• Hem
  • Kontakt
  • Om bloggen
  • Om mig
  • Översikter

På svenska

En djupdykning i det svenska språket

Juholts framtid: en språklig prognos utifrån retoriska schabloner

20 januari, 2012 by Per

När detta skrivs har Socialdemokraternas verkställande utskott avverkat den första mötesdagen. Så långt tycks Juholt få stöd av ledande socialdemokrater. I dag fredag fortsätter mötet.

Jag har kollat vad man kan förutspå om Juholts framtid utifrån retoriska schabloner. Alldeles särskilt utifrån den här mallen: P är Z:s Y. Den ska utläsas som att relationen mellan P och Z beskrivs av Y. 

P står för en person eller plats, Z för ett sammanahang och Y för en utmärkande egenskap, ofta språkliggjord i ett egennamn.

För städer tenderar vi att använda schablonen slagordsmässigt för att frammana flärd och internationell puls: Malmö (P) är Nordens (Z) New York (Y)! Göteborg (P) är Sveriges (Z) Paris (Y)!

Det intressanta i detta inlägg är vilka egenskaper Juholt tillskrivs. (Schablonen har en amerikansk bakgrund och är vanligare på engelska, vilket jag tar upp allra sist.)

Fyra juholtare och två reinfeldtare
Genom att googla ”Juholt är politikens” får man fram utsagor och egenskaper han förknippas med. För rättvisans skull ställer jag honom mot statsminister Reinfeldt.

Allt är inte nattsvart för Juholt enligt denna twittring (jag fyller i mallens Y i exemplen, att Juholt är P och politik Z är givet): Juholt är politikens Anja Pärsson (Y), fast Juholts svängar är lite vidare.

Som exemplet visar är schablonen påfallande kontextualiserad, eftersom den förutsätter att mallens Y, vanligen en person, både kan identifieras och förknippas med bestämda egenskaper. De egenskaperna präglar metaforiskt relationen mellan P och Z, mellan Juholt och politik.

Här måste man veta att Anja Persson är en berömd svensk slalomåkare. Att Anja Persson är så duktig på slalom gör att man inte kan utesluta att Juholt klarar svängarna och tar sig i mål som vinnare – fast heller inte att han tappar kontrollen, kör ur och bryter…

Ytterligare ett uttalande, nu från en blogg, som kan tolkas positivt, som att Juholt mer förgyller än förpestar tillvaron, i alla fall citat- och underhållningsmässigt:

Jag behöver min dagliga dos av Juholt-citat! Jag vill säga att Håkan Juholt är politikens Ernst Kirchsteiger (Y), med den skillnaden att han, tack och lov, har fötterna gömda i sockar och skor när han är på tv.

Det är alltså örebroaren, heminredaren, mat- och myskillen Ernst som ger egenskaperna, så tolkningen hänger lite på ens inställning till honom och hans program.

Schablonen passar utmärkt i det lilla formatet. Nyss var det twitter, nu en kort läsarkommentar från Dagens industri:

Juholt är politikens nya Raskenstam (Y).
Han tror på allvar att han skall kunna sol-och-våra svenska folket och vinna dess förtroende med fagert tal och vackra löften.

En jobbig kommentar. Den för Juholt otrevliga innebörden är utskriven. Den som inte vet vem Raskenstam är (han kommer från en bok av Birgitta Stenberg och har även förärats en film) förstår att det är en bedragare och lurendrejare och att skribenten menar att Juholt besitter de egenskaperna.

Ytterligare en nedlåtande kommentar hämtad från en nätdebatt: Juholt är politikens svar på Marve Fleksnes, eller Åsa-Nisse (Y), välj själv. Referensen till Åsa-Nisse förstår många, men jag tror att man måste vara i min generation eller äldre för att veta att Fleksnes var en norsk Åsa-Nisse, alltså en inskränkt lantis, i och för sig rolig ibland. Eller för att citera skribenten Dominika Peczynski på PR-byrån Mafioso, som startade debatten. Hon menar att Juholt inte har någon klass alls. Eller stil. Eller elegans. Eller ens det minsta uns av förfining.

De här fyra exemplen skulle man ha kunnat kalla juholtare. Om inte det ordet var upptaget redan och publicerat i Språkrådets nyordlista. Med innebörden ’förhastat uttalande som man snart tvingas backa på’.

För följande två exempel finns dock reinfeldtare tillgängligt. Först ett blogginlägg med temat good cop–bad cop och karaktärer från Beck-filmerna:

Här finns både Gunvald Larsson och Martin Beck fast i den verkliga världen spelas Gunvald Larsson av Fredrik Reinfeldt och Martin Beck av moderaternas chefekonom Anders Borg […] men det är kanske svårt att hävda att Reinfeldt är politikens Gunvald Larsson (Y), så lugn och resonerande som han är.

Bloggaren går inte riktigt i land med att göra Reinfeldt till bad cop. Så Politikerbloggen:

Fredrik Reinfeldt är politikens mest lyckade tiggare (Y). Under 2006 skänkte privatpersoner över 30 miljoner kronor till moderaterna.

Här är det inte en person som upptar mallens Y, varför schablonen inte blir så metaforisk. Men utsagan har en negativ klang och blir lite ironisk i och med att tiggeriet inbringat 30 miljoner.

Låt oss jämföra
För fullständighetens skull har jag kollat om partierna fogas in i schablonen. Det gör inte moderaterna, men socialdemokraterna finns med i denna utsaga: (S) är politikens SMHI – men med sämre prognoser. Att sätta in SMHI gör att socialdemokraterna ges oppurtunistiska egenskaper; de vänder kappan efter vinden och försöker tillfredsställa varje opinion enligt bloggaren. En blogg slår ihop partierna: S & M är politikens mellanklassbilar.

Det parti som har mest schablon-träffar är för övrigt Folkpartiet, där mallens Y fylls i med fikarumsrasister och UFO:n. Plus detta uttalande av statsvetaren Sören Holmberg apropå rörelser bland väljarna: Folkpartiet är politikens Hallsberg – där stannar man till en stund, innan man åker vidare. En stad fyller alltså mallens Y; Hallsberg är ju den ort där man oftast byter tåg.

Jämför vi Juholt med Reinfeldt så används schablonen direkt elakt om den förra men inte om den senare. Mer exakt metaforiseras Juholt utifrån Raskenstam och Åsa-Nisse; han jämförs alltså med äktsvenska personer och görs till en bedräglig, korkad lantis. När Anja Persson och Ernst används blir det inte så farligt, även om han inte heller där skrivs fram som stabil eller statsmannamässig.

Hur går det då?
Givetvis kan några få schabloner inte säga något säkert om Juholts framtid. Men jag kan konstatera att Juholt överlexikaliseras, som det heter i kritiska språkanalyser. Dvs. fenomen som är omstridda eller fruktade eller lever i gränsland tenderar att på sig många ord och beskrivningar. Det finns fler ord för sex och bajs än för tvål och matbord. Det finns fler ord för onda och dåliga saker än goda och bra. Det finns fler och mer nedsättande Juholt-metaforer än Reinfeldt-metaforer.

De språkliga besvären förstärks av det negativa nyordet juholtare. Det visar på ett mediedrev som är riktigt språktungt och ihärdigt. Jag har svårt att se hur Juholt ska kunna överleva i den språkverkligheten, även om han är en duktig retoriker i den meningen att han håller bra tal.

Det är mycket möjligt att Juholt är partiledare även i kväll. I så fall vill jag proklamera: Juholt  är politikens Houdindi! (Syftande på utbrytarkungen Harry Houdini.) Jag vidhåller ändå att den språkliga prognosen är dyster.

Vad gäller schablonen i allmänhet är den inte så vanlig på svenska. Men twitter borde kunna gynna den. En twittrare bör kolla in den, för den tillåter ett slagfärdigt inlägg även när teckenutrymmet är litet.

Exkurs: The Rosa Park of Blogs
Retorisk schablon är min försvenskning av det amerikanska snowclone. Sådana samlas i en databas på denna hemsida. På engelska blir den aktuella mallen lite annorlunda, eftersom man använder prepositionsgenitiv:

X is the Y of Z

(Det som jag kallar P, person eller plats, motsvaras av X i denna mall.) På hemsidan för snowclones beskrivs den så här:

The metaphor processing that this snowclone induces is more complex than most: in order to understand any given instance, you have to know what Z is, have an idea of how X relates to Z, and what about Y is important enough to illustrate the relationship between X and Z. […] The metaphorical flexibility of this snowclone makes it much less idiomatically fixed than many of the others I’ve written about so far, which means you can’t trace it back to a comedian or movie from which all other usage was inspired.

Schablonen är alltså komplexare och mer kontextbunden än många andra.

Det finns en särskild sajt som ägnar sig vår schablon, som är mycket mer spridd på engelska, The Rosa Park of Blogs. Mer exakt är intresset: Absurd Comparisons By Real People Using Famous People.

Man utgår från vardagspersoner, och poängen blir hur en sådan kan förknippas med en berömd person, alltså Y, i ett visst sammanhang, Z.

Resultatet blir t.ex. så här (jag har fyllt i Z och Y):

  • So I’m the Scottie Pippen (Y) of Motherhood (Z). I’m okay with that
  • I told her she was like the Mother Theresa (Y) of Santa hats (Z)! LOL!
  • This guy ruined Scooby Doo! Just came in and ruined it! Scrappy is the Yoko Ono (Y) of Saturday morning cartoons (Z)

Ganska kul. Det är uppenbart, när vi ser på en annan kultur, att det krävs kulturell kompetens för att hänga med; man måste veta att Scottie Pippen är en berömd basketspelare.

Som nämnts används prepositionsgenitiv på engelska, så vi får the Scottie Pippen (Y) of Motherhood (Z). På svenska kastas ordningen mellan Y och Z om. En möjlig översättning av denna schablon vore nåt i stil med: Jag är moderskapets (Z) Zlatan (Y) – vilket återigen visar att utsagorna lätt blir kryptiska.

Det gäller även för sajtens namn. Få svenskar vet vem Rosa Park är. Svaret är en berömd medborgarrättskämpe, som nu blivit en metafor för dem och det som ligger i framkanten på utvecklingen.

TIll sist några ord om Obama
Det är ju presidentval i år i USA. Som avslutning kollade jag schablonens svenska utsagor om Obama:

  • Obama är politikens (Z) Christian Ronaldo (Y).
  • Demokraternas presidentkandidat Barack Obama (P) är politikens (Z) klart lysande rockstjärna (Y).
  • BARACK OBAMA ÄR POLITIKENS (Z) SVAR PÅ “AMERICAN IDOL”-VINNAREN (Y). Vi känner inte riktigt till hans syften, men amerikanerna hör hans röst och besvarar den med sin egen.
  • Det föll sig dessutom så att CNN:s Larry King hade komikern Bill Maher som gäst samtidigt och han i sin tur noterade att Barack Obama är politikens (Z) Jackie Robinson (Y) , alltså den förste svarte baseballspelaren som inte kunde tillåta sig minsta misstag.

De metaforiska egenskaperna, mallens Y, hämtas från fotboll, rockmusik, en musiktävling med dokusåpakaraktär och sport, närmare bestämt basket. Så Obama framställs som en Hollywood-stjärna, han är med överallt i populärkulturen.

[Tillägg: inlägget korrekturlästes ett par timmar efter publicering; jfr de inledande kommentarerna nedan.]

Filed Under: Retorik, Samhällsdebatt Tagged With: åsa-nisse, avgång, fredrik reinfeldt, håkan juholt, lantis, metafor, moderaterna, partiledare, Raskenstan, retorisk figur, snowclone, socialdemokraterna, the rosa park of blogs

Slå upp ordet karisma i en ordbok och du finner Madonna: en retorisk schablon

6 januari, 2012 by Per

Jag planerar att skriva några inlägg om retoriska schabloner. Alltså om klichéartade uttryck som återkommer i olika sammanhang. På engelska kallas detta ibland snowclones – se denna Wikipediartikel och avslutningen på inlägget.

En retorisk schablon bygger på en frasmall där en del av konstruktionen är fastlagd och en annan kan varieras. Det resulterar i en komprimerad, lite ordspråksliknande sentens, som blir just retorisk. Dvs. den spetsar till texten och ger en poäng av något slag.

Retoriska schabloner tenderar att uppträda inom vissa register och verksamheter. Den schablon som jag tar upp och som exemplifieras i rubriken används inom nöjesjournalistiken. Den bygger på denna grundmall:

Slå upp O i en ordbok och du hittar/finner en bild av P

Här ska O utläsas som ett ord och P som en person. O och P är öppna, vilket gör att mallen kan anpassas till olika situationer.

Några exempel
Det första exemplet är från kultursidan i Aftonbladet (30/12 2008). Journalisten Karin Magnusson nämner en för framtiden intressant filmregissör (jag har fetstilat mallens O och P):

Slå upp ”ojämn” i en ordbok och du hittar en bild av Gus van Sant. Varje ny film ser jag fram emot med nervös entusiasm.

En googling på ”i en ordbok och du hittar/finner” ger fler exempel:

  • Slå upp ordet ”löjligt” i en ordbok och du finner en bild på de här snubbarna [twittrat om artister i schlagerfestivalen].
  • Hon är ju så dum! Leta upp ordet dum i en ordbok och du hittar en bild på henne!
  • Slå upp “erfaren” i en ordbok och du hittar mitt namn. Jag har varit med och pumpat ut skit i form av bokstäver förut.
  • Jag är INTE förvånad. Inte efter att ha lyssnat på, och läst hans [=Mike Tysons] yttringar i media de senaste åren. Slå upp “stabil” i en ordbok och du hittar en bild av den exakta motsatsen till Mike Tyson.
  • Slå upp ”tråkigt” i en ordbok och du hittar kanadensarna [=gruppen Destroyer] på bild.

Det är en poäng att att något av verben hitta eller finna används för ordbokspersonen. Verben betecknar en händelse i den yttre och fysiska världen. Vi kan hitta en tjuga eller våra borttappade nycklar När vi talar om ordböcker använder vi annars gärna inre och mentala verbprocesser. Vi får veta eller lära oss vad olika ord betyder.

Som exemplen antyder används schablonen när det talas om musik. Den förekommer i medier när musikartistier och deras framträdanden ska karakteriseras. Här en recension från Västerbottens Folkblad:

Härligt politiskt inkorrekt

EN KOMPIS TILL till mig brukar med, som jag upplever det, lika stora delar kärlek som elakhet kalla mig indiepopare.
   Jag tar det alltid som en komplimang, och det gör mig även till den berömda målgruppen för en artist som Kristian Anttila.
   När Anttila denna lördagsafton vinglar in för att öppna stora scenen – iklädd hatt och en prålig, kortärmad läderjacka – och startar med att riva av ”Världens snuskigaste man” ser jag också Trästockfestivalens mest oemotståndliga entré.
   […]
   Dessförinnan har Anttila bland annat berättat att det tog honom tre år (i själva verket är det två år sen han senast gästade Trästock) efter sitt förra Skelleftebesök att hämta ”magsäck, tarmar och psyke” sedan han ätit calzskrove, den bisarra kombon av pizza och skrovmål.
   Slå upp politiskt inkorrekt i en ordbok, och du hittar en bild på Kristian Anttila.
   Oemotståndlig, var ordet.

Recensenten är positivt inställd till Kristian Anttilas framträdande. Han lägger ut texten om det (även i den av mig uteslutna mittdelen) och sammanfattar med vår retoriska schablon: Slå upp politiskt inkorrekt i en ordbok, och du hittar en bild på Kristian Anttila. Som en extra knorr hängs ett avslutande meningsfragment på: Oemotståndlig var ordet.

Löjligt och klyschigt eller slagfärdigt och välfunnet?
Retoriska schabloner ger en komprimerad utsaga om världen. Den här schablonen knyter bestämda ord-egenskaper till en person – angtingen negativa (ordet ”löjligt”, ordet dum) eller positiva (ordet karisma, ”erfaren”).

Den är metaspråklig. Den bygger på att personer görs till föremål för ett (fingerat) ordboksarbete. Metaspråkliga uttryck är inte ovanliga när vi ska förstå världen. Det är bara förnamnet är ett sådant av liknande, hyperbolisk karaktär. Det metaspråkliga ger en viss metaforik, eftersom domänen lexikografi eller ordboksarbete aktualiseras.

Att en retorisk schablon innehåller en komprimerad och tillspetsad utsaga gör dels att den sticker ut, dels att den lätt blir klichéartad. Den här schablonen balanserar i min värld på gränsen mellan det slagfärdiga och det lite löjliga. Den är inte lätt att använda.

Tar vi recensionen i Västerbottens folkblad – som på det hela taget är välskriven och genretypisk i mina ögon – kan man tycka att det är ganska snyggt att ta till schablonen sist i artikeln som en knorr. Men det går också att se den som ganska ansträngd. Den är alltså ett tveeggat retoriskt vapen.

För mig ligger tolkningen mer åt det senare hållet. Det finns något jargonartat över den, vilket stämmer på recensionen i stort (jfr rubriken Härligt politisk inkorrekt). Med det sagt ska jag erkänna att jag själv slängde mig med den i Stockholm på 90-talet 🙂 Och den som är positivt inställd till artisten eller själv använder den här typen av jargong skulle säkert säga att den var välfunnen.

Till sist. Som framgår av mina exempel är det inte bara i nöjesjournalistiken som schablonen finns. Men även när den används utanför de domänerna skapas gärna en sorts kändisjournalistik – eller ibland skryt om den används i första person – eftersom den är så hyperbolisk: Slå upp “erfaren” i en ordbok och du hittar mitt namn.

Exkurs om snowclones
Language Log-bloggarna kallar alltså såna här schabloner för snowclones. Termen myntas i detta inlägg. Den går tillbaka på mallen: If Eskimos have N words for snow, X surely have Y words for Z. Utifrån det felaktiga påståendet om eskimåernas många ord för snö görs en analogi med ett annat språk eller en annan kultur, just i denna mallform. Det blir en klyscha som upprepas i alla möjliga sammanhang.

Language Log har många exempel på metaspråkliga snowclones. Här en lista på sådana från detta inlägg.

Can’t even spell/pronounce W
Not know the meaning of W
W isn’t in X’s dictionary/vocabulary
W is not in L
W is X’s middle name
W and V are (not) found in the same U
Look up W in the dictionary and you’ll find a picture of X
Hate the word W
Not know the name of X
Hear the word W and reach for one’s N

Förkortningarna ska utläsas som att W står för ett ord (word), L för språket (language), U för ett yttrande eller en mening, X för ett namn, N för ett substantiv (noun).

Många av de här känns inte igen från svenskan. Men den aktuella retoriska schablonen finns med: Look up W in the dictionary and you’ll find a picture of X.

Filed Under: Fraser Och Satser, Journalistik, Retorik Tagged With: klyscha, metafor, metaspråk, musikrecension, nöjesjournalistik, retorik, retorisk figur, snowclone, språklig kliché

Senaste inläggen

  • Debatt om enhets-dom
  • Enklitiska pronomen och tempus: det är bara att gilla’re
  • Literacy som semiotisk mediering: en föreläsning
  • Dem och det hos en åttaåring
  • Barn och brev

Kategorier

  • Adverb
  • Års Och Högtider
  • Böcker, Serier, Tidskrifter, Avhandlingar
  • Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck
  • Fraser Och Satser
  • Interjektioner
  • Interpunktion
  • Journalistik
  • Läs Och Skriv
  • Medier, Genrer Och Format
  • Nattuttryck
  • Nybildning, Nyord
  • Ord, Ord, Ord
  • Ordböjning
  • Prepositioner
  • Pronomen
  • Reduplikation
  • Retorik
  • Samhällsdebatt
  • Semiotik
  • Språkförändring Och Språkutveckling
  • Språkregler Och Språkriktighet
  • Språkvård Och Språkriktighet
  • Substantiv
  • Svordomar, Kraftuttryck Och Slang
  • Universitetsliv
  • Utan ämneskategori
  • Utbildning Och Skola
  • Verb

Etiketter

adverb barnspråk bindestreck coollugn de-dem dom eggcorn engelska lånord fina ord folketymologi fonologi fula ord handburgare hen humor hän jämställdhet Kalle Anka könsneutralt pronomen Language Log meh metafor mumsbit namn nattuttryck nyhetsspråk nyord ordbildning retorisk figur rocky sammanskrivning semikolon Simpsons snowclone språklek språkpolitik språkvård särskrivning talspråk ungdomsspråk woop Zlatan Örebro universitet å andra sidan å ena sidan

Copyright © 2021 · Lifestyle Pro Theme on Genesis Framework · WordPress · Log in