• Hem
  • Kontakt
  • Om bloggen
  • Om mig
  • Översikter

På svenska

En djupdykning i det svenska språket

Klarspråk hos Nya Moderaterna och Försäkringskassan

21 september, 2012 by Per

En av 2000-talets viktigare språkhandböcker är En guide till moderaternas nya utseende. Efter framgångarna i valet 2006, där moderaterna fick 28 procent, slutförde partistrategen Per Schlingmann arbetet med de nya moderaternas språk och design.

Beteckningarna de nya moderaterna och det nya arbetarpartiet hade börjat användas och kom att uppdateras till Nya Moderaterna och sloganen Sveriges enda arbetarparti.

Tidigare hade moderaterna gått till val på det som var fel och kritiserat den svenska modellen. Nu blev hållningen positiv. Nya Moderaterna gillar Sverige. Det framgår av guidens inledning:

Vi har en positiv syn på Sverige – ett land med fantastiska möjligheter – och vi fokuserar på hur ett bra land kan bli bättre. Det innebär att vi som moderater fokuserar på vad vi vill åstadkomma, inte först och främst på vad som är fel med andra partiers politik. Vår beskrivning av verkligheten är viktig. Och den måste ta sin utgångspunkt i hur människor upplever sin vardag – där de bor. Vi bejakar det som är bra, men är tydliga med vad som inte fungerar. Vi vill göra det som är bra bättre och vi vill se till att det som inte fungerar faktiskt fungerar.

I det här inlägget ska jag ta upp Nya Moderaternas språkliga design och, efter en utflykt till amerikanska presidentval, relatera den till Försäkringskassans klarspråksarbete. Den gemensamma nämnaren är att båda vill förändra språket för att nå fram till människor. Båda har en språkpolitik, om man så vill.

Nya moderater har nya ord och symboler
En viktig språklig manöver i guiden är att mönstra ut traditionella, formella eller negativa ord till förmån för mer vardagliga, verklighetsnära eller positiva ord

Schlingmann hade ett nära samarbete med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, som nu hördes säga förbättra i stället för förändra, fler i arbete i stället för tillväxt, människor i stället för medborgare, underköterska i stället för offentliganställd, nya jobb i stället för riktiga jobb.

Färgskalan och loggorna tänktes igenom, designades och kom att konnotera mjukhet och öppenhet (jfr den blå färgen och streckansiktena i uppställningen ovan). Även klädstilen skulle vara mer vardaglig, så att moderaterna inte blev en samling kostymnissar, något som väckte uppmärksamhet, exempelvis i Aftonbladet.

I den grafiska profil som togs fram efter guiden rörde en annan symbolförändring fackligt aktiva moderater, vars logga blev en öppen och inte en knuten hand (denna grafiska profil har jag inte kunnat finna i sin helhet på nätet men den omämns exempelvis här, varifrån bilden är hämtad)

Det är alltså inte bara begreppet arbetarparti som moderaterna gör anspråk på, utan de tar också över en klassisk arbetarrörelsesymbol och menar att handen inte har med konflikt att göra. Det kan jämföras med det som Per Albin Hansson gjorde på 1920-talet, nämligen att överta folkhemmet, ett konservativt begrepp, och göra det till en bärande del av arbetarrörelsen.

Givetvis har Nya Moderaterna kritiseras ideologiskt, gärna med hänvisning till George Orwells roman 1984, där Partiet har ett nyspråk som ska begränsa människornas tankevärld. Huvudparrollerna är: Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka.

Ett exempel på den här typen av kritik hämtar jag från Magnus Linton:

Anders Borgs ideologiska strategi – formgiven av Schlingmann – var att inte öppet attackera den modell socialdemokratin skapat men att via en sofistikerad politisk marknadsföring kliva upp på det röda partiets rygg och som ”kollektivavtalsfantaster” ta väljarkåren med på ett hopp vidare. Att Alliansens a-kasseomläggning lett till att en kvarts miljon människor lämnat facket, den största maktförflyttning från arbete till kapital i modern historia, och att lejonparten av de skattesänkningar som gjorts för ”låg- och medelinkomsttagare” inte gått till partiets nya utan gamla väljare är idag ett faktum, men har satts in i en berättelse som omfamnats. Bohman, Bildt, Lundgren och inte minst svenskt näringsliv hade bara kunnat drömma om liknande reformer, men alla saknade ett modernt formspråk. Eller, som dagens varumärkesstrateger idag säger, de hade inte skaffat sig ”sändningstillstånd”.

Man kan ha olika uppfattningar om Nya Moderaterna, men det är tveklöst så att Schlingmanns arbete, tillsammans med Reinfeldt och Borg, är skickligt gjort. Och idén om att tala direkt till vanliga människor (inte medborgare, det ordet är ju utrensat!) på deras vis är ju inte ny.

Exkurs om Frank Luntz och republikanska nyord
Presidentvalet i USA 2000 blev rekordjämnt och gav för demokraterna ett märkligt resultat. Al Gore, en omvittnat kunnig och retoriskt driven politiker med trevlig framtoning, förlorade till George W. Bush, en oljemiljonär och playboy som var uppenbart underlägsen Gore såväl retoriskt som intellektuellt. (Detta avsnitt bygger delvis på denna statsvetenskapliga forskningsrapport av Olof Holmgren.)

Många menar att Bush hade Frank Luntz, en legendarisk partistrateg och spindoktor, att tacka för segern. Luntz kommunikationsexpertis har använts inte bara av republikanerna i USA, utan även av konservativa partier i Storbritannien och Australien. Hans bok Words that work är en bestseller.

 

Inför valet 2000 tog Luntz fram Republican playbook, en kommunikationsmanual som inkluderade en lista med 14 Words Never To Use. Låt oss se på de fyra första orden.

1. Government – Washington

NEVER SAY: Government
INSTEAD SAY: Washington

The fact is, most Americans appreciate their local government that picks up their trash, cleans their streets, and provides police and transportation services. Washington is the problem. Remind voters again and again about Washington spending, Washington waste, Washington taxation, Washington bureaucracy, Washington rules and Washington regulations. Then remind voters that if Washington created this mess, it is

Washington’s responsibility to fix it. ”If we expect to succee4 we must look to ourselves and not to Washington to raise our kids, start our businesses and improve our day-to-day lives.” If you must talk about government, use the context defined by President Bush: ”Government should help people improve their lives) not try to run their lives.

2. Privatization/Private Accounts – Personalization/Personal Accounts

NEVER SAY: Privatization/Private Accounts
INSTEAD SAY: Personalization/Personal Accounts

Many more Americans would ”personalize” Social Security than ”privatize” it. In fact, two-thirds of America want to personalize Social Security while only one-third would privatize it. Why? Personalizing Social Security suggests ownership and control over your retirement savings, while privatizing it suggests a profit motive and winners and losers, BANISH PRIVATIZATION FROM YOUR LEXICON.

PAGE 157 —

3 Tax Reform – Tax Simplification

NEVER SAY: Tax Reform
INSTEAD SAY: Tax Simplification

While a majority of Americans are generally in favor of tax reform, one-third of the population fears that they would end up paying more in taxes if the tax code was in fact reformed. However, almost all Americans believe they would personally benefit from a tax code that was simplified — in terms of money they owe, time they spend and anxiety about the IRS. When more Americans fear the IRS than root-canal surgery, something should be done to simplify the tax code.

4. Inheritance/Estate Tax – The Death Tax

NEVER SAY: Inheritance/Estate Tax
INSTEAD SAY: The Death Tax

While a sizeable 68% of America thinks the Inheritance/Estate Tax is unfair, fully 78% think that the Death Tax is unfair. And while a narrow majority would repeal the inheritance/estate tax, an overwhelming majority would repeal the death tax. If you want to kill the estate tax, call it a death tax.

En av Luntz grundprinciper är att väcka känslor, och ett av de nyord som hyllats mest av konservativa är dödsskatt (death tax) i stället för arvs- och fastighetsskatt (inheritance/estate tax). Opinionsmässigt är många fler emot en dödsskatt än en arvsskatt, vilket framgår av förklaringen under nyordet.

Annars är greppet, precis som hos Nya Moderaterna, att vara vardagsnära och positiv. Det ska heta personliga och inte privata konton (personal acconts, inte private accounts), skatteförenkling, inte skattereform (tax simplification, inte tax reform), Washington och inte regeringen.

Schlingmanns kommunikationsstrategi är alltså en del av en internationell omsvängning i högerretoriken, ett arbete med språk och kommunikation som sedan åtminstone 1970-talet bedrivits av tankesmedjor och näringslivsorganisationer i såväl Sverige som USA.

Försäkringskassans klarspråk
För en språkvetare är den här typen av handböcker, med råd om att uttrycka sig mottagaranpassat, att skriva enkelt, att undvika svåra ord osv., något som hör klarspråksarbetet till. Låt oss se på en sådan manual, Riktlinjer för språket i Försäkringskassan, lanserad 2005 och uppdaterad 2008, dvs. samtida med Nya Moderaternas guide.

Ledorden för arbetet är klart, begripligt, anpassat till läsaren. Några formuleringar och påbud:

  • För att din text ska bli läst och förstådd är det viktigt att du anpassar den till läsaren.
  • Skriv så att läsaren snabbt förstår vem som gör vad i meningen.
  • Sätt dig in i läsarens situation och skriv bara om det som du tror att han eller hon vill läsa.
  • Använd alltid du med liten bokstav när du skriver till enskilda personer. Då känns tilltalet personligt och det blir lättare för läsaren att ta till sig texten.
  • Långa prepositioner gör språket stelt och skapar distans till läsaren.

Nog är det ett vardagsnära språk som lanseras även här. Till motiveringarna för klarspråksarbetet hör:

  • Det är en demokratisk rättighet för allmänheten att förstå myndighetens information.
  • Tilltron till socialförsäkringen och till Försäkringskassan ökar när allmänheten upplever att vår information är lätt att förstå.

Det handlar alltså om ett demokratiskt krav på att myndighetsinformation ska vara tillgänglig för allmänheten och om Försäkringskassans image.

Även hos Försäkringskassan finns listor på ord att undvika:

Skriv inte så här                       Skriv så här

erlägger                                    betalar

erhåller                                     får

föreligger                                  finns

förfaller till betalning                 ska betalas senast

förordnar                                  beslutar, bestämmer

medger                                     beviljar

riket                                          Sverige, landet

uppbär                                      får, har

utan dröjsmål                            omedelbart, så snart som möjligt

åligger                                       är skyldig att

Försäkringskassan ska mönstra ut formella ord och fackuttryck till förmån för ett mer vardagsnära språk. Så i stället för du erhåller ska det stå du får, i stället för utan dröjsmål ska det stå så snart som möjligt, i stället för riket ska det stå Sverige.

Både Nya Moderaterna och Försäkringskassan strävar efter en rak, enkel och vardagsnära kommunikation. Det handlar om att tala klarspråk, och båda utformar guider eller handböcker för detta ändamål.

Nyorden hos Försäkringskassan är inte lika uppenbart ideologiska som dem hos Nya Moderaterna. Men för den som vill går det att göra en ideologisk tolkning och exempelvis hävda att du erhåller är en bra fras, för verbet erhålla visar att det hela är ett myndighetsbeslut. Det vardagsnära i konstruktionen du får döljer verkligheten, eftersom en myndighet inte är en kompis eller familjemedlem.

Avslutande tankar
Ett sätt att summera är att anknyta till ett av retorikens grundproblem, det att vältalighet kan användas för vilka syften som helst. Det krävs, skulle en retoriker säga, en moralisk talare, en person som använder vältaligheten för goda eller legitima syften.

Det flesta, och definitivt jag själv, skulle med en sådan utgångspunkt säga att klarspråksarbete, som bygger på demokratiska ideal, är en moraliskt godtagbar, ja till och med bra verksamhet. Att byta ut ord och vara enkel och vardagsnära gör människor delaktiga i samhället.

Nya Moderaterna skulle få växlande omdömen beroende på vilken position man intar. Många har ju menat att Nya Moderaterna är renodlade ideologiproducenter i den meningen att de sprider ett falskt medvetande, att de gömmer undan och maskerar problem, att de döljer konflikter och därmed sanningen. Andra menar att det väl är alldeles utomordentligt att vara enkel, vardagsnära och positiv, och att de senaste valen har visat att väljarna tycker just det.

En annan fundering är om klarspråksarbete och språkvård kan och bör kopplas till ideologi och makt. En vanlig självbild hos språkvårdare är att de arbetar för en effektiv och störningsfri kommunikation, alltså att så många som möjligt ska förstå så mycket som möjligt på kortast möjliga tid. En språkvårdare blir lite av en tekniker, som ställer in skärpa, ljussätter och effektivt överför information.

Jag tycker att makt och ideologi kan diskuteras även i språkvårdssammanhang. Maktdefinitioner brukar utgå från att det handlar om kontrollen av andra människors handlingar, direkt eller indirekt. I klarspråksarbete finns det helt uppenbart makt i den meningen. Det går i mycket ut på att, med varierande styrka, säga att det heter si och inte så och därmed kontrollera människors handlande genom språket. Och det görs med en ideologi som baserar sig på en bild av ett demokratiskt samhälle, där myndighetsinformation är begriplig.

Det är ingen kritik av klarspråksarbete. Mer ett sätt att infoga det i ett sammanhang där många, och inte minst Nya Moderaterna, också vill tala klarspråk.

(Tack till Anna Wallberg Gustafsson. Anna var plenarföreläsare på en konferens här i Örebro i juni, Forum för textforskning. Anna tog upp Nya Moderaternas och Schlingmanns stilguide, och i den diskussion som uppstod var klarspråksarbete ett tema.)

Filed Under: Medier, Genrer Och Format, Retorik, Samhällsdebatt Tagged With: 14 Words never to use, Al Gore, En guide till moderaternas nya utseende, Frank Luntz, George Orwell, George W. Bush, grafisk procil, klarspråk, nyord, Per Schlingmann, språkvård, valet 2000, valet 2006

Magdröm, snörpligt, fördödande. Fler nattuttryck

27 april, 2012 by Per

Nattuttryck är en följetong på denna blogg. Alltså att vi spontant omtolkar ord på ett sätt som ger mer mening samtidigt som det nya uttrycket låter ungefär som det gamla. Nybildningen lever ett skuggliv, den hörs eller märks inte. Förrän den dras fram i ljuset, ofta genom att den synliggörs i skrift.

Det är många som genom åren har tagit för givet att det heter coollugn, stopp på belägg och handburgare, och inte kolugn, stopp och belägg och hamburgare. Och som blivt förvånade, ibland chockade, när det uppdagats att alla andra inte använder deras så logiska och meningsfulla form.

Jag ska gå igenom orden i rubriken.

Magdröm
När man vaknar ångestsvettig och kippar efter andan är en bra förklaring att man haft en magdröm, inte en mardröm (min fetstil):

  • Usch, jag har vart jagad hela natten, Magdröm efter magdröm och vaknade flera ggr med hjärtat i halsen. Försökte tänka på annat men kom in i drömmen igen på ett konstigt sätt. (härifrån)
  • haha hade en magdröm och det handlade om att jag skulle diska och nu blev dt verklighet (härifrån)
  • Vid frukosten i morse avhandlades flera ”magstarka” ämnen. Först talade Livia om att hon drömt en läskig magdröm under natten. Sen pratade vi om dagens förestående kalas för barnens kusin som fyller år idag. (härifrån)

Ursprungsordet är lite konstigt. Det är inte självklart att förknippa förleden mar– med substantivet mara som betyder ’ångest’. (Börjar man tänka så inser man snart att det är samma ordled som finns i engelskans nightmare och att den i svenskan är levande i adjektivet marig.) Det är alltid kul att leta i SAOB, som beskriver betydelsen så här:

ångestdröm (förbunden med en tryckande känsla över bröstet) som enl. folktron förmenas bero på att maran ”rider” den sovande; äv. (o. vanl.) allmännare: fasansfull dröm; äv. bildl., särsk. om föreställningar o. tankar l. händelser o. d. som gm sin hemskhet likna mardrömmar

Om förleden är underlig ger det förstås mer mening att spontant ta fasta på det som i SAOB beskriver som en tryckande känsla över bröstet och tala om en magdröm.

Och det gör människor. Särskilt yngre, vilket det sista exemplet ovan visar. Det är lätt att hitta magdrömmande barn:

Jag satt i skolan, gymnasiet…Med Rebecca….Haha..och så får jag ett samtal från någon, som säger ”mm Hej, skulle jag kunna få tillbaka min pistol som du lånade när du såldre sprit till min kompis?” Sen vaknade jag och var livrädd…Men sen insåg jag att det var en sjukt TRÅKIG och löjlig mardröm!!! (Som jag förresten kallade för Magdröm när jag var liten) (härifrån):

Eller som i den här historien:

4-åringen frågade mig imorse:
”Mamma, får jag titta på gnuerna, nu?”
Det rörde en sekvens i Lejonkungen, som jag har försökt skydda honom mot, men inte riktigt lyckats, då de tittar på den där filmen i tid och otid.
”Blir du inte rädd då?” försäkrade jag mig.
”Nej. Och jag får ju inte magdrömmar när det är så här tidigt!”
Så han fick titta. Bara han inte får magdrömmar!

Magdröm tillhör en grupp nattutryck som barn spontant skapar när de ger mening åt världen: mumsbit, brösttårta, taggtuss, spexhuggare m.fl.

Snörpligt
Adjektivet snörpligt stötte jag på i en intervju av Hammarbys nya tränare Gregg Berhalter på fotbollssajten Svenska fans. Berhalter uppmanas berätta en höjdpunkt som spelare:

Jag tror trots allt att om jag ska välja något så får det bli slutspelet i VM 2002 där vi först besegrade Mexico med 2-0 i åttondelsfinalen för att sen spela en riktigt bra match mot Tyskland, som ju därefter kom tvåa i turneringen, i en match där vi faktiskt var bättre men förlorade snörpligt med 1-0.

Annars är det varianter av frasen snörpligt slut som förekommer mest. Som på artisten Linda Bengtzings blogg:

Slutade snörpligt

Vi köpte hem chips, vatten och varsin hatt från shoppingrundan i Antalaya C. När vi kom till hotellet stoppades vi av vakten som beslagtog vattnet och resten vi köpt!

Ett par exempel till:

Snörpligt slut på Trettondagscupen
Trots att vi lirat så bra, riktigt bra stundtals i gruppspelet så ville det sig inte riktigt mot Glommen. Vi startar matchen mot Glommen med att rada upp chanser och vi har ett stort bollinnehav vilket gör att chanserna fortsätter att komma matchen genom. När 20 sekunder återstår av matchen lyckas Glommen komma till ett anfall och där skapas en retur som slås in. (härifrån)

Snörpligt och oväntat besked
Häst: Hexana
Fick ett väldigt snörpligt och oväntat besked idag när vi var och besiktiga Hexana; hon gick INTE igenom :-( ((((((( (härifrån)

I ursprungsordet finns det fornsvenska verbet snöpa, vars grundbetydelse är ’kastrera’, vilket i nyordet bytts ut mot ett annat inhemskt verb, snörpa, med betydelser som ’dra samman, hålla tillbaka’. Den härledningen slår igenom i adjektivet, som oasvett om formen är snöplig eller snörpligt har betydelsen ’dåligt, ofullkomligt’.

Fördödande
Den sista nattliga nybildningen är adjektivet fördödande, som låter nästan likadant som förödande. Skillnaden är återigen vilket verb som avses. I urpsrungsordet hittar vi det ålderdomliga öda, som förklaras så här i Svensk ordbok:

ö`da verb ödde ött, pres. öder
ORDLED: öd-er
SUBST.: ödande
• (ofta med partikel) (onödigtvis) låta gå förlorad med avs. på konkreta el. vanl. abstrakta tillgångar {SYN. förslösa, leva upp 2} {→slösa} ⟨ngt litt.⟩: ~ bort sitt liv; ~ sina krafter på en hopplös sak; ~ ut sin förmögenhet
KONSTR.: ~ (bort el. ut) ngt
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. öþa; gemens. germ. ord; till 2öde; jfr föröda; ödsla

Det är alltså ett uråldrigt germanskt ord, som tar fasta på att något går förlorat eller blir tillintetgjord. Formen ödande finns, och den har moderniserats och dramatiserats genom att omvandlas till dödande. Liksom för snörpligt har vi att göra med en folketymologi i en snäv mening. Själva härledningen av ordet blir annorlunda, men inte betydelsen, som fortfarande går ut på att något går förlorat och försvinner.

Exemplen kommer ofta från det officiella skriftspråket. Detta är från Svenska Dagbladet:

I går svepte tyfonen Nalgae in över Luzon, Filippinernas nordö. Två dagar tidigare hade tyfonen Nesat härjat landet med fördödande följder. De två tyfonerna har lämnat minst 50 döda bakom sig och tiotusentals hemlösa.

Sveriges Radio rapporterar så här:

Henrik Fröberg, festivalgeneral för Kristianstadsdagarna, anser att det vore fördödande om polisen började ta betalt för att bevaka Kristianstadsdagarna.

Till sist går vi till Carl Bildts blogg:

Några av oss har dessutom ett behov att diskutera den alarmerande situationen i östra Kongo – striderna här har lett till ca 4 miljoner döda under de senaste åren. Skulle situationen försämras kommer de humanitära konsekvenserna att bli fördödande.

Att formen uppstår behöver inte bero på att en språkbrukare har lagt sig till med fördödande i sitt inre lexikon, att hon tror att det heter så. Det kan bero på kontexten. Handlar det man skriver om död slinker lätt det ordet med i vårt adjektiv.

Det nytillkomna /d/ får också hjälp av det /d/ som redan finns i ordet och som tungan eller fingret, beroende på om det är tal eller skrift, är redo för. (Formen andledning, av anledning, kan förklaras på samma sätt; det /d/ som finns i ordet underlättar för ännu ett /d/).

Men visst ger fördödande, liksom snörpligt, mening. Och vi kan vara säkra på att även framtida barn kommer att drömma magdrömmar.

(Tack till Ulla Moberg, som tipsade om mardröm, och till Claes Ohlsson, som uppmärksammade fördödande.)

Filed Under: Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck Tagged With: barnspråk, coollugn, handburgare, mumsbit, nyord

Meh, Simpsons, jiddish och getter

3 januari, 2012 by Per

Upptakten till detta inlägg blir en video från den fantastiska Simpsons. Vi möter Bart och Lisa:


Det ska alltså handla om meh, en engelsk interjektion som letat sig in i det svenska nätspråket. De exempel som finns är därifrån, inte minst från bloggar. Meh tillhör de ljudhärmande eller onomatopoetiska interjektionerna och har en dialogisk karaktär. Som här:

Meh!

Nattningssamtal med storebror.
   – Vad gillade du att göra när du var liten, Pappa?
   – Hm, jag tyckte väldigt mycket om att bygga med Lego.
   – Och mer?
   – Jaa du, jag gillade nog att cykla till exempel.
   – Va?! Fanns det ens cyklar då?

Barnet tänker alltså att pappan är så gammal att inte ens cykeln var uppfunnen när han var liten. Den bloggande pappan sammafattar detta: Meh!. Betydelsen blir ungefär densamma som i den svenska interjektionen suck med betydelsen ’vad trött jag blir’.

Ljudmässigt står interjektionen för en utandning, en pust, så betydelsen är rimlig. Intressant nog skiljer den sig något från det som anges som grundbetydelsen på engelska, nämligen likgiltighet, ’jag bryr mig inte’ – se t.ex. Urbran Dictionary.

Eftersom meh har något streetsmart över sig hamnar det gärna i rubriker:

Hamburgarprinsen – ganska ”meh”
Hamburgarprinsen är en ny hamburgerrestaurang. Bloggaren tycker den är sådär, därav rubrikbetyget ganska ”meh”. Han använder det som ett citatord, vilket visar att det, för honom, inte är vanlig svenska.

Max 30 min, meh, privatlivet då?!
I detta inlägg från Mensbloggen tas ett ungdomsperspektiv. Det är jobbigt med föräldrar som begränsar ens nätvistelse till 30 minuter. Den jobbigheten ligger bakom rubrikens meh.

En annan bloggare är ”episkt trött” på att bara plugga och inte få läsa det hon vill. Inlägget sammanfattas koncist i inläggsrubriken: Meh!

Meh och geten
Trevligt nog har språkvetaren Ben Zimmer, en av bloggarna på Language Log, tagit upp meh (här). Grundbetydelsen har som sagt med likgiltighet att göra och beskrivs så:

It’s a very short way of saying something like ”I don’t think I agree with the statement you just made, but I don’t care enough about it (or maybe I just don’t care enough about your opinion) to make a sustained or impassioned counterargument.”

Det visar sig – och nu blir det riktigt kul – att meh onomatopoetiskt motsvarar svenskans mää, eller närmare bestämt det ljud en get gör. Fast på jiddish, där meh står för getens läte. Zimmer konstaterar vidare att Simpsons starkt bidragit till den nutida populariteten hos meh. En sista poäng han gör är att meh är ett ord som mycket väl platsar i ordböckerna.

Meh som nyord
Meh har en stolt och spännande historia. Det står för getens bräkande på jiddish, har letat sig in i Simpsons och vidare ut på svenska bloggar. På vägen tycks det ha dragit på sig lite nya betydelser, så att grundbetydelsen på svenska motsvarar suck – och nån get tycker vi oss knappast höra.

Språkrådet släppte nyss 2011 års nyord. Meh kom inte med…Det är inte så förvånande. Interjektioner brukar inte riktigt räknas som ord (ska aj, suck och shit stå i ordboken?), och vardagsord som kommer in från engelskan brukar inte väcka odelat gillande.

Lika bra det. För min del får meh gärna fortsätta leva sitt undergroundliv.

Filed Under: Interjektioner, Medier, Genrer Och Format, Ord, Ord, Ord Tagged With: get, interjektioner, jiddish, meh, nyord, Simpsons

Varför bullerbysyndromet?

15 februari, 2008 by Per

Språkrådet har utsett februari månads nyord. Och vinnaren är… bullerbysyndromet? Konstigt, tänkte jag när jag såg det i förra veckan. Nåt med Astrid Lindgren, alltså. Jag frågade kolleger om de hört ordet eller kunde räkna ut vad det betydde, men så mycket längre än Lindgren-boken kom de inte.

Det visar sig att det rör sig om en översättning av det tyska uttrycket Das Bullerbü-Syndrom. Ordet beskriver den idylliska och idealiserade bild som i Tyskland finns av Sverige och som låter sig symboliseras av Barnen i Bullerbyn.

Det tyska uttrycket användes som namn på en temakväll i januari på Goetheinstitutet i Stockholm, säger Språkrådet. Jag googlade och blev förvånad. Det svenska ordet fick 18 googleträffar och det tyska 9 (!). Träffarna var på ett eller annat sätt kopplade till temakvällen och inkluderade en understreckare i Svenska Dagbladet av chefen för Goetheinstitutet, Berthold Frane, som tycks vara ordets skapare.

Språkrådet har alltså tolkat begreppet nyord mycket radikalt. Jämför med förra månadens nyord, som var minnig, ’ha gott minne’. Om syftet med nyord är att säga ett ord som är på gång i svenskan och kan uppfattas som spontant, som sprids underifrån i vårt vardagliga språkande, är det ordet klockrent. Eller kan nyorden hos Språkrådet förteckna det som allmänt är på gång i samhället: tågsurfare, youtubare, frunch, bokstavsjobb är exempel från förra året.

När jag såg ordet funderade jag lite. Först på platser som ger upphov till syndrom. Stockholmssyndromet, självklart, att den kidnappade får en relation till kidnapparen. Och Kinasyndromet, att härdsmältan rinner igenom jorden (från USA, Jane Fonda hade huvudrollen i den filmen) till Kina.

Så slog mig Pippi Långstrump. (Barnen i Bullerbyn är för mig, och till skillnad från Pippi, en rakt igenom urtråkig barnbok.) Har jag inte hört talas om ett syndrom där också? Jorå.

Det förknippas, på olika sätt, med att vara spontan, inte acceptera rådande samhälle, att inte växa upp. Den tuffa rockgruppen får exemplifiera, närmare bestämt metalgruppen Swedish Finest i tidningen Groove: 

Hela den här ”vi ska bli rockstjärnor”-grejen förändras en hel del med åren, säger Jonaz. Först är man helt säker på att det ska hända. Sedan tvivlar man. Och nu bryr vi oss inte alls. Det är skönt. Det har nästan blivit ett slags Pippi Långstrump-syndrom. Att vi aldrig ska bli stora. Man måste nog ha en lite naiv ådra i sig för att orka hålla på.

Och man börjar tänka på fler syndrom. Bror Duktig-syndromet är inte helt ovanligt. Som i denna fråga om finansinspektionen (FI) till nätupplagen av Dagens Industri:

Hej! Varför anser FI att EU:s regler inte är tillräckligt stränga för Sverige utan hela tiden försöker utöka lagar och regler som antas i Bryssel? Har FI ett slags bror-duktig-syndrom och hur tror du detta påverkar finansbolag/försäkringsbolag sett ur ett konkurrensperspektiv?

Syndrom kommer från grekiskan och är en ganska vid beteckning på olika sjukdomssymptom. Syndromet kombineras gärna med ett namn, som då blir samlingsbeteckningen på sjukdomen. Vi snackar Tourettes syndrom, Downs syndrom, Aspergers syndrom, Lieghs syndrom, Möbius syndrom osv.

Det är sjukdomar som normalt förknippas med syndrom. Och de är namngivna efter personen, upphovsmannen. Nya syndrom-ord (utanför det medicinska fackspråket) bildar vi, som framgått, på samma sätt, genom att låta ett egennamn förknippas med syndromet. Då säger vi att det finns något udda eller överdrivet med ett visst beteende eller tankesätt och markerar med egennamnet var beteendet har sitt ursprung (i Bullerbyn eller Stockholm, hos Pippi eller Bror Duktig).

Tillbaka till bullerbysyndromet. Jag kan inte säga att jag gillar ordet.

Nu kan man inte gilla alla ord. Men när Språknämnden lanserar ett ganska klumpigt nyord utifrån en tysk temakväll är det förbryllande. Visst, det är spännande att man i Tyskland bryr sig om Sverige och har en alldeles speciell och idealiserad bild av vårt land. Men ändå…

Att Språkrådet egentligen talar om ett kulturmöte antyds i ordförklaringens slut, som problematiserar tyskarnas romantiska Sverigebild. ”Man undrar hur många tyska som blir grymt besvikna när de anländer till ett Skåne med tunga Malmöförorter och kriminella mc-gäng?” Jag blir inte klok på den frågan, jag tycker den är konstig – men så är jag som sagt inte heller så förtjust i nyordet.

Filed Under: Ord, Ord, Ord Tagged With: Bullerbysyndromet, nyord, språkrådet

Senaste inläggen

  • Debatt om enhets-dom
  • Enklitiska pronomen och tempus: det är bara att gilla’re
  • Literacy som semiotisk mediering: en föreläsning
  • Dem och det hos en åttaåring
  • Barn och brev

Kategorier

  • Adverb
  • Års Och Högtider
  • Böcker, Serier, Tidskrifter, Avhandlingar
  • Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck
  • Fraser Och Satser
  • Interjektioner
  • Interpunktion
  • Journalistik
  • Läs Och Skriv
  • Medier, Genrer Och Format
  • Nattuttryck
  • Nybildning, Nyord
  • Ord, Ord, Ord
  • Ordböjning
  • Prepositioner
  • Pronomen
  • Reduplikation
  • Retorik
  • Samhällsdebatt
  • Semiotik
  • Språkförändring Och Språkutveckling
  • Språkregler Och Språkriktighet
  • Språkvård Och Språkriktighet
  • Substantiv
  • Svordomar, Kraftuttryck Och Slang
  • Universitetsliv
  • Utan ämneskategori
  • Utbildning Och Skola
  • Verb

Etiketter

adverb barnspråk bindestreck coollugn de-dem dom eggcorn engelska lånord fina ord folketymologi fonologi fula ord handburgare hen humor hän jämställdhet Kalle Anka könsneutralt pronomen Language Log meh metafor mumsbit namn nattuttryck nyhetsspråk nyord ordbildning retorisk figur rocky sammanskrivning semikolon Simpsons snowclone språklek språkpolitik språkvård särskrivning talspråk ungdomsspråk woop Zlatan Örebro universitet å andra sidan å ena sidan

Copyright © 2021 · Lifestyle Pro Theme on Genesis Framework · WordPress · Log in