tar så att säga upp det nya och likaledes tonande /j/ (bokstaven <g>).

Nybildningen är inte vanlig, men den finns. Till och med i tidningsspråk, i Norran:

Det är över på 7,5 minuter

Var tionde hyresgäst har störts av grannens sex. Ändå gör bara var fjärde något åt det.

Det visar Hem & Hyras undersökning. Av drygt 1 000 tillfrågade hyresgäster har var tionde någon gång haft problem med sexljud från grannen.

Kvinnor och män störs i stort sett lika mycket. Större skillnad råder mellan åldersgrupperna. Yngre irriteras dubbelt så ofta av grannens älgskog jämfört med de äldsta.

Rent tekniskt riskerar en allt för högljudd sexutövare att förlora sitt kontrakt efter upprepade klagomål.

Ytterligare exempel:

  • Glad tjej, sen gick vi hem till honom och tja .. öh, hade lite älgskog, sen frågade han mig vad jag tyckte om det, varit varav jag kläcker ” tjaa … det kunde ju varit bättre .. ” Jag behöver knappast berätta att vi inte hördes mer efter det. (härifrån)
  • Om han uttrycker sig med ordet ”knulla” så betyder det sex, samlag, älgskog, på korrekt svenska. (härifrån)

På korrekt svenska, avslutas det sista exemplet. Ordet är lite lustigt. Det är inte förvånande att språkvirtuosen Jonas Hassen Khemiri snappat ut det och leker med det och med svenskan i romanen Montecore:

Också i reproduktionens fas är naturen ständigt nära. Vackra kvinnan kallas ”bönan”. Hon smeks på sin barm, eller sina ”lökar”. Snart fuktas hennes ”buske”. Hon befruktas av mannens ”kotte” när han sår sin ”vildhare”. Tillsammans genomför kvinnan och mannen sen den akt som svenskar kallar ”älgskog”.

(Hämtat från bloggen Bokmania, dvs. jag har inte dubbelkollat citatet.)

Typiskt för ett nattuttryck är att det en gång kommer ut i ljuset. En dag inser språkbrukaren till sin förvåning att omvärlden säger annorlunda:

pinsamt att erkänna att jag under en diktanalys under studietiden i Uppsala fick veta att det heter älskog och inte älgskog. Min upplysare kunde inte sluta skratta när jag frågade vad älgarna hade med det att göra.

Etymologin då? Jo, det är ett fornsvenskt ord med älska som förled. Efterleden, som reducerats, var ursprungligen håg, så att betydelsen ordagrant blir ’lust att älska’.

En principiell kommentar
Nattuttryck kallas eggcorn på engelska och liknar det som traditionellt brukar kallas folketymologi (se detta inlägg). Så här tänker jag mig att den språkliga processen ser ut:

  1. En morfologisk segmentering leder till ett restmorfem eller ett inkongruent morfem (dvs. en orddel som saknar betydelse eller har en i sammanhanget underlig betydelse).
  2. Det udda morfemet ersätts av ett (mer eller mindre) homonymt morfem (en likaljudande orddel).

Ur språkbrukarens synvinkel finns ingen medveten process. Poängen är att det hela sker omedvetet och i stunden. Eftersom nattuttrycken är meningsfulla kommer de också att uppstå varstans, så att samma spontana nybildning sker av språkbrukare oberoende av varandra.

I de ord jag nämnt är ham- och äl- restmorfem utan betydelse. De ersätts av de homonyma och meningsfulla morfemen hand- och älg-, så att vi får handburgare och älgskog. Etymologiskt är denna segmentering felaktig, för hamburgare har ursprungligen Hamburg (ja, staden) som förled och älskog har älska.

Det går att leka med morfologisk segmentering. Klassikern är att skriva först rotmos, sen potatismos och till sist plåttermos och be nån uttalla det. Värmekärlet segmenteras då plåtter-mos.

De två övriga orden exemplifierar inkongruenta morfem. Det finns i sammanhanget en avighet hos leda- och rama-. Orden finns, men vad betyder de i det här sammanhanget. Det blir meningsfullare med ledar- och drama-, så att vi får ledarmot och dramaskri.

Paradexemplet på att morfem blir inkongruenta är annars kolugn → coollugn, som blivit den vedertagna formen hos yngre människor. Klart att ko i sig inte är obegripligt, bara udda i dagens urbana värld, där cool skjuter mitt i prick. Denna nybildning har alltså blivit norm, vilket visar att det spontana nattuttrycket kan bli majoritetsformen (som borde förtecknas i ordboken).

(Tipstack till Inga-Lill Grahn, Ingela Korsell, Claes Ohlsson och Facebook.)

(Inlägget uppdaterat 17/12 2012 med ett förtydligande av etymologin för rama.)

Filed Under: Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck, Språkförändring Och Språkutveckling Tagged With: coollugn, eggcorn, folketymologi, handburgare, Jonas Hassen Khemiri, Tomas RIad

Magdröm, snörpligt, fördödande. Fler nattuttryck

27 april, 2012 by Per

Nattuttryck är en följetong på denna blogg. Alltså att vi spontant omtolkar ord på ett sätt som ger mer mening samtidigt som det nya uttrycket låter ungefär som det gamla. Nybildningen lever ett skuggliv, den hörs eller märks inte. Förrän den dras fram i ljuset, ofta genom att den synliggörs i skrift.

Det är många som genom åren har tagit för givet att det heter coollugn, stopp på belägg och handburgare, och inte kolugn, stopp och belägg och hamburgare. Och som blivt förvånade, ibland chockade, när det uppdagats att alla andra inte använder deras så logiska och meningsfulla form.

Jag ska gå igenom orden i rubriken.

Magdröm
När man vaknar ångestsvettig och kippar efter andan är en bra förklaring att man haft en magdröm, inte en mardröm (min fetstil):

  • Usch, jag har vart jagad hela natten, Magdröm efter magdröm och vaknade flera ggr med hjärtat i halsen. Försökte tänka på annat men kom in i drömmen igen på ett konstigt sätt. (härifrån)
  • haha hade en magdröm och det handlade om att jag skulle diska och nu blev dt verklighet (härifrån)
  • Vid frukosten i morse avhandlades flera ”magstarka” ämnen. Först talade Livia om att hon drömt en läskig magdröm under natten. Sen pratade vi om dagens förestående kalas för barnens kusin som fyller år idag. (härifrån)

Ursprungsordet är lite konstigt. Det är inte självklart att förknippa förleden mar– med substantivet mara som betyder ’ångest’. (Börjar man tänka så inser man snart att det är samma ordled som finns i engelskans nightmare och att den i svenskan är levande i adjektivet marig.) Det är alltid kul att leta i SAOB, som beskriver betydelsen så här:

ångestdröm (förbunden med en tryckande känsla över bröstet) som enl. folktron förmenas bero på att maran ”rider” den sovande; äv. (o. vanl.) allmännare: fasansfull dröm; äv. bildl., särsk. om föreställningar o. tankar l. händelser o. d. som gm sin hemskhet likna mardrömmar

Om förleden är underlig ger det förstås mer mening att spontant ta fasta på det som i SAOB beskriver som en tryckande känsla över bröstet och tala om en magdröm.

Och det gör människor. Särskilt yngre, vilket det sista exemplet ovan visar. Det är lätt att hitta magdrömmande barn:

Jag satt i skolan, gymnasiet…Med Rebecca….Haha..och så får jag ett samtal från någon, som säger ”mm Hej, skulle jag kunna få tillbaka min pistol som du lånade när du såldre sprit till min kompis?” Sen vaknade jag och var livrädd…Men sen insåg jag att det var en sjukt TRÅKIG och löjlig mardröm!!! (Som jag förresten kallade för Magdröm när jag var liten) (härifrån):

Eller som i den här historien:

4-åringen frågade mig imorse:
”Mamma, får jag titta på gnuerna, nu?”
Det rörde en sekvens i Lejonkungen, som jag har försökt skydda honom mot, men inte riktigt lyckats, då de tittar på den där filmen i tid och otid.
”Blir du inte rädd då?” försäkrade jag mig.
”Nej. Och jag får ju inte magdrömmar när det är så här tidigt!”
Så han fick titta. Bara han inte får magdrömmar!

Magdröm tillhör en grupp nattutryck som barn spontant skapar när de ger mening åt världen: mumsbit, brösttårta, taggtuss, spexhuggare m.fl.

Snörpligt
Adjektivet snörpligt stötte jag på i en intervju av Hammarbys nya tränare Gregg Berhalter på fotbollssajten Svenska fans. Berhalter uppmanas berätta en höjdpunkt som spelare:

Jag tror trots allt att om jag ska välja något så får det bli slutspelet i VM 2002 där vi först besegrade Mexico med 2-0 i åttondelsfinalen för att sen spela en riktigt bra match mot Tyskland, som ju därefter kom tvåa i turneringen, i en match där vi faktiskt var bättre men förlorade snörpligt med 1-0.

Annars är det varianter av frasen snörpligt slut som förekommer mest. Som på artisten Linda Bengtzings blogg:

Slutade snörpligt

Vi köpte hem chips, vatten och varsin hatt från shoppingrundan i Antalaya C. När vi kom till hotellet stoppades vi av vakten som beslagtog vattnet och resten vi köpt!

Ett par exempel till:

Snörpligt slut på Trettondagscupen
Trots att vi lirat så bra, riktigt bra stundtals i gruppspelet så ville det sig inte riktigt mot Glommen. Vi startar matchen mot Glommen med att rada upp chanser och vi har ett stort bollinnehav vilket gör att chanserna fortsätter att komma matchen genom. När 20 sekunder återstår av matchen lyckas Glommen komma till ett anfall och där skapas en retur som slås in. (härifrån)

Snörpligt och oväntat besked
Häst: Hexana
Fick ett väldigt snörpligt och oväntat besked idag när vi var och besiktiga Hexana; hon gick INTE igenom :-( ((((((( (härifrån)

I ursprungsordet finns det fornsvenska verbet snöpa, vars grundbetydelse är ’kastrera’, vilket i nyordet bytts ut mot ett annat inhemskt verb, snörpa, med betydelser som ’dra samman, hålla tillbaka’. Den härledningen slår igenom i adjektivet, som oasvett om formen är snöplig eller snörpligt har betydelsen ’dåligt, ofullkomligt’.

Fördödande
Den sista nattliga nybildningen är adjektivet fördödande, som låter nästan likadant som förödande. Skillnaden är återigen vilket verb som avses. I urpsrungsordet hittar vi det ålderdomliga öda, som förklaras så här i Svensk ordbok:

ö`da verb ödde ött, pres. öder
ORDLED: öd-er
SUBST.: ödande
• (ofta med partikel) (onödigtvis) låta gå förlorad med avs. på konkreta el. vanl. abstrakta tillgångar {SYN. förslösa, leva upp 2} {→slösa} ⟨ngt litt.⟩: ~ bort sitt liv; ~ sina krafter på en hopplös sak; ~ ut sin förmögenhet
KONSTR.: ~ (bort el. ut) ngt
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. öþa; gemens. germ. ord; till 2öde; jfr föröda; ödsla

Det är alltså ett uråldrigt germanskt ord, som tar fasta på att något går förlorat eller blir tillintetgjord. Formen ödande finns, och den har moderniserats och dramatiserats genom att omvandlas till dödande. Liksom för snörpligt har vi att göra med en folketymologi i en snäv mening. Själva härledningen av ordet blir annorlunda, men inte betydelsen, som fortfarande går ut på att något går förlorat och försvinner.

Exemplen kommer ofta från det officiella skriftspråket. Detta är från Svenska Dagbladet:

I går svepte tyfonen Nalgae in över Luzon, Filippinernas nordö. Två dagar tidigare hade tyfonen Nesat härjat landet med fördödande följder. De två tyfonerna har lämnat minst 50 döda bakom sig och tiotusentals hemlösa.

Sveriges Radio rapporterar så här:

Henrik Fröberg, festivalgeneral för Kristianstadsdagarna, anser att det vore fördödande om polisen började ta betalt för att bevaka Kristianstadsdagarna.

Till sist går vi till Carl Bildts blogg:

Några av oss har dessutom ett behov att diskutera den alarmerande situationen i östra Kongo – striderna här har lett till ca 4 miljoner döda under de senaste åren. Skulle situationen försämras kommer de humanitära konsekvenserna att bli fördödande.

Att formen uppstår behöver inte bero på att en språkbrukare har lagt sig till med fördödande i sitt inre lexikon, att hon tror att det heter så. Det kan bero på kontexten. Handlar det man skriver om död slinker lätt det ordet med i vårt adjektiv.

Det nytillkomna /d/ får också hjälp av det /d/ som redan finns i ordet och som tungan eller fingret, beroende på om det är tal eller skrift, är redo för. (Formen andledning, av anledning, kan förklaras på samma sätt; det /d/ som finns i ordet underlättar för ännu ett /d/).

Men visst ger fördödande, liksom snörpligt, mening. Och vi kan vara säkra på att även framtida barn kommer att drömma magdrömmar.

(Tack till Ulla Moberg, som tipsade om mardröm, och till Claes Ohlsson, som uppmärksammade fördödande.)

Filed Under: Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck Tagged With: barnspråk, coollugn, handburgare, mumsbit, nyord

Senaste inläggen

  • Debatt om enhets-dom
  • Enklitiska pronomen och tempus: det är bara att gilla’re
  • Literacy som semiotisk mediering: en föreläsning
  • Dem och det hos en åttaåring
  • Barn och brev

Kategorier

  • Adverb
  • Års Och Högtider
  • Böcker, Serier, Tidskrifter, Avhandlingar
  • Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck
  • Fraser Och Satser
  • Interjektioner
  • Interpunktion
  • Journalistik
  • Läs Och Skriv
  • Medier, Genrer Och Format
  • Nattuttryck
  • Nybildning, Nyord
  • Ord, Ord, Ord
  • Ordböjning
  • Prepositioner
  • Pronomen
  • Reduplikation
  • Retorik
  • Samhällsdebatt
  • Semiotik
  • Språkförändring Och Språkutveckling
  • Språkregler Och Språkriktighet
  • Språkvård Och Språkriktighet
  • Substantiv
  • Svordomar, Kraftuttryck Och Slang
  • Universitetsliv
  • Utan ämneskategori
  • Utbildning Och Skola
  • Verb

Etiketter

adverb barnspråk bindestreck coollugn de-dem dom eggcorn engelska lånord fina ord folketymologi fonologi fula ord handburgare hen humor hän jämställdhet Kalle Anka könsneutralt pronomen Language Log meh metafor mumsbit namn nattuttryck nyhetsspråk nyord ordbildning retorisk figur rocky sammanskrivning semikolon Simpsons snowclone språklek språkpolitik språkvård särskrivning talspråk ungdomsspråk woop Zlatan Örebro universitet å andra sidan å ena sidan

Copyright © 2021 · Lifestyle Pro Theme on Genesis Framework · WordPress · Log in