Från början tänkte jag ta upp en handfull exempel på nattuttryck. Men nya nattuttryck finner dagens ljus.

Jag tar nu en sista exempelgenomgång innan jag gör en summering av läget. Jag tar upp nybildningarna andledning, busshållsplats, collegeblock, duschkarbin, knappra, korrigerad plåt och mumsbit.

Inlägget blir lite långt med alla de orden, men det går ju att knappra sig fram till de uttryck som intresserar (termen nattuttryck förklaras i detta inlägg).

Kom gärna med fler exempel – tack, Inga-Lill, för knappra och korrigerad plåt (och Claes för det redan behandlade i grodan ro plus fler förslag som jag återvänder till senare).

Andledning
Den nattliga språkförändringen är anledning → andledning. Två så gott som likaljudande ord som skuggar varandra. Att ett /d/ skjuts in i nybildningen märks knappt, eftersom uttalet gärna faller in i det efterföljande /l/.

Ursprungsordet har den tyska förstavelsen an-, som vi känner igen från många officiella ord: anbefalla, anklaga, anföra etc. I stället för an- har nybildningen and-. Jag uppfattar, utifrån min googleresearch, att det i det nya andledning finns en betydelse ’leda till andning’. Det fungerar tillsammans med ordets orsaksbetydelse och är mer målande än grundordets bokstavliga innebörd ’leda an till något’.

Jag anför (här skulle motsvarande nybildning andför fungera dåligt!) följande exempel; alla är rubriker:

• All andledning till oro när SKI beslutar att tillåta återstart av Forsmark (härifrån)
• Sur utan andledning (härifrån)
• Man kallar ingen slampa utan andledning…. (härifrån)

Som exemplen antyder förekommer nybildningen även i mer officiella sammanhang. Det första exemplet är från Greenpeace och låter sig väl förenas med betydelsen ’leda till andning’, eftersom oro tas upp. Det är lätt att hitta exempel där negativa och känslomässiga saker förknippas med andledning.

Andledning har 33500 googlebelägg, att jämföras med över tre och en halv miljon för ursrungsordet. Nybildningen har alltså många belägg men används relativt sett i mindre än en procent av fallen.

Busshållsplats
Språkförändringen är busshållplats → busshållsplats. Bara ett s skiljer, och orden blir så gott som ett och detsamma när de uttalas. Vi har att göra med ett s.k. foge-s, som ger en omtolkning av sammansättningen.

Ursprungsordet är sammansatt med buss och hållplats med betydelsen ’en hållplats för bussar’. Nybildningen är sammansatt med busshåll och plats, s:et visar det, och betydelsen blir ’en plats som ligger där bussen går’. Skillnaden är inte så stor, men omtolkningen till en plats gör att man enklare kan tala om platser i allmänhet.

Några exempel:

• Denna busshållsplatsen finns i Oskarström utanför Halmstad. (härifrån)
• Jag har påträffat något så ovanligt som en busshållsplats där väntande människor faktiskt pratar med varandra. (härifrån)
• Min busshållsplats är den bästa plats som finns 08.30 vardagsmorgnar i nordöstra USA. (härifrån)

Det sista exemplet är det snyggaste för mina syften, för där lyfts det fram att busshållsplatsen är just en plats bland andra platser (och inte en hållplats).
 
Nybildningen har 12700 svenskgooglade träffar, medan ursrpungsordet får 114000. Vi går till en busshållsplats i 11 procent av fallen.

Collegeblock
Språkföråndringen är kollegieblock →  collegeblock. Man kan fundera på fonologin, dvs. om de här uttrycken kan tänkas låta så lika så att vi kan kalla dem ett nattuttryck. Jag uppfattar det så; åtminstone delvis tycks vi ha att göra med stavningsvarianter.

Uttalar man college med svensk fonologi, dvs. som kollege, blir skillnaden på ursprungsuttrycket bara att ett /i/ fallit bort i tal. Jag hittar heller inga iakttagelser att det dykt upp ett engelskt uttal av förleden. Så nybildningen kan ses som en i-lös nystavning av det traditionella ordet.

Kollegie skrivs alltså som det engelska college. Det är väl att märka att båda har samma latinska ursprung, ordet collegium, med innebörden ’en samling ämbetsbröder’. Nystavningen ligger nära till hands, eftersom det engelska ordet kommit att syfta på skolan.

Det är lätt att hitta exempel där ungdomar bloggar och kommer in på skolan (min fetstil):

• Nu måste man ju ha väska och collegeblock, nyckel, pennor, fan hur ska man komma ihåg allt? (härifrån)
• Sitter i skolan nu, är allmänt trött och sitter mest och tecknar i mitt collegeblock Har fått upp lusten till det men enda gången jag har tid är när jag sitter på lektionen så jag får nog se till att få tid med det sen när Cikita har åkt. (härifrån)
• Måste säga att det var väldigt sensetive att gå igenom alla dessa papper, collegeblock, gammla prov etc.
   Så där satt jag och läste och mindes… (härifrån)
• För er som inte vet; jag går alltså nya sjuksköterskeutbildningen -en omgjord, tuffare variant av den gamla. Idag är registrering och sådant, ska ner en sväng på staden efteråt oc köpa lite nya pennor, collegeblock etc. Måste även komma ihåg att köpa kurslitteratur. . . (härifrån)

Collegeblock har 168 träffar på svenskgooglade sidor, medan det traditionella kollegieblocket används 17400 gånger. Nybildningen används i knappt en procent av fallen.

Duschkarbin
Här har vi övergången duschkabin → duschkarbin. Ett /r/ skiljer orden, och det tenderar att förvinna in i det efterföljande /b/, så att uttalet blir detsamma.

Här får man säga att båda orden ger mening. Efterleden kabin tar fasta på det man står i, medan karbin betonar att vatten skjuts ut.

Bland exemplen dominerar annonser för antingen enbart duschkarbiner eller för hus där det finns dylika:

• I en naturskön och lugn miljö ligger detta 70-talshus . Entrèn går via en liten frukostveranda mot öster. I hallen finns wc med duschkarbin. (härifrån)
• Duschkarbin
  Västernorrland 15 Jun 07:54
  Pris: 400 :-
  Den är i bra skick 90×90 hörn finns i Sundsvall Nacksta ska bort snabbt därav priset (härifrån)
• – Rengöring av handfat, toalett, duschkarbin/badkar, torkning över badrumsskåp och lampa (härifrån)

Det tredje och sista exemplet här är förresten från hemtjänsten.

Duschkarbin för 1860 googleträffar, att jämföras med 527000 fär duschkabin. Som i många tidigare fall står nybildningen för långt under en procent av ordens internetanvändning.

(Det finns en annan karbin, nämligen karbinhaken som används vid klättring. Den ger också en rimlig omtolkning, slår det mig nu. Med den tar nybildningen fasta på att det finns en upphängningsanordning för duschen.)

Knappra
Språkförändringen är knattra (på skrivmaskinen) → knappra (på tangentbordet/datorn). En klusil har bytts ut mot en annan, och skillnaden fonologiskt är liten.

Det här nattuttrycket är spännande, som Inga-Lill Grahn visar i kommentaren till detta inlägg. Det hela handlar om att man skriver med hjälp av ett viss teknologi. Men det gamla knattret från skrivmaskinen ersätts av ett datorknapprande.

Och det är en omtolkning som väl fångar den kognitiva grunden för nattuttryck, att det gamla som är svårt att få mening i ersätts med nåt nytt och fräscht. På skrivmaskinernas tid lät det när man skrev, det knattrade. På datorns tangentbord knattrar det inte, i stället trycker man på knappar.

Till saken hör att det vore språkligt sett rakare att använda verbet knappa. Det är belagt i svenskan redan 1620 enligt SAOB. Och visst händer det. Men googlar man på knappa vs. knappra i betydelsen ‘skriva på dator’ tycks nybildningen vara nästan lika vanlig. En rimlig förklaring är att det är nattuttrycket knattra → knappra som spökar.

Knapprandet är utbrett:

• Tusen tusen tack till Stefan för all hjälp med hemsidan. Och lika mycket tack till Linda som låter Stefan hålla på att knappra på datorn hela nätterna. (häfirfrån)
• Vad som är intressant med det hela är det faktum att han i princip sitter inne i ett plåtskåp och arbetar vid en dator. Ja, inte just INNE i skåpet, snarare sitter han med sin skrivbordstol framför hyllorna i skåpet, med plåtdörrarna öppna på sidorna om sig och knapprar på tangentbordet. (härifrån)
• spelar man med mus+tb så blir spelen löjligt lätta när det gäller att skuta osv, det går ju att spela med joypad på PC också och det är att rekomdera då körningen blir mycket roligare än knappra på tangentbordet eller hur man nu väljer att köra. (härifrån)

Knappra också kan konstrueras med preopsitionen in i betydelsen ‘skriva’. att knappra in koder med fjärkontrollen är bara jobbigt.

Nu har knappra även en annan betydelse. Det används synonymt med knapra: Hade det varit meningen att människan skulle knappra bark och äta pinnar hade t ex vår blindtarm varit lite större. Det kan talas om parmesanost i stora bitar som man får knappra på.

Denna matanvändning gör det omständligt att skilja ut den ursprungsliga tangentbordsanvändningen vid en googling. Men att matanvändningen är betydligt ovanligare ser man snabbt.

Knappra på har 2540 och knattra på 816 träffar. Knappra på – nybildningen – är alltså vanligare än ursprungsordet. Det gör att man kan ifrågasätta om vi socialt sett verkligen har ett nattuttryck. För många språkubrukare är inte skrivmaskinens knattrande levande, utan de uppfattar att det helt enkelt heter knappra på tangentbordet. Till saken hör som sagt också att knappa på är yttrligare ett konkurrerande uttryck (som är svårgooglat, eftersom än sökning fångar in även verbet knäppa på).

Det ligger en del i det. Jag tar ändå upp det hela som ett nattuttryck, eftersom knappra blivit ett nytt ord som används i flera betydelser och eftersom knattra tycks vara inblandat i det. Själva formen – alltså r-et i knapprandet – tyder på att nattuttrycket knattra på → knappra på varit centralt i utvecklingen. Det skulle förklara att de två etablerade verben knappa och knapra båda har fått alternativformen knappra.

Korrigerad plåt
Vi har att göra med förändringen korrugerad plåt → korrigerad plåt. Fonologiskt är förändringen liten; ett /u/ byts mot ett /i/ i en obetonad stavelse.

Ordet korrugerad förekommer mest tillsammans med just plåt. Det är ett udda ord, och man måste vara etymolog för att känna till latinets corrugatus och tycka att betydelsen ’göra vågig’ är självklar. Det är mer logiskt att tänka sig att plåten har rättats till eller korrigerats.

Ett par exempel:

• Fasad av korrigerad plåt är mycket vanligt. (härifrån) 
• Stabil konstruktion, 4mm balkar med 1.5mm korrigerad plåt i väggar/tak. Containerfäste i ISO norms 6mm svetsade stål st 37. Kraftig gummipackning runt dörrarna. (härifrån)

På ett diskussionforum finns en metakommentar om det hela. Den inledande frågan får två kommentarer:

Korrugerad eller korrigerad plåt. Jag håller på korrugerad. Vad är rätt ?

Korrugerad finns iaf något som heter, vet inte om korrigerad är en felstavning eller om det är nån annan variant på plåt.

Det är definitivt korrugerad. Det är ju inte så att man har rättat till den på nåt vis.
Det heter korrugerad plåt.
Om man klipper till en bit för att använda och det blir lite fel så att man behöver justera formen – då har man korrigerat den korrugerade plåten.
Missförstånd uppstår p.g.a. att det faktiskt låter ganska likt och order korrigerad kan de flesta, men korrugerad används knappast för något annat än vågformad plåt.

Den avslutande kommentaren gillar jag – den lyfter fram förutsättningen för ett nattutryck. Nybildningen låter likadant, och den traditionella formen är konstig och egentligen ganska obegriplig.

Korrigerad plåt har 942 googleträffar över webben totalt. Den vågiga, korrugerade frasen som skuggar nybildningen googleanvänds 5680 gånger. Nybildningen står för 6 procent av träffarna.

Mumsbit
Vi har att göra med munsbit → mumsbit. Fonologiskt är /n/ och /m/ lika varandra, och likheten förstärks av att /n/ får samma labiala uttal som /m/ tack vare att /b/ – det fonem som följer i ordet – uttalas just så, med läpparna stängda.

Båda uttrycken ger mening. Kognitivt, i hur vi förhåller oss till världen, innebär förändringen att vi inte längre snackar om en kroppsdel, munnen, utan om hur vi uppelver att något, särskilt då en matbit, känns eller smakar fint. Och den betydelsen är vettig.

Några exempel (fetstil avänds för rubriker):

• J20: Mästarna mumsbit för Djurgården
  Djurgårdens segertåg i J20 Superelit Topp-8 går vidare. I kväll kunde man besegra de regerande mästarna Linköping, nu utan sin mästarcoach Magnus Hävelid i båset, med 2-5 på bortais. (härifrån)
• Koreanska mumsbitar
  Så här gör du:
  Vispa äggen och doppa grönsaksslantarna däri. Stek zucchinin gyllenbrun på båda sidorna i oljan på hög värme. Strö över sesamfrön och servera den otroligt goda såsen till. (härifrån)
• Varning! En läbbig mumsbit för härdade Dahl-freaks!
  Herr och fru Slusk är ett par otäcka och elaka gamla sluskar. De försöker inte bara plåga livet av varandra, de förpestar livet för alla andra också. (härifrån)
• Det finns en och annan mumsbit att besöka i detta området. Bege er till Hat Tham Phra Nang och leta upp den gömda lagunen (härifrån)

Det intressantaste exemplen är det två sista, där mumsbit får betydelsen ’något som är härligt’ – i det förra fallet en härlig bok, i det senare en härlig plats. Munsbit betyder inte riktigt det. Vi ser att den omtolkning av världen som sker inom ett nattuttryck kan leda till betydelseförskjutningar.

Den här språksidan förklarar ursprungsbetydelsen. Frågeställaren har blivit osäker på om det är ursprungsformen eller nybildningen som är den riktiga:

F: Heter det munsbit eller mumsbit?
S: Det korrekta uttrycket är munsbit, och enligt Svensk ordbok (1999) betyder det ”lämplig mängd mat för en tugga”. Ordet används även överfört om en mycket lätt uppgift eller dylikt, t.ex. ”Danmark var en munsbit för de tyska arméerna”. Första belägget på munsbit är enligt Svenska Akademiens ordbok (SAOB) från år 1741.

Mumsbit är så spritt att det är tveksamt om det socialt sett ska räknas som ett nattuttryck. Det går 8300 träffar, att jämföras med 24500 för munsbit. Nu är en del av träffarna svårbedömda och består t.ex. av återkommande användarnamn. Uppskattningsvis står nybildningen för åtminstone 20 procent av användningen.

TILLÄGG 7/3 2012
Detta med att nattuttryck kommer fram i ljuset är spännande. När nåt som en person trott vara rätt och riktigt och meningsfullt inte är så i omvärldens ögon, när hon kommer på att det hon alltid sagt inte är det som andra säger. Jag stötte på en sida som berättar den historien om mumsbit:

Jag var ju på Mcdonald’s idag med min käre kollega Olivia och så stod det ”Meny och Munsbit” på en glasvägg med massor av andra mcdonaldsord på. Är vi de enda som alltid har trott att det heter Mumsbit och inte Munsbit? Vi blev ganska förvirrade.