På svenska

En djupdykning i det svenska språket

Zlatan och det nya nejet. Kalle Anka-versionen

by

Inom sportjournalistik är det vanligt att repliker inleds med nej, eller nää, utan att det finns något påtagligt skäl. Tar vi fotboll är Henke Larsson en omtalad, nä-ande landslagsspelare. Henke var en förebild för Zlatan, som också nä-ar intervjufrågor.

Detta nya nej skrev jag ett längre inlägg om: Det nya nejet. Sudden, Zlatan, Rocky och tolkningsforeträdet. Bland nä-exemplen fanns denna (av mig transkriberade) Zlatan-intervju, gjord av TV4 och Peter Jidhe:

Jidhe: ja zlatan (.) vad (.) säger du om matchen
Zlatan: nä vi förlora vi spela inte bra (.) dålig plan (.) men vi ska inte skylla på planen […]
Jidhe: vad beror det på (.) tycker du
Zlatan: nä (.) vi är elva man på plan ja ee (.) det beror nog på allihop […]
Jidhe: vad var det som inte funkade då
Zlatan: nä vi fick inte igång nåt spel (.) det  (.) vi skapa inget […]

Alla Zlatans svar inleds, fascinerande nog, av nä.

Nu har Kalle Anka tagit upp Zlatan och det nya nejet. Det senaste numret är EM ZPECIAL. På omslaget nickar Kalle och Zlankan Ibraformovich, som han heter, ihop. (Jag kanske ska säga att jag har höga språkliga tankar om Kalle Anka, som jag bloggat om tidigare.)

På nätsajten finns Ankeborgsposten där reportern Bettan Bläck intervjuar Zlankan. Bakgrunden är att Sverige har förlorat mot Ukraina, lett av anfallsstjärnan Andrej Sjevtjenko.

Nu väntar England, eller Ankland, med lagkaptenen Steven Gerrard, alltså Steve Gnällard. Vi som såg matchen den 15 juni vet att det inte gick särskilt bra, England vann med 3–2. Men det vet inte Bettan och Zlankan:

Det är träffsäkert. Vi möter två turtagningar med nä. Den första: Vad tror du om matchen mot Ankland? Nä, men de känns bra. Den andra: Matchen mot Duckraina gick ju mindre bra, är det något som påverkar er? Nä, men de va den där Sparkatjenkos fel.

Jämför med utdraget ur TV4-intervjun ovan. Bettan och Zlankan spelar samma spel som Jidhe och Zlatan.

Det nya nejet går ut på att hävda sin position, att få komma till tals på sina villkor. Att ha ett tolkningsföreträde, beskrev jag det i mitt tidigare inlägg. På akademiskt språk blir detta nä en epistemisk markör, det visar på att nä-sägaren vill ta ansvar för eller ha makten över verklighetsbeskrivningen.

I exemplet görs den poängen genom att Zlankan relaterar till respekt. På Bettans frågor svarar Zlankan nä och återkommer till att alla ska respektera honom. Som det heter i slutet: Respektera varandra. Men framförallt. Respektera mig.

Det är klart Zlankan måste svara nä och värja sig mot Bettan. Hennes eller journalisternas påflugna och ledande frågor är inte relevanta. Det är oväsentligt vad den eller den tänker och tycker, det handlar om respekt, menar Zlankan.

Som sagt, det är skickligt gjort.

Som avslutning visar jag den lagaffisch som följde med Kalle Anka-tidningen.

Affischen gjordes i förväg och innehåller inte den kompletta EM-truppen. Namnen på killarna står längst ner till höger och lyder: John Kompletti (John Guidetti), Kjell Skrällström (Kim Källström), Elof Skäggberg (Olof Mellberg), Zlankan Ibraformovich (Zlatan Ibrahimovic), Isak Storlabb (Andreas Isaksson), Elmer And (Johan Elmander), Ove Dojonen (Ola Toivonen) och Piff Bollson (Martin Olsson).

Det är kul namn, och föga förvånande har reklamarnas husorgan Resumé uppmärksammat den.

Jag har två personliga favoriter. Elmer And är ett perfekt anagram på (Johan) Elmander. Och Elof Skäggberg talar för sig själv, där måste Olof Mellberg vara nöjd!

Skämt och sidor, Zlatan – du är värd priset

by

Zlatan Ibrahimovic blev i går historisk när han blev den första att vinna Guldbollen, priset som Sveriges bästa fotbollsspelare, för tredje gången. TV4 sände, jag kollade det hela på nätet.

I sitt tacktal, så som det refererades av Aftonbladet, använde han ett nattuttryck:

Det blev tredje gången gillt, liksom. Men, skämt och sidor. Ett stort tack. Nu känns det som om om man har hamnat i historieböckerna på riktigt i och med att man är ensam på topp. Och sedan är det det gamla vanliga; jag tackar spelarna jag spelar med. Tränarna i landslaget, tränarna i klubben. Det största tacket är till min familj som är med mig i 24 timmar stöttar mig och ger mig all kärlek jag behöver. jag hoppas att jag kan komma tillbaka nästa år och ta emot ännu en. Stort tack.

(Jag koperiade det hela i går kväll som rent referat. I dag tisdag har det skrivits om till en nätartikel, men nattuttrycket är kvar en bit ner, för den som klickar på länken ovan.)

Ursprungssuttrycket är skämt å sido. I det återfinns den gamla prepositionen å (som numera ersatts av på), som historiskt också för med sig att substantivet tar (den numera utdöda) dativformen sido (jfr sätta å sido).

Eftersom de flesta inte är språkhistoriker är det ganska naturligt att det mer eller mindre likaljudande uttrycket skämt och sidor uppstår. (Här beskrivs detta nattuttryck utförligare och här definieras nattuttryck.)

I dagens papperstidning citeras återigen Zlatans tal (Sportbladet, s. 11) i en infälld bild. Och då är nybildningen borta:

Ehh… ja, det blev tredje gången gillt liksom, men skämt å sido, nej. Ett stort tack, nu känns det som att man har hamnat i historieböckerna på riktigt i och med att man är ensam på topp.

Samtidigt som det ursprungliga uttrycket används vill man talspråkshärma Zlatan för att ge närhet till honom. Nytt är en tvekpaus först, Ehh… ja, och denna inledande mening avslutas av en nekande interjektion, nej, som ramar in yttrandet på ett typiskt talspråkssätt. 

Frågan blir vad Zlatan faktiskt sa, han som mer än nån annan toppspelare från Sverige har undergroundstämpel. På såna frågor har YouTube svaret, och det kommer 2:25 minuter in i prisutdelningen

 

Och vinnaren är…

Nybildningen!

Zlatan säger skämtåsidor på sin skånska. Och visst är väl det skönt? Han kommer ju från Rosengård, från samhällets skuggsida, och där finns det skämt och sidor. Liksom de talspråksord som återgavs i papperstidningen.

Och kul att se Aftonbladets transkriptionsförsök. Först ganska skriftspråkligt men med nybildningen, sen med fler talspråkliga markörer men utan nybildningen – den var tydligen att gå ett steg för långt.

För övrigt har Zlatan också hyperkorrektioner skriftspråkliga uttal. Han säger t.ex. riktigt, med tydligt g-uttal, inte ett snabbt från höften-talat riktit. Kanske ett sätt att betona att det är historieböckerna han hamnat i på riktigt.

Det är bara att applådera Zlatan!