Nattuttryck har varit en följetong på den här bloggen. De där nybildningarna som inte märks, som sker omedvetet och som ger vår tillvaro mening.

Det handlar om att göra om en del av ett ord så att en fräsch betydelse uppstår och göra det på ett sådant sätt att det inte hörs. Det går inte att veta att man själv använder en nybildning som avviker från det som majoriteten säger.

En favvo är handburgare. Klart det heter så. Originalets ham– ger inte mening, det måste vara hand-. Det är en burgare som vi håller i handen och äter. Det intressanta är att barn oberoende av varandra gör omtolkningen och att den sker omedvetet. Det hela sker på språkets skuggsida. Därav min term nattuttryck.

Nybildningarna i rubriken är klockrena nattuttryck, som bara måste uppstå. Jag tar dem i tur och ordning.

Ramaskri → dramaskri
Visst finns ordet rama. Vi har det som idiom, i fasta uttryck, vilket TV-serien Rena rama Rolf på sin tid utnyttjade. Titeln för tankarna till rena rama dumheterna etc.

Vad rama egentligen betyder är svårt att veta. Det handlar knappast om verbet rama, om ett inramat skrik. Underligt är det, och bättre att kalla ett dramatiskt skrik för ett dramaskri. Uttalsskillnaden är inte stor. Konstruktionerna ett ramaskri och ett dramaskri går det knappast att höra skillnad på (prova själv att uttala dem!).

Så här kan Steve Jobs död beskrivas (min fetstil):

Det är trist att den här mannen passerade näst intill obemärkt – till skillnad från Steve Jobs vars död orsakade dramaskri världen över. Om det var någon som bidrog till att förändra människors liv så var det ju Dennis Ritchie. (härifrån)

Och på Facebook finns det helsköna dramaskri. Märk att ordet används oböjt (det får inte pluralformen dramaskrin):

min klasskompis josefine skrev ett hatiskt meddelande om bikboks senaste reklam på facebook, där hon menade att tjejen i den senaste annonsen sitter så fruktansvärt obehagligt på sina skor. världens roligaste diskussion startade, och för att ni ska veta vad jag pratar om postar jag här bilden som startat detta helsköna dramaskri över facebook. (härifrån)

Återstår frågan vad det rama är för nåt. Vi provar att gå till Svensk etymologisk ordbok från 1922 som beskriver denna adjektiviska betydelse:

Notera den sista meningen: F. ö. dunkelt, alltså oklart. En grundbetydelse är i alla fall ’stark, kraftig, väldig’. Så ett ramaskri är ett kraftigt skrik med den tolkningen. Och titeln Rena rama Rolf får betydelsen ’väldigt mycket Rolf’. Fast man kan undra. Ordbokens exempel, liksom titeln på TV-serien, är ju fraser av typen en ram trollkarl, medan vi har att göra med ett enda, sammansatt ord.

Den riktiga etymologin finns i Bibeln och Gamla testamentet, i staden Rama utanför Jerusalem. Så här står det i Jeremia 31:15: Rop hörs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, hon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer. (Se Wikipedia eller denna Bibelsida.) Ramaskri är ett klagoskri med biblisk bakgrund.

Det är nu skillnad på etymologi och spontant språkande. Dramaskri är en logisk och välfunnen ordbildning, ett utmärkt nattuttryck.

Ledamot → ledarmot
I ledamot finns det inte nån helt obegriplig orddel. Men visst kan man undra vad förleden leda- egentligen står för. Verbet leda kanske – men det stämmer ju inte. I så fall borde mot vara en verbpartikel, så att vi fick samma fras som i falla ner, stiga upp, plocka ut.

I ledarmot blir det bättre. Förleden blir då ledare, en avledning av verbet leda. Det blir tydligt att det är en person som är med i nåt slags beslutande sammanhang, styrelse, förening etc. som avses.

Nybildningen är vanlig. Extra kul blir den när Svenska Akademien blandas in. Inte minst för mig när min kollega Tomas Riad omnämns:

Den nya ledarmoten i Svenska Akademien heter Tomas Riad

Det har precis meddelats från Svenska Akademien att den nya ledarmoten som tar över efter Birgitta Trotzig heter Tomas Riad och är fil.dr i nordiska språk vid Stockholms Universitet. Han kommer att sitta på stol nummer 6 och tar plats jämte Göran Malmqvist på femman och Knut Ahnlund på sjuan. Ta nu hand om er nye klasskamrat och inga häftstift på stolen. (härifrån)

Annars är nätexempelen ofta av den här typen:

• Ledarmot i Skolledarföreningen i Lärarförbundet. Arbetar som rektor i Kungsbacka kommun. Engagerar mig i skolfrågor och samhällsdebatt om barn och unga.(härifrån)
• Johanna är ledarmot och senorreprecentant tillsammans med Alexander (härifrån)

Återstår frågan om förleden leda och vad som är den etymologiska uttydningen av sammansättningen. SAOB ger snabbt besked: ställe där två leder (skelettdelar) mötas. Substantivet led, allstå. Och ursprungsbetydelsen ’kroppsdel’. Den betydelsen är försvunnen och inte lätt att lista ut. Nybildningen behövs!

Älskog → älgskog
Den som omedvetet urskiljer en förled äl– i ursprungsordet blir förbryllad. Den betyder ju inte. En lätt justering av förleden ger älgskog, och det är två meningsfulla orddelar. Uttallsskillnaden är inte stor i spontant tal. Den tonande konsonanten /l /tar så att säga upp det nya och likaledes tonande /j/ (bokstaven <g>).

Nybildningen är inte vanlig, men den finns. Till och med i tidningsspråk, i Norran:

Det är över på 7,5 minuter

Var tionde hyresgäst har störts av grannens sex. Ändå gör bara var fjärde något åt det.

Det visar Hem & Hyras undersökning. Av drygt 1 000 tillfrågade hyresgäster har var tionde någon gång haft problem med sexljud från grannen.

Kvinnor och män störs i stort sett lika mycket. Större skillnad råder mellan åldersgrupperna. Yngre irriteras dubbelt så ofta av grannens älgskog jämfört med de äldsta.

Rent tekniskt riskerar en allt för högljudd sexutövare att förlora sitt kontrakt efter upprepade klagomål.

Ytterligare exempel:

• Glad tjej, sen gick vi hem till honom och tja .. öh, hade lite älgskog, sen frågade han mig vad jag tyckte om det, varit varav jag kläcker ” tjaa … det kunde ju varit bättre .. ” Jag behöver knappast berätta att vi inte hördes mer efter det. (härifrån)
• Om han uttrycker sig med ordet ”knulla” så betyder det sex, samlag, älgskog, på korrekt svenska. (härifrån)

På korrekt svenska, avslutas det sista exemplet. Ordet är lite lustigt. Det är inte förvånande att språkvirtuosen Jonas Hassen Khemiri snappat ut det och leker med det och med svenskan i romanen Montecore:

Också i reproduktionens fas är naturen ständigt nära. Vackra kvinnan kallas ”bönan”. Hon smeks på sin barm, eller sina ”lökar”. Snart fuktas hennes ”buske”. Hon befruktas av mannens ”kotte” när han sår sin ”vildhare”. Tillsammans genomför kvinnan och mannen sen den akt som svenskar kallar ”älgskog”.

(Hämtat från bloggen Bokmania, dvs. jag har inte dubbelkollat citatet.)

Typiskt för ett nattuttryck är att det en gång kommer ut i ljuset. En dag inser språkbrukaren till sin förvåning att omvärlden säger annorlunda:

pinsamt att erkänna att jag under en diktanalys under studietiden i Uppsala fick veta att det heter älskog och inte älgskog. Min upplysare kunde inte sluta skratta när jag frågade vad älgarna hade med det att göra.

Etymologin då? Jo, det är ett fornsvenskt ord med älska som förled. Efterleden, som reducerats, var ursprungligen håg, så att betydelsen ordagrant blir ’lust att älska’.

En principiell kommentar
Nattuttryck kallas eggcorn på engelska och liknar det som traditionellt brukar kallas folketymologi (se detta inlägg). Så här tänker jag mig att den språkliga processen ser ut:

1. En morfologisk segmentering leder till ett restmorfem eller ett inkongruent morfem (dvs. en orddel som saknar betydelse eller har en i sammanhanget underlig betydelse).
2. Det udda morfemet ersätts av ett (mer eller mindre) homonymt morfem (en likaljudande orddel).

Ur språkbrukarens synvinkel finns ingen medveten process. Poängen är att det hela sker omedvetet och i stunden. Eftersom nattuttrycken är meningsfulla kommer de också att uppstå varstans, så att samma spontana nybildning sker av språkbrukare oberoende av varandra.

I de ord jag nämnt är ham- och äl- restmorfem utan betydelse. De ersätts av de homonyma och meningsfulla morfemen hand- och älg-, så att vi får handburgare och älgskog. Etymologiskt är denna segmentering felaktig, för hamburgare har ursprungligen Hamburg (ja, staden) som förled och älskog har älska.

Det går att leka med morfologisk segmentering. Klassikern är att skriva först rotmos, sen potatismos och till sist plåttermos och be nån uttalla det. Värmekärlet segmenteras då plåtter-mos.

De två övriga orden exemplifierar inkongruenta morfem. Det finns i sammanhanget en avighet hos leda- och rama-. Orden finns, men vad betyder de i det här sammanhanget. Det blir meningsfullare med ledar- och drama-, så att vi får ledarmot och dramaskri.

Paradexemplet på att morfem blir inkongruenta är annars kolugn → coollugn, som blivit den vedertagna formen hos yngre människor. Klart att ko i sig inte är obegripligt, bara udda i dagens urbana värld, där cool skjuter mitt i prick. Denna nybildning har alltså blivit norm, vilket visar att det spontana nattuttrycket kan bli majoritetsformen (som borde förtecknas i ordboken).

(Tipstack till Inga-Lill Grahn, Ingela Korsell, Claes Ohlsson och Facebook.)

(Inlägget uppdaterat 17/12 2012 med ett förtydligande av etymologin för rama.)