• Hem
  • Kontakt
  • Om bloggen
  • Om mig
  • Översikter

På svenska

En djupdykning i det svenska språket

Morfologisk segmentering: demobilisera, schlagerfestivalen, vindruvetorkare

5 juni, 2013 by Per

Många av mina inlägg har på ett eller annat sätt handlat om morfologisk segmentering. Att vi ger orddelar mening, ibland på udda sätt.

Det är inte bara jag som i tonåren råkade ut för att en kompis skrev och bad mig läsa först potatismos, sen rotmos och till sist plåttermos. Klart jag betonade och därmed morfologiskt segmenterade plåtter-mos, som vore plåtter nån rotfrukt som kunde mosas. Glada skratt blev det över denna missade plåt-termos.

På universitetet har jag varit med om att en student på en grammatiklektion menade att demobilisera skulle betyda ’förse folket med bilar’. Om ordet segmenteras först med demo-, som ju betyder folk, blir –bilisera över och betydelsen uppenbar.

På nätforum kan man stöta på bra exempel. Fundera på hur schlagerfestivalen kan segmenteras och erkänn att barn är mästare på att skapa mening:

När en av sönerna i treårsåldern satt och myste och såg Schlagerfestivalen med oss…stt han först så ovanligt koncentrerad och stilla…men efter nån kvart så började han skruva på sig och till slut utbrast han : -Men mamma, när KOMMER valen då????? (schlagerfestiVALEN!!!); Ett annat ex. på att vi tar för givet att barn förstår var när jag skulle hämta sonen (5 år); på dagis.han hade som vanligt inte tid att fara hem, lekte för fullt i lekhallen. Efter lång tålmodig väntan utbrast jag -Men Johan, har du inget hemgångs-vett? då stannar han plötsligt upp, tittar fundersamt på mig, drar med handen över den svettiga pannan och svarar : – Nä ä , bara VANLIGT svett!!

Klart att ett barn kan undra vart valen tagit vägen i schlagerfestandet. Det andra ordet i exemplet är det av mamman spontanbildade hemgångsvett, alltså vett att gå hem när det är dags. Barnets spontana segmentering blir att ordet handlar om svett man har när man går hem.

I nattuttryck (eller folketymologier) spelar morfologisk segmentering stor roll. När ord segmenteras så att ett morfem blir tomt eller avigt vill vi gärna skapa ny betydelse. Den som segmenterar älskog med ett äl– i början får ett restmorfem, en innehållstom orddel (se detta inlägg). Klart att älgskog på det viset ger mer mening, även om man kan undra vad älg– har att göra med sex.

Barn gör så här av födsel och ohejdad vana; människan är ett semiotiskt djur. Mitt senaste fynd börjar med ordboksordet vindrutetorkare – understrykningarna markerar betoning.

Den obetonade stavelsen kan förefalla underlig. Segmenteras vind– får vi –rute, en ovanlig form av ruta, framtvingad av den flerstaviga förleden. Och sammantaget kan hela förleden vindrute verka avig, för den är en ovanlig sammansättning. Åtminstone för ett körkortslöst barn.

Omedvetet händer det att ordet hottas upp, så att vi får nattuttrycket vindruvetorkare. Tre meningsfulla morfem: vin-druve-torkare. Och eftersom –druve– i mitten är obetonat hörs det inte så mycket att det skiljer sig från –rute-. På älgskogsvis ett lite crazy sätt att beteckna denna bilmanick.

Barn producerar regelbundet, omedvetet och oberoende av varandra detta nattuttryck. Och som vanligt dras de fram i ljuset. En dag kommer insikten att omvärlden har ett annat ord. Här vittnesbörd (min festil):

Min kompis syrra satt i bilen och funderade länge och frågade sedan ”varför heter det egentligen vindruvetorkare?” (om vindrutetorkarna). (härifrån)

Trodde det hette ”Vindruvetorkare” ganska länge. (härifrån)

Min kompis trodde upp i vuxen ålder att vindrutetorkare hette vindruvetorkare! Skitroligt att hon aldrig reflekterat över det. (härifrån)

Magnus var mycket rolig när han var liten. Vindrutetorkare blev vindruvetorkare, navkapsel blev navelkeps och farbror Yngve blev farbror Yngre. (härifrån)

En annan felhörning från min barndom var vindruvetorkare för vindrutetorkare. (Jag var även mycket förtjust i vindruvor.) (härifrån)

När ett nattuttryck är identifierat kan man språkleka med det. Den här bloggaren utgår från en tidningsrubrik: Lastbil krockade, tappade frukt. Frukttemat utvecklas:

Fruktsaft stänkte, vindruvetorkare på!
Långa köer, om möjligt välj en annanasväg
Risk för vattenmelonplaning

Filed Under: Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck, Ord, Ord, Ord Tagged With: barns språkande, folketymologi, nattuttryck, språklek

Nattuttryck dyker upp varstans: dramaskri, ledarmot, älgskog

16 december, 2012 by Per

Nattuttryck har varit en följetong på den här bloggen. De där nybildningarna som inte märks, som sker omedvetet och som ger vår tillvaro mening.

Det handlar om att göra om en del av ett ord så att en fräsch betydelse uppstår och göra det på ett sådant sätt att det inte hörs. Det går inte att veta att man själv använder en nybildning som avviker från det som majoriteten säger.

En favvo är handburgare. Klart det heter så. Originalets ham– ger inte mening, det måste vara hand-. Det är en burgare som vi håller i handen och äter. Det intressanta är att barn oberoende av varandra gör omtolkningen och att den sker omedvetet. Det hela sker på språkets skuggsida. Därav min term nattuttryck.

Nybildningarna i rubriken är klockrena nattuttryck, som bara måste uppstå. Jag tar dem i tur och ordning.

Ramaskri → dramaskri
Visst finns ordet rama. Vi har det som idiom, i fasta uttryck, vilket TV-serien Rena rama Rolf på sin tid utnyttjade. Titeln för tankarna till rena rama dumheterna etc.

Vad rama egentligen betyder är svårt att veta. Det handlar knappast om verbet rama, om ett inramat skrik. Underligt är det, och bättre att kalla ett dramatiskt skrik för ett dramaskri. Uttalsskillnaden är inte stor. Konstruktionerna ett ramaskri och ett dramaskri går det knappast att höra skillnad på (prova själv att uttala dem!).

Så här kan Steve Jobs död beskrivas (min fetstil):

Det är trist att den här mannen passerade näst intill obemärkt – till skillnad från Steve Jobs vars död orsakade dramaskri världen över. Om det var någon som bidrog till att förändra människors liv så var det ju Dennis Ritchie. (härifrån)

Och på Facebook finns det helsköna dramaskri. Märk att ordet används oböjt (det får inte pluralformen dramaskrin):

min klasskompis josefine skrev ett hatiskt meddelande om bikboks senaste reklam på facebook, där hon menade att tjejen i den senaste annonsen sitter så fruktansvärt obehagligt på sina skor. världens roligaste diskussion startade, och för att ni ska veta vad jag pratar om postar jag här bilden som startat detta helsköna dramaskri över facebook. (härifrån)

Återstår frågan vad det rama är för nåt. Vi provar att gå till Svensk etymologisk ordbok från 1922 som beskriver denna adjektiviska betydelse:

Notera den sista meningen: F. ö. dunkelt, alltså oklart. En grundbetydelse är i alla fall ’stark, kraftig, väldig’. Så ett ramaskri är ett kraftigt skrik med den tolkningen. Och titeln Rena rama Rolf får betydelsen ’väldigt mycket Rolf’. Fast man kan undra. Ordbokens exempel, liksom titeln på TV-serien, är ju fraser av typen en ram trollkarl, medan vi har att göra med ett enda, sammansatt ord.

Den riktiga etymologin finns i Bibeln och Gamla testamentet, i staden Rama utanför Jerusalem. Så här står det i Jeremia 31:15: Rop hörs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, hon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer. (Se Wikipedia eller denna Bibelsida.) Ramaskri är ett klagoskri med biblisk bakgrund.

Det är nu skillnad på etymologi och spontant språkande. Dramaskri är en logisk och välfunnen ordbildning, ett utmärkt nattuttryck.

Ledamot → ledarmot
I ledamot finns det inte nån helt obegriplig orddel. Men visst kan man undra vad förleden leda- egentligen står för. Verbet leda kanske – men det stämmer ju inte. I så fall borde mot vara en verbpartikel, så att vi fick samma fras som i falla ner, stiga upp, plocka ut.

I ledarmot blir det bättre. Förleden blir då ledare, en avledning av verbet leda. Det blir tydligt att det är en person som är med i nåt slags beslutande sammanhang, styrelse, förening etc. som avses.

Nybildningen är vanlig. Extra kul blir den när Svenska Akademien blandas in. Inte minst för mig när min kollega Tomas Riad omnämns:

Den nya ledarmoten i Svenska Akademien heter Tomas Riad

Det har precis meddelats från Svenska Akademien att den nya ledarmoten som tar över efter Birgitta Trotzig heter Tomas Riad och är fil.dr i nordiska språk vid Stockholms Universitet. Han kommer att sitta på stol nummer 6 och tar plats jämte Göran Malmqvist på femman och Knut Ahnlund på sjuan. Ta nu hand om er nye klasskamrat och inga häftstift på stolen. (härifrån)

Annars är nätexempelen ofta av den här typen:

  • Ledarmot i Skolledarföreningen i Lärarförbundet. Arbetar som rektor i Kungsbacka kommun. Engagerar mig i skolfrågor och samhällsdebatt om barn och unga.(härifrån)
  • Johanna är ledarmot och senorreprecentant tillsammans med Alexander (härifrån)

Återstår frågan om förleden leda och vad som är den etymologiska uttydningen av sammansättningen. SAOB ger snabbt besked: ställe där två leder (skelettdelar) mötas. Substantivet led, allstå. Och ursprungsbetydelsen ’kroppsdel’. Den betydelsen är försvunnen och inte lätt att lista ut. Nybildningen behövs!

Älskog → älgskog
Den som omedvetet urskiljer en förled äl– i ursprungsordet blir förbryllad. Den betyder ju inte. En lätt justering av förleden ger älgskog, och det är två meningsfulla orddelar. Uttallsskillnaden är inte stor i spontant tal. Den tonande konsonanten /l /tar så att säga upp det nya och likaledes tonande /j/ (bokstaven <g>).

Nybildningen är inte vanlig, men den finns. Till och med i tidningsspråk, i Norran:

Det är över på 7,5 minuter

Var tionde hyresgäst har störts av grannens sex. Ändå gör bara var fjärde något åt det.

Det visar Hem & Hyras undersökning. Av drygt 1 000 tillfrågade hyresgäster har var tionde någon gång haft problem med sexljud från grannen.

Kvinnor och män störs i stort sett lika mycket. Större skillnad råder mellan åldersgrupperna. Yngre irriteras dubbelt så ofta av grannens älgskog jämfört med de äldsta.

Rent tekniskt riskerar en allt för högljudd sexutövare att förlora sitt kontrakt efter upprepade klagomål.

Ytterligare exempel:

  • Glad tjej, sen gick vi hem till honom och tja .. öh, hade lite älgskog, sen frågade han mig vad jag tyckte om det, varit varav jag kläcker ” tjaa … det kunde ju varit bättre .. ” Jag behöver knappast berätta att vi inte hördes mer efter det. (härifrån)
  • Om han uttrycker sig med ordet ”knulla” så betyder det sex, samlag, älgskog, på korrekt svenska. (härifrån)

På korrekt svenska, avslutas det sista exemplet. Ordet är lite lustigt. Det är inte förvånande att språkvirtuosen Jonas Hassen Khemiri snappat ut det och leker med det och med svenskan i romanen Montecore:

Också i reproduktionens fas är naturen ständigt nära. Vackra kvinnan kallas ”bönan”. Hon smeks på sin barm, eller sina ”lökar”. Snart fuktas hennes ”buske”. Hon befruktas av mannens ”kotte” när han sår sin ”vildhare”. Tillsammans genomför kvinnan och mannen sen den akt som svenskar kallar ”älgskog”.

(Hämtat från bloggen Bokmania, dvs. jag har inte dubbelkollat citatet.)

Typiskt för ett nattuttryck är att det en gång kommer ut i ljuset. En dag inser språkbrukaren till sin förvåning att omvärlden säger annorlunda:

pinsamt att erkänna att jag under en diktanalys under studietiden i Uppsala fick veta att det heter älskog och inte älgskog. Min upplysare kunde inte sluta skratta när jag frågade vad älgarna hade med det att göra.

Etymologin då? Jo, det är ett fornsvenskt ord med älska som förled. Efterleden, som reducerats, var ursprungligen håg, så att betydelsen ordagrant blir ’lust att älska’.

En principiell kommentar
Nattuttryck kallas eggcorn på engelska och liknar det som traditionellt brukar kallas folketymologi (se detta inlägg). Så här tänker jag mig att den språkliga processen ser ut:

  1. En morfologisk segmentering leder till ett restmorfem eller ett inkongruent morfem (dvs. en orddel som saknar betydelse eller har en i sammanhanget underlig betydelse).
  2. Det udda morfemet ersätts av ett (mer eller mindre) homonymt morfem (en likaljudande orddel).

Ur språkbrukarens synvinkel finns ingen medveten process. Poängen är att det hela sker omedvetet och i stunden. Eftersom nattuttrycken är meningsfulla kommer de också att uppstå varstans, så att samma spontana nybildning sker av språkbrukare oberoende av varandra.

I de ord jag nämnt är ham- och äl- restmorfem utan betydelse. De ersätts av de homonyma och meningsfulla morfemen hand- och älg-, så att vi får handburgare och älgskog. Etymologiskt är denna segmentering felaktig, för hamburgare har ursprungligen Hamburg (ja, staden) som förled och älskog har älska.

Det går att leka med morfologisk segmentering. Klassikern är att skriva först rotmos, sen potatismos och till sist plåttermos och be nån uttalla det. Värmekärlet segmenteras då plåtter-mos.

De två övriga orden exemplifierar inkongruenta morfem. Det finns i sammanhanget en avighet hos leda- och rama-. Orden finns, men vad betyder de i det här sammanhanget. Det blir meningsfullare med ledar- och drama-, så att vi får ledarmot och dramaskri.

Paradexemplet på att morfem blir inkongruenta är annars kolugn → coollugn, som blivit den vedertagna formen hos yngre människor. Klart att ko i sig inte är obegripligt, bara udda i dagens urbana värld, där cool skjuter mitt i prick. Denna nybildning har alltså blivit norm, vilket visar att det spontana nattuttrycket kan bli majoritetsformen (som borde förtecknas i ordboken).

(Tipstack till Inga-Lill Grahn, Ingela Korsell, Claes Ohlsson och Facebook.)

(Inlägget uppdaterat 17/12 2012 med ett förtydligande av etymologin för rama.)

Filed Under: Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck, Språkförändring Och Språkutveckling Tagged With: coollugn, eggcorn, folketymologi, handburgare, Jonas Hassen Khemiri, Tomas RIad

Några ord om nattuttryck, folketymologier och språkförändringar

23 januari, 2012 by Per

Jag ska ta tag i den diskussion som fanns i detta inlägg, om det finns nån skillnad mellan nattuttryck och folketymologier och i så fall vilken.

Låt mig först slå fast likheterna. Det är att ord omtolkas så att de blir meningsfulla (det har jag kallat ett kognitivt kriterium) men fortsätter låta ungefär likadant (det har jag kallat ett fonologiskt kriterium).

De flesta säger åkerbrasa idag, eftersom det ger mening. Ursprungsformen åkarbrasa har omtolkats eftersom den är lite underlig – i dagens samhälle är åkare som stannar och värmer sig ingen framträdande företeelse. Uttalsskillnaden är liten. På samma sätt blir kolugn till coollugn, chatta till chattra eller feuilleton till följetong. Nybildningarna ansluter ljudmässigt till ursprungsordet.

Det vedertagna ordet, åtminstone på svenska, för detta är folketymologi. På engelska har termen eggcorn myntats och kommit in i ordböckerna för delvis samma sak. Den termen har jag försvenskat till nattuttryck.

För mig ligger skillnaden mellan de två överlappande termerna i hur man förstår nybildnigarna sociala spridning, alltså i hur språkförändring modelleras. Det har jag i tidigare inlägg kallat det sociala kriteriet. Som jag ser det förusätter folketymologi att sociala grupper anammar nybildningen, så att den till sist mycket väl kan hamna i ordboken, medan eggcorn/nattuttryck tar fasta på en spontan och omedeveten nybildning hos en språkbrukare.

Jag tar termerna i tur och ordning. Och låt mig slå fast att detta inte är en rätt och fel-diskussion. Den som vill hålla fast vid den traditionella termen folketymologi gör det, och den som tycker att eggcorn/nattuttryck är ett ord som hjälper till att förstå språkförändring lägger sig till med det.

Språkförändring utifrån folketymologiska definitioner
Ett sätt att nysta i folketymologier är att gå till Nationalencyplopedin och deras definition:

folketymologi, språklig ombildningsprocess, oftast men inte alltid av ett främmande ord. Processen innebär att språkbrukarna (etymologiskt) ansluter ett ord till element som redan finns i språket för att göra det mer begripligt. Svenska följetong är sålunda en folketymologisk ombildning av det franska lånordet feuilleton eg. ‘litet blad’; ordet har i svenskan anslutits till verbet följa. Ibland finns i de folketymologiska ombildningarna en humoristisk dimension, såsom när ordet bassäng i en del dialekter fått formen badsäng. Andra, ofta anförda exempel på folketymologi, som ryggmatism för reumatism och undervisitet för universitet, visar samma tendens till lek med språket.

Definitionen tar fasta på kognitiva kriteriet, att (en del av) ett ord omtolkas till något bekant. Underförstått finns en ljudmässig likhet, dvs. det fonologiska kriteriet – det framgår av exemplen.

Det tredje kriterium jag använt för att behandla den här typen av ord är som sagt det sociala. Alltså hur orden bildas och sprids. Det framgår också indirekt av exemplen. Det börjar med ett ord som blivit det ”riktiga” ordet, det som står i ordböckerna, följetong.

Det finns många sådana exempel. Kullberbytta är en nybildning som ger mer mening är det franska urpsrungordet culbute (cul betyder ’bakdel’ och buter ’snava’). Folketymologin fogsvans kommer från tyskans ord för rävsvans, fuchsschwanz. Ett så vanligt som armbåge hette på fornsvenska alboghi och ursprungligen alnboghi, med förleden aln-, som omtolkats till arm-.

Så bland det vi möter i en ordbok finns folketymologier, kanske fler än man kan tro. Det innebär att orden har spritt sig i samhället i stort, och att ett barn som växer upp får lära sig folketymologin som vilket ord som helst.

Den andra delen av NE:s definition tar upp dialektala uttryck, alltså folketymologier som delas av en geografiskt sammanhållen grupp, som den humoristiska folketymologin badsäng.

Det spåret blir än tydligare om vi går tillbaka i tiden till selekskiftet 1900 och definitionen i Nordisk familjebok:

Här får vi veta att värmländkan har stirreskåp för stereoskåp, och jämtländskan dra’tvärs för travers. Skamdal nämns och anges som allmänt tillhörande sv. dial.

Skamdal har jag tagit upp som ett nattuttryck (här). En nätsökning visar att det ord idag är mycket ovanligt men att det finns språkbrukare som spontant skriver det, eftersom det ger mer mening än ursprungsordet skandal. Vill man skilja ut eggcorns/nattuttryck från folketymologier så är det här det blir skillnad, i att nattuttrycket tillhör en enskild individ som inte vet att nästan alla andra använder ett annat ord.

Språkföändring enligt eggcorn-modellen
Termen nattuttryck är alltså mitt eget påfund. Det är en försvenskning av det som amerikanska språkvetare kallat eggcorn. Det ordet lanserades 2003 av Mark Lieberman och Geoff Pullum på Language Log, och det finns sedan flera år med i den engelska Wikipedia.

Liberman noterar att det finns enskilda språkbrukare som skriver eggcorn i stället för acorn, eftersom det ger mening att språkliggöra att ekollonet är format som ett ägg. Uttalet av acorn och eggcorn är detsamma på (många dialekter av) engelska, så det går inte att i tal höra vilket ord man har att göra med.

Det finns en hemsida som samlar på eggcorn. Låt oss ta ett exempel, nybildningen mindgrain av migraine. Detta beskrivs som en classic eggcorn med exempel som: So Folks this has not been a very good week and I now have a headache that I hope it does not turn into a mindgrain.

En poäng som görs är att den som rör sig med nattuttryck ofta blir förvånade när nybildningen kommer i ljuset, alltså när de som inser att deras ord inte är det konventionella. Nybildningen är ju logisk och målande:

Funny thing, I thought it was “mindgrain” because there feels like grain is growing out of my mind. Ok, so maybe it’s not that funny, but still anyone who ever felt shooting pain in their heads might relate.

Eggcorn kom in i Oxford English Dictionary (se detta inlägg på Language Log) 2010 och senast i American Heritage Dictionary (se detta inlägg) med följande definition:

egg·corn (ĕg′ kôrn′)
n.
A series of words that result from the misunderstanding of a word or phrase as some other word or phrase having a plausible explanation, as free reign for free rein, or to the manor born for to the manner born (from William Shakespeare’s Hamlet).

Här talas det alltså om ett missförstånd av ett ord eller en fras som har att göra med att det finns språkgods som ger mer mening. Skillnaden mot folketymologi är inte skarp. I det här inlägget tar en läsare upp det:

For that matter, I have never found ”eggcorn” to be satisfactorily distinguished from ”folk etymology”. Is a folk etymology an eggcorn that has become standard?

Language Logs Ben Zimmer svarar:

Eggcorns certainly don’t need to be standard, or even on their way to standard. (The founding example, eggcorn, is, of course, resolutely non-standard.) Whether eggcorn carves out a meaningful territory distinct from folk etymology is open to debate, as it has been since that baptismal post in 2003. At the time, Mark Liberman wrote that the original example of egg( )corn ”is not a folk etymology, because this is the usage of one person rather than an entire speech community.” But folk etymology, construed broadly, can encompass this sort of idiosyncratic usage just as well as the more widespread alterations that lead to lasting diachronic change. For now, though, we won’t quibble and instead will just bask in our lexicographical glory.

Enligt Zimmer finns det ingen skarp gräns mot folketymologin. Vill man dra en så uppstår nattuttryck spontant hos enskilda individer som ett sätt att skapa mening. Folketymologier omfattas av grupper, vilket vi ju såg i deifnitinerna ovan. Traditionellt är de dialektord eller standardord, alltså med i ordboken.

Jag tycker att frågeställaren har en poäng när han säger att en folketymologi är an eggcorn that has become standard.

Inget hindrar att alla språkförändringar av det här slaget kallas folketymolgier. Så gör också Helge Gundersen i avhandlingen Linjedansere og pantomine på sirkhus (notera de tre folketymologierna i titeln!).Den är publicerad på Oslo universitet 1995 och har undertiteln Folkeetymologi som morfologisk omtolking. Det handlar alltså om hur ord(delar) omtolkas.

Gundersen tar upp mycket av de jag nämnt ovan i det omfattande registret (på s. 124–185). Armbåge finns med, ett sedan århundraden etablerat ord, liksom följetong. Skamdal återkommer, och vi får veta att tjänstefolk har använt det ordet på 1800-talet och att det funnits dialektalt på Vestlandet. Ett ord jag tog upp i ett tidigare inlägg är filmharmonisk. Det beläggs anekdotiskt på detta sätt (s. 137):

en av informantene mine hadde en gang en leieboer som sa filmharmonisk, och farmora til en person i tjueåra sier filmharmoni; omtolkinga kan godt vaere reint fonologisk motivert, men ettersom både film og filharmoni er kulturtilbud, kan en spekulere om det fins en svak semantisk motivasjon for endringa

Här är det enskilda personer som spontant använder nybildningen, den finns alltså bara på individnivå, till skillnad från dialektorden och ordboksorden. Gundersen har en poäng i att omtolkningen kan vara rent fonologisk, dvs. så att tillägget av /m/ kommer spontant men utan egentlig mening. Han kräver att det jag kallar det kognitiva kriteriet ska vara uppfyllt, dvs. att det ska finnas semantisk motivasjon så att ordet ger ny mening.

Slutsummering
Jag ska försöka summera detta långa inlägg. De nybildningar som är i fokus uppfyller två kriterier:

  • Det fonologiska kriteriet: Ursprunguttrycket och nybildningen uttalas lika eller nästan lika.
  • Det kognitiva kriteriet: Nybildningen ger mening, ofta mer mening än ursprungsutrycket.

Alla nybildningar som fyller dessa kriterier kan och har kallats folketymologier. Hur spridda nybildningarna är spelar då ingen roll. Vill man diskutera den sociala spridningen går det att urskila tre nivåer:

  1. Invidvidnivå. Nybildningen skapas av en enskild individ, som gör en spontan omtolkning som för henne är meningsfull. Hon vet inte om att hennes nybildning avviker från det alla andra säger, utan tar för givet att hennes uttryck är det logiska..
  2. Gruppnivå. Nyildningen delas av (en större eller mindre) social grupp, traditionellt en geografiskt avgränsad grupp, så att vi har att göra med ett dialektord. I dagens samhälle skulle man kunna tänka sig att detta sker exempelvis efter ålder. Coollugn kan då ses som ett ord som yngre använder, medan kolugn tillhör en äldre generation. Att ordet är spritt i en grupp gör att en ny gruppmedlem kan lära in det, liksom att den som säger det inte riskerar att bli rättat eller avslöjad, vilket är fallet om ordet bara finns på individnivå.
  3. Samhällsnivå. Nybildningen slutar att vara ny och blir normen, det som står i ordboken. Vi har att göra med det ord som barn lär sig, och det målande och metaforiska bleknar.

Sett som en språkförändringsprocess är det rimligt att tänka sig att ordboksord tagit sig hela vägen från individ- till grupp- till samhällsnivå. Men inte alla ord går hela vägen. Ett ord som skamdal har som vi sett belagts på gruppnivå men existerar idag bara på individnivå. Det innebär att den som bär på det ordet säkert kommer att bli rättad och antagligen skrattad åt när hennes nattutryck kommer ut i ljuset. Ett ord som filmharmonisk har bara funnits på individnivå, det har aldrig nått längre.

Terminologiskt är det nybildningarna på individnivå som kallas eggcorn eller nattuttryck. Säkert är också att orden på samhällsnivå är folketymologier. För orden på gruppnivå är läget oklare, och kan man diskutera termvalet. Om man nu inte vill göra som Gundersen och kalla allt folketymologier.

I mina inlägg om nattuttryck är det den spontana nybildningen på individnivå som fascinerat mig, därav termen. Att man som individ lägger sig till med ett logiskt och  målande ord som så gott som ingen annan delar. Att detta händer på språkets skuggsida, i vår strävan att skapa mening.

Om inte inlägget redan hade varit så långt hade jag nog skrivit nåt om dagens digitala skriftkultur, som är en förutsättning för att nattuttryck ska kunna förekomma och beläggas. Och om Language Log-professorernas strävan att mynta sitt eggcorn och lycka över att se det i ordböckerna (ord som tar sig till ordböckerna genom att backas upp av en elit är också en språkförändringsprocess).

Filed Under: Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck, Språkförändring Och Språkutveckling Tagged With: eggcorn, folketymologi, Helge Gundersen, Language Log, skamdal

Filmharmonisk, förtäckning, skamdal: ytterligare tre nattuttryck

12 januari, 2012 by Per

Jag fortsätter med nattuttryck. Alltså att ett existerande ord spontant tolkas om men fortfarande låter ungefär likadant. Jag urskiljer dem utifrån tre kriterier:

  • Det fonologiska kriteriet: Ursprunguttrycket och nybildningen uttalas lika eller nästan lika.
  • Det kognitiva kriteriet: Nybildningen ger mening, ofta mer mening än ursprungsutrycket.
  • Det sociala kriteriet: Nybildningen är spontan och inte en produkt av inlärning.

Det är alltså nybildningarna filmharmonisk, förtäckning och skamdal som ska behandlas.

Filmharmonisk
Nybildningen filmharmonisk är inte så konstig. Förleden fil– har en otydlig betydelse. Bara en etymologiskt välbevandrad person vet att vi möter den grekiska förleden philos, ’älskande, älskare’, och att ordet ska uttydas ’musikälskare’ (jfr filantrop med betydelsen ’människoälskare’).

En lösning på det är att nybilda filmharmonisk, som i spontant tal inte låter särskilt annorlunda. Några belägg från nätet (min fetstil):

  • Utvecklingen verkar gå framåt i ett av världens mest slutna länder, Nordkorea. I februari kunde media rapportera om en historisk händelse i landet när New Yorks filmharmoniska orkester besökte den nordkoreanska huvudstaden Pyongyang för ett framträdande.
  • Sedan dess har Kim uppträtt i betydelsefulla konsertsalar som Cite de la Musique de Paris, vid Berlin Filmharmonin, Konserthuset i Berlin, Palais des Congrès d´Antibes men även på prestigefulla festivaler så som Festival du Jeune Soliste d`Antibes och Festival de I´Emperi i Salon de Provence.

Exemplen visar att nybildningen kan leta sig in i mer offentliga sammanhang. Det första exemplet är från Utrikespolistiska föreningens nätmagasin och det andra från Värmlandsoperan.

Lite haltar nybildningen, eftersom film inte självklart går ihop med det ljudliga i såna här orkesterframträdanden. I denna recension av en tjekisk film är den bästa förklaringen till ordet att vi har att göra med en felskrivning: Efter att ha varit oförskämd mot en partifunktionär har drygt femtioårige Frantisek (Zdenek Sverak) kickats från jobbet som cellist i Tjeckiska filmharmoniska orkestern. Googlebeläggen är också få.

Nattuttryck innebär att en nybildning sker spontant och omedvetet. Som en språklek kan samma nyord medvetet skapas. Det gjorde Göteborgs Filmfestival 2003 då man införde ett filmharmoniskt tema med musikfilmer.

Även ursprungsformen lägger upp för en annan tolkning. Den tog Arla fasta på i en gammal reklamkampanj med sloganen: Lev filharmoniskt!

Förtäckning
I svenskan skiljer vi inte alltid bokstäverna <e> och <ä> åt i tal. Dvs. som kort vokal uttalas de normalt med ett ä-ljud. Det har märkts av i samhället, exempelvis i 1900-talets långa debatt om man ska skriva Hälsingborg eller Helsingborg, Trälleborg eller Trelleborg.

Formen förtäckning kan med andra ord ses som en stavningsvariant – en enligt dagens ordböcker en felaktig sådan men fullt brukbar längre tillbaka i vår historia – av förteckning. Men de många nätträffarna tyder på att den är också är ett nattuttryck med betydelsen ’täcka in (ett visst område i listform)’. Den betydelsen ger minst lika mycket mening som ursprungsformen ’sätta (ett visst område) på pränt (i listform)’. Exempel:

  • Jag saknar en lista över vilka som satt i Sektionsstyrelsen tidigare år. Det kan vara bra på många sätt. Bland annat som referens vid jobbsökande när man hävdar sitt engagemang som student. Finns det något komplett förtäckning?
  • Genom att klicka på länken så får du en förtäckning över de kommuner som har programmet och en länk till varje kommun.
  • Annars kan du ju kolla med återförsäljaren om de har en förtäckning som dem kan maila eller skicka till dig. Jag vet att till min maskin så finns det i reservdelskatalogen/boken en förtäckning av samtliga märken och vart dem ska sitta.

Det kan tilläggas att förtäckning finns som ett regelrätt ord med betydelsen ’övertäckning’. Det används exempelvis vid förtäckning av ett öga, dvs. när man ska diagnosticera ögonproblem genom att täcka för det ena ögat.

Skamdal
Nybildningen skamdal är besläktad med filmharmionisk såtillvida att ett främmande språksnutt ombildas och ges mening. Förleden skan– går över latinet tillbaka till grekiskan, där betydelser som ‘anstöt’ och ‘förargelse’ möter. Den etymologiska betydelsen blir alltså ’anledning till förargelse’.

För en nutida språkbrukare är förleden skam– genomskinligare En möjlig betydelse blir ’anledning att skämmas’. Nu kan även efterleden –dal omtolkas efter modern svenska, och då blir betydelsen ’sjunka ner i skam’. Några exempel:

  • Nakenbilds skamdal i kändis världen?!
  • – Han var en vanlig medelsvensson på den tiden och var anställd av fogden i Hemlinge när en riktig skamdal briserade och Mickel spelade en stor roll i den.
  • Jag hoppas av hela mitt HJÄRTA att hela jävla EU bygget rasar samman i en stor jävla ekonomisk skamdal ju fortare dessto bättre.

Skamdal-exemplen är få och som regel från bloggar som befinner sig långt från den offentliga skriftspråksnormen. Det går ändå inte att komma ifrån att ordet ger mening. Och det finns kreativa personer som uppfinner det medvetet:

Om du skulle läsa Helenas blogg från början så hittar man kilovis med massa bra inlägg där hon verkligen har lagt ner sin själ och hjärta i som är helt okommenterade eller orankade (hon har käcka små knappar man kan klicka på). Skamdal (nytt ord) tycker jag. (härifrån)

Jag gillar att hitta på egna ord: Skamdal (blandning av skam och skandal), användbart i många lägen! Kan även böjas till skamdalöst! (härifrån)

Som en sista kommentar vill jag säga att skamdal faktiskt belagts i dialekter redan på 1800-talet (se Nordisk familjebok). Det är fascinerande att denna nybildning görs om och om igen av språkbrukare under århundraden… Ett annat sätt att vinkla den iakttagelsen är att säga att skamdal är en traditionell folketymologi – jfr kommentarerna till det här inlägget. Till den diskussionen, liksom till skamdal, har jag anledning att återkomma på bloggen.

Filed Under: Nattuttryck, Nybildning, Nyord, Språkförändring Och Språkutveckling Tagged With: folketymologi, lev filharmoniskt, språkförändring, stavningsvariant

Senaste inläggen

  • Debatt om enhets-dom
  • Enklitiska pronomen och tempus: det är bara att gilla’re
  • Literacy som semiotisk mediering: en föreläsning
  • Dem och det hos en åttaåring
  • Barn och brev

Kategorier

  • Adverb
  • Års Och Högtider
  • Böcker, Serier, Tidskrifter, Avhandlingar
  • Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck
  • Fraser Och Satser
  • Interjektioner
  • Interpunktion
  • Journalistik
  • Läs Och Skriv
  • Medier, Genrer Och Format
  • Nattuttryck
  • Nybildning, Nyord
  • Ord, Ord, Ord
  • Ordböjning
  • Prepositioner
  • Pronomen
  • Reduplikation
  • Retorik
  • Samhällsdebatt
  • Semiotik
  • Språkförändring Och Språkutveckling
  • Språkregler Och Språkriktighet
  • Språkvård Och Språkriktighet
  • Substantiv
  • Svordomar, Kraftuttryck Och Slang
  • Universitetsliv
  • Utan ämneskategori
  • Utbildning Och Skola
  • Verb

Etiketter

adverb barnspråk bindestreck coollugn de-dem dom eggcorn engelska lånord fina ord folketymologi fonologi fula ord handburgare hen humor hän jämställdhet Kalle Anka könsneutralt pronomen Language Log meh metafor mumsbit namn nattuttryck nyhetsspråk nyord ordbildning retorisk figur rocky sammanskrivning semikolon Simpsons snowclone språklek språkpolitik språkvård särskrivning talspråk ungdomsspråk woop Zlatan Örebro universitet å andra sidan å ena sidan

Copyright © 2021 · Lifestyle Pro Theme on Genesis Framework · WordPress · Log in