• Hem
  • Kontakt
  • Om bloggen
  • Om mig
  • Översikter

På svenska

En djupdykning i det svenska språket

Morfologisk segmentering: demobilisera, schlagerfestivalen, vindruvetorkare

5 juni, 2013 by Per

Många av mina inlägg har på ett eller annat sätt handlat om morfologisk segmentering. Att vi ger orddelar mening, ibland på udda sätt.

Det är inte bara jag som i tonåren råkade ut för att en kompis skrev och bad mig läsa först potatismos, sen rotmos och till sist plåttermos. Klart jag betonade och därmed morfologiskt segmenterade plåtter-mos, som vore plåtter nån rotfrukt som kunde mosas. Glada skratt blev det över denna missade plåt-termos.

På universitetet har jag varit med om att en student på en grammatiklektion menade att demobilisera skulle betyda ’förse folket med bilar’. Om ordet segmenteras först med demo-, som ju betyder folk, blir –bilisera över och betydelsen uppenbar.

På nätforum kan man stöta på bra exempel. Fundera på hur schlagerfestivalen kan segmenteras och erkänn att barn är mästare på att skapa mening:

När en av sönerna i treårsåldern satt och myste och såg Schlagerfestivalen med oss…stt han först så ovanligt koncentrerad och stilla…men efter nån kvart så började han skruva på sig och till slut utbrast han : -Men mamma, när KOMMER valen då????? (schlagerfestiVALEN!!!); Ett annat ex. på att vi tar för givet att barn förstår var när jag skulle hämta sonen (5 år); på dagis.han hade som vanligt inte tid att fara hem, lekte för fullt i lekhallen. Efter lång tålmodig väntan utbrast jag -Men Johan, har du inget hemgångs-vett? då stannar han plötsligt upp, tittar fundersamt på mig, drar med handen över den svettiga pannan och svarar : – Nä ä , bara VANLIGT svett!!

Klart att ett barn kan undra vart valen tagit vägen i schlagerfestandet. Det andra ordet i exemplet är det av mamman spontanbildade hemgångsvett, alltså vett att gå hem när det är dags. Barnets spontana segmentering blir att ordet handlar om svett man har när man går hem.

I nattuttryck (eller folketymologier) spelar morfologisk segmentering stor roll. När ord segmenteras så att ett morfem blir tomt eller avigt vill vi gärna skapa ny betydelse. Den som segmenterar älskog med ett äl– i början får ett restmorfem, en innehållstom orddel (se detta inlägg). Klart att älgskog på det viset ger mer mening, även om man kan undra vad älg– har att göra med sex.

Barn gör så här av födsel och ohejdad vana; människan är ett semiotiskt djur. Mitt senaste fynd börjar med ordboksordet vindrutetorkare – understrykningarna markerar betoning.

Den obetonade stavelsen kan förefalla underlig. Segmenteras vind– får vi –rute, en ovanlig form av ruta, framtvingad av den flerstaviga förleden. Och sammantaget kan hela förleden vindrute verka avig, för den är en ovanlig sammansättning. Åtminstone för ett körkortslöst barn.

Omedvetet händer det att ordet hottas upp, så att vi får nattuttrycket vindruvetorkare. Tre meningsfulla morfem: vin-druve-torkare. Och eftersom –druve– i mitten är obetonat hörs det inte så mycket att det skiljer sig från –rute-. På älgskogsvis ett lite crazy sätt att beteckna denna bilmanick.

Barn producerar regelbundet, omedvetet och oberoende av varandra detta nattuttryck. Och som vanligt dras de fram i ljuset. En dag kommer insikten att omvärlden har ett annat ord. Här vittnesbörd (min festil):

Min kompis syrra satt i bilen och funderade länge och frågade sedan ”varför heter det egentligen vindruvetorkare?” (om vindrutetorkarna). (härifrån)

Trodde det hette ”Vindruvetorkare” ganska länge. (härifrån)

Min kompis trodde upp i vuxen ålder att vindrutetorkare hette vindruvetorkare! Skitroligt att hon aldrig reflekterat över det. (härifrån)

Magnus var mycket rolig när han var liten. Vindrutetorkare blev vindruvetorkare, navkapsel blev navelkeps och farbror Yngve blev farbror Yngre. (härifrån)

En annan felhörning från min barndom var vindruvetorkare för vindrutetorkare. (Jag var även mycket förtjust i vindruvor.) (härifrån)

När ett nattuttryck är identifierat kan man språkleka med det. Den här bloggaren utgår från en tidningsrubrik: Lastbil krockade, tappade frukt. Frukttemat utvecklas:

Fruktsaft stänkte, vindruvetorkare på!
Långa köer, om möjligt välj en annanasväg
Risk för vattenmelonplaning

Filed Under: Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck, Ord, Ord, Ord Tagged With: barns språkande, folketymologi, nattuttryck, språklek

Spoonerismer: kungliga viken, Nuckin Futs

25 maj, 2013 by Per

Jag kan inte låta bli att ta upp de två rebusar som Ewert Ljusberg lägger ut för begrundan i kommentarerna till detta inlägg:

Skicka ut en båt på den kungliga viken
Likvagnskusken tappade piskan på Skinnarviksgatan bakom kullen

Det handlar om spoonerismer, att kasta om ljud mellan ord att göra det på ett sätt så att ny betydelse uppstår. Alltså i grunden en grammatiklek, där fonologi och morfologi ska gå hand i hand.

I det här fallet också en ekivok lek. Frasen kungliga viken lägger upp för att ordinledningen ku– hoppar fram ett ord samtidigt som vi– hoppar bak ett ord. Den som fortsätter så – jag har testat lite och är nästan klar med uttydningen, tror jag – hittar ett dolt budskap.

Det går att dra det här ut i det grabbiga och pubertala. Fina bruttor är förstås bruna fittor, mitt i parken blir pitt i marken. När gänget går ut kan frasen praktiskt tips dölja budskapet taktisk Pripps, alltså en sista stänkare.

Att språkligt montera ner något kulturellt etablerat kan vara kul, exempelvis maträtter. Stuvad lake blir luvad stake. Raggmunk med fläsk blir flaggrunk med mäsk. Eller låta sagan heta Ludrövan och inte Rödluvan.

Det här språklekandet trivs väl bäst utanför offentligheten. Men spoonerismen hamnar där också. Se på den här engelska nyhetsartikeln, där ett nytt australiskt varumärkesnamn väcker debatt:

Nuckin Futs

Det handlar om ett nytt snacks och varumärke, nötter med namnet Nuckin Futs, som till sist godkändes. Ett kanske kryptiskt namn. Vissa kommentatorer är uppenbart nöjda med att ha knäckt koden:

Kommentarer till Nuckin Futs

Jag vet inte hur den underliggande utsagan fucking nuts (och märk dubbelbetydelsen hos nuts) hjälpt försäljningen, bara att språkleken ligger i människans natur. Och att hårdrockgruppen Metallica kallade en konsertplatta Cunning Stunts.

I Sverige är det några exempel på omkastning av fonem mellan ord som är särskilt spridda. Musse Pigg ber ju om att få bli kallad Pisse Mugg. Och eftersom det hela handlar om att kasta om så att saker blir lite baklänges är bala taklänges inte dumt. Fullmåne blir mullfåne, en snosa dus är mycket roligare än en dosa snus. Den som mot slutet året känner för att kasta om i språket önskar Jod gul, inte God jul.

Som framgått går det att kasta om ljuden inom ord också (vilket ibland kallas metates på fackspråk). Så att vi får stummigövlar, smullfockat, metevjöl, bråvleda, kryftlanar, feleton och muljust.

Roligast blir spoonerismer när de kommer spontant. Det är uppfriskande när nån vill ta pikafaus. Sveriges mest spridda spoonerism-video har min namne Per Ledin, hockeyspelaren, som huvudperson. Jag repriserar den.

Per Ledin är arg efter en förlust. Det börjar med att han ropar Tjockis! åt Tommy Salo, motståndarlagets målvakt. Man får en känsla av att ordvalet är påverkat av intervjusituationen, dvs. det kan inte uteslutas att ett grövre invektiv skulle använts annars.

När intervjuaren undrar kommer spoonerismen, inledd av en omtagning där Ledin letar efter men snabbt får fram orden: Nu är råttet mågat! En fin poäng är att Ledin inte rättar sig själv.

Filed Under: Medier, Genrer Och Format, Ord, Ord, Ord Tagged With: humor, Jod Gul, Nucking Futs, Pisse Mugg, språklek

Senaste inläggen

  • Debatt om enhets-dom
  • Enklitiska pronomen och tempus: det är bara att gilla’re
  • Literacy som semiotisk mediering: en föreläsning
  • Dem och det hos en åttaåring
  • Barn och brev

Kategorier

  • Adverb
  • Års Och Högtider
  • Böcker, Serier, Tidskrifter, Avhandlingar
  • Folketymologier, Eggcorn, Nattuttryck
  • Fraser Och Satser
  • Interjektioner
  • Interpunktion
  • Journalistik
  • Läs Och Skriv
  • Medier, Genrer Och Format
  • Nattuttryck
  • Nybildning, Nyord
  • Ord, Ord, Ord
  • Ordböjning
  • Prepositioner
  • Pronomen
  • Reduplikation
  • Retorik
  • Samhällsdebatt
  • Semiotik
  • Språkförändring Och Språkutveckling
  • Språkregler Och Språkriktighet
  • Språkvård Och Språkriktighet
  • Substantiv
  • Svordomar, Kraftuttryck Och Slang
  • Universitetsliv
  • Utan ämneskategori
  • Utbildning Och Skola
  • Verb

Etiketter

adverb barnspråk bindestreck coollugn de-dem dom eggcorn engelska lånord fina ord folketymologi fonologi fula ord handburgare hen humor hän jämställdhet Kalle Anka könsneutralt pronomen Language Log meh metafor mumsbit namn nattuttryck nyhetsspråk nyord ordbildning retorisk figur rocky sammanskrivning semikolon Simpsons snowclone språklek språkpolitik språkvård särskrivning talspråk ungdomsspråk woop Zlatan Örebro universitet å andra sidan å ena sidan

Copyright © 2021 · Lifestyle Pro Theme on Genesis Framework · WordPress · Log in